2015-10-17, 11:46
  #69937
Medlem
Lös ekvationen

sqrt(3)sinx-cosx=1

Hur ska jag börja här?
Citera
2015-10-17, 11:57
  #69938
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Bigge877
Lös ekvationen

sqrt(3)sinx-cosx=1

Hur ska jag börja här?

du kan flytta över cosx till högra sidan och sedan kvadrera båda sidor.
Sedan så använder du dig av att (sinx)^2 = 1-(cosx)^2.
Du borde sedan kunna lösa ut x
Citera
2015-10-17, 12:11
  #69939
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av SaganG0D
du kan flytta över cosx till högra sidan och sedan kvadrera båda sidor.
Sedan så använder du dig av att (sinx)^2 = 1-(cosx)^2.
Du borde sedan kunna lösa ut x
Men kom ihåg att kvadrering kan införa falska lösningar, så glöm inte att testa dem.
Citera
2015-10-17, 12:17
  #69940
Medlem
njaexss avatar
Gäller det att sgd(a,b) för något tal är samma sak för sgd(-a,b) eller sgd(a,-b) t.ex. Alltså om man ska ta sgd(-a,b) kan man lika gärna göra det för positivt a. Stämmer det eller tänker jag fel?
Citera
2015-10-17, 13:09
  #69941
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av njaexs
Gäller det att sgd(a,b) för något tal är samma sak för sgd(-a,b) eller sgd(a,-b) t.ex. Alltså om man ska ta sgd(-a,b) kan man lika gärna göra det för positivt a. Stämmer det eller tänker jag fel?

ja , om b delar a så delar också -b a
Citera
2015-10-17, 13:44
  #69942
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Bigge877
Lös ekvationen

sqrt(3)sinx-cosx=1

Hur ska jag börja här?
Multiplicera med 1/2:
sqrt(3)/2 · sin(x) - 1/2 · cos(x) = 1/2

Nu gäller att sqrt(3)/2 = cos(-π/6) och -1/2 = sin(-π/6) så vi kan skriva om ovanstående som
sin(x) · cos(-π/6) + cos(x) · sin(-π/6) = 1/2

Vänsterledet känns här igen som sin(x-π/6) så vi får ekvationen
sin(x-π/6) = 1/2

Lös denna ekvation!
Citera
2015-10-17, 14:12
  #69943
Medlem
SPlLLEVINKs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av manne1973
Är du med på att varje tal kan skrivas som produkten av sig själv med talet 1; generellt x = x·1?
I så fall borde du vara med på att sin(v) = sin(v) · 1.

Är du även med på att vi får kasta om ordningen på faktorerna i en produkt; generellt x·y = y·x?
I så fall borde du vara med på att 2 sin(v) cos(v) = sin(v) · 2 cos(v).

Efter ovanstående omskrivningar har vi sin(v) · 2 cos(v) + sin(v) · 1.

Nu använder vi den s.k. distributiva lagen; generellt x · y + x · z = x · (y+z).
Kan du se att sin(v) · 2 cos(v) + sin(v) · 1 har formen x · y + x · z ?
Enligt distributiva lagen kan vi därför skriva om uttrycket till sin(v) · (2 cos(v) + 1).

Ja! Tack för att du verkligen förklarade steg för steg! Jag förstår nu, men hur jag ska komma fram till allt det här själv blir en utmaning... Men tack som fan!
Citera
2015-10-17, 14:25
  #69944
Medlem
smellyproofs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av SaganG0D
((1/(x+h))-(1/x))/h = -h/(h*(x+h)*x) = -1/x^2
Vart ifrån kommer "-h" i täljaren andra steget?
Citera
2015-10-17, 14:43
  #69945
Medlem
beräkna


b) arccos(cos 7pii/5)

och

c) arctan(tan16pii/5)

Hur ska man tänka när man ska lösa dessa ?

Jag vet att arccos endast är definierat för [0,pii] och arcsinus [-pii/2,pii/2] och arctangens ]-pii/2,pii/2[


tacksam för hjälp..
Citera
2015-10-17, 15:35
  #69946
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av smellyproof
Vart ifrån kommer "-h" i täljaren andra steget?

x-(x+h)=-h
Citera
2015-10-17, 15:37
  #69947
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Bigge877
beräkna


b) arccos(cos 7pii/5)

och

c) arctan(tan16pii/5)

Hur ska man tänka när man ska lösa dessa ?

Jag vet att arccos endast är definierat för [0,pii] och arcsinus [-pii/2,pii/2] och arctangens ]-pii/2,pii/2[


tacksam för hjälp..

hitta en multipel av dessa två värden som ligger inom det definierade intervallet.
Citera
2015-10-17, 16:21
  #69948
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av DenSvartaBollen
Börja med att räkna ut determinanten av VL

Är deteriminanten nollskiljd så finns entydig lösning (oavsett HL)

Om determinanten är 0 finns det antingen oändligt många lösningar eller inga alls beroeende på HL

Jag förstår inte riktigt. Så här ser min uppgift ut:

http://i.imgur.com/nH3QxQu.png

Jag utför Gausselimination på varje ekvationssystem och kommer fram till följande:

Ekvationssystem 1:
x1 = -1/2 + (3/4)x2 -(1/2)x3
x2, x3 = fria

Ekvationssystem 2:
x1= (3/4)x2 -(1/2)x3
x2,x3 har ingen pivot och ger 0=1

Ekvationssystem 3:
x1 = 3/13 - (11/13)x3
x2 = -2/39 + (16/39)x3
x3 = fri

Vad kan man dra för slutsatser när det gäller deras lösningar? Hur kan jag veta om ekvationssystemen har oändligt många lösningar, entydig lösning eller inga lösningar alls?

Jag hade för mig att om man får t ex: 0=0 innebär det att man måste införa en parameter, dvs man får oändligt många lösningar. Ett ekvationssystem där man får 0=2 saknar lösning och om x1=3 etc innebär att man får entydig lösning. Kan man "generalisera" på något sätt?

Tacksam för svar.
__________________
Senast redigerad av doievenlift 2015-10-17 kl. 16:24.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in