Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Att Lisbeth Palme gjort iaktagelser av skumma personer har hon berättat i åtskilliga förhör, med början på till Åke Rimborn på Sabbatsberg under mordnatten. Under intervjun med Anders Helin står det klart att det är Olof Palmes dagbok det rör sig om.

SÄPOs lyssnarstation i Mälarhöjden har jag funderat på. Finns en stor risk/möjlighet att radiokommunikationen avlyssnades därifrån. Var det övning satt garanterat SÄPOgubbarna på frekvensen och lyssnade.

Med andra ord så fanns det ett par individer som kan ha hört stora delar av radiokommunikationen den natten. Om jag varit övningsledare för en övning den natten och något gått snett då hade jag åkt till lyssnarposten omgående.

Jag påstår inte att Sydafrika låg bakom mordet, men jag tycker att motivbilden är intressant, speciellt om det fanns vetskap om att Palme finansierade en i landet terrorstämplad organisation. Fanns ju trots allt vissa vänskapliga kontakter till Sydafrika på polisiär nivå som det framkommit tidigare. Eftersom jag också är en förespråkare av "polisspåret" och dess förgreningar till det militära (AG etc) så vill jag inte helt utesluta möjligheten att det fanns sydafrikansk inblandning på något plan i operationen.

En av bilarna som Sigge Cedergren fick backa tillbaks för och släppa
fram kan vara Anette Kohut när hon lämnade garaget på baksidan av
Skandiahuset, Luntmakargatan.
När hon lämnade garaget kan hon ha sett saker som gjort
att hennes förhör hemligstämplats!

Tiden Anette Kohut slutar och åker hem timer mordet rätt så bra, +/- 3-4 minuter.
Luntmakargatan är enkelriktad så hon måste ha korsat Tunnelgatan innan eller efter
mordet.

Det är ju ett scenario som funkar bra med Dahlgrens berättelse att han släpper av Holmér där i närheten. Mer och mer pusselbitar verkar kunna passa ihop. Jag påstår inte att de verkligen hör till pusslet än men vi får väl se.

Citat ur Walls senaste (243f):

"Jag tog upp saken med en befatttningshavare i Palmeutredningen och undrade om inte Televerket Radio eller Försvarets Radioanstalt kunde tänkas ha pejlat radiotrafiken i området.

Personen i fråga svarade: 'Det är en fråga jag själv ställt. Jag har inte fått svar än'."

Högst anmärkningsvärt om PU efterfrågat information om radiotrafik under mordnatten och inte fått svar.

-Birgitta Karlström Dorph var under 1980-talet svensk diplomat i Sydafrika - men också Sveriges hemliga agent. Hon är fembarnsmamman som kom att överföra omkring en miljard kronor till det förbjudna apartheidmotståndet. Verksamheten var hemlig - även i Sverige. Den diskuterades aldrig i riksdagen. Nu är Birgitta redo att berätta om en omvälvande tid i svensk nutidshistoria.

Motiv saknades ju inte...http://www.svtplay.se/video/3911583/palmes-hemliga-agent

Jag rekommenderar er som inte sett Norra magasinets utfrågning 1992 att se den. Medverkar gör bland andra Solveig Riberdahl, Anders Helin, Hans Ölvebro och Wilhelm Agrell.

Lasse Borgnäs och Olle Stenholm är programledare. Borgnäs är i högform om pulvriserar panelen gång på gång

Koll in klippet som handlar om Östling. Borgnäs frågar ut Ölvebro om vad han gjort för utredningsinsatser och till slut säger Ölvebro något i stil med att: "Vi har gjort vad som är möjligt inom lagens råmärke vi kan ju inte plocka in honom och slå han på benen och tortera honom tills han erkänner"

39.50 och framåt

https://www.youtube.com/watch?v=T_mXLcMBxOI

Gunnar Wall anger i "Mordgåtan Olof Palme" ett vittnesmål som säger att bilen inte var vit(volvo) utan silvergrå. I samma stycke citeras Thure Nässén, Inte alltid ett sanningsvittne , som säger att det var att i bilen parkerades av en kvinna som tillsammans med sin make skulle åka från Arlanda nästa dag.
Det senare tyder ej på Anette Kohut , minns någon i tråden vad hon hade för bil vid tillfället.

Hon hade en röd bil av mindre modell.

Ok, Tack för det. Om hon skulle till Solna är det naturliga att hon kör norrut på Luntis när kommer ur garaget, för att sedan köra vidare norrut.

Allt det här är jag medveten om. Det jag vill problematisera är att om uppgiften att Olof Palmes dagbok låg inlåst i ett kassaskåp som öppnades först den tionde mars 1986, emedan Lisbet Palme uppger att hon överlämnat en dagbok på ett icke specifierat datum med personliga anteckningar dessutom.

Helins utsaga var ju att han inte ville svara på frågan rent ut. Men gäller det Olof Palmes dagbok så uppstår en hel del frågor.

Lisbet har således inte förvägrat utredningen att ta del av dagboken, förutsatt att det inte fanns flera eller att det var hennes egen, som användaren iesho påpekade.

Om polisen enligt Lisbet tillhandahållits en dagbok så blir det än mer märkligt, oavsett vem som skrev i den. Uppgifterna går helt enkelt inte ihop. Möjligen kan utredarna överlämnat dagboken ifrån kassaskåpet till Lisbet och låtit henne kommentera den. Tidsrymden stämmer i alla fall. Men inget sådant finns dokumenterat.

En annan förklaring kan vara att polisen helt enkelt inte vidarebefodrade dagboken till åklagare Helin. Det rimmar illa med hans utsaga som antyder att det var familjen som var motsträviga.

Men så här ser utredningen ut i ett nötskal tyvärr. Många frågor, men få eller inga svar.