Citat:
Kommer SD kunna nå 50% 2018? … Har man gjort en så gott som 100%ig ökning på bara ett år ser jag inte varför det inte skulle kunna öka 100 till och nosa på 50% inom 3 år.
Desperat bubbeltänkande. Investeringen skjuter i höjden så man vill köpa mer av den. Jag hör ditt argument allt oftare nu och det får mig att misstänka att bubblan spricker snart. Men vem vet. SD kanske hamnar på 20 % under vintern och börjar klättra upp till 30 %, 35 %, 40 % nästa sommar. Man måste dock komma ihåg att de rösterna kommer någonstans ifrån och det finns många väljare som är trogna sina favoritpartier. Ska SD plocka röster från de som inte brukar rösta? Jag har i alla fall inte hört något som förklarar varför SD skulle få valdeltagandet att bli större nästa gång.
Perspektiv: Bara några veckor inför riksdagsvalet 2014 minns jag att åtskilliga höger- och vänsterväljare jag kände inte trodde (eller inte ville tro) att SD en skulle komma in i riksdagen igen. Jag uppskattade då att de skulle få strax under 15 % och hänvisade till opinionsmätningarna. Få ville tro (eller erkänna att man trodde).
Perspektiv: För nästan exakt ett år sedan anade jag att SD skulle fördubblas inom ett år. Samtidigt undrade jag om det fanns utrymme för partiet att växa här. Jag tänkte att varje procentenhet kommer vara svårare att få, ingen kommer upp på siffrorna S en gång kunde få.
Perspektiv: Jag minns så sent som i juli att jag pratade med förståndiga vänsterväljare om möjligheten att SD kommer bli största partiet om ett år. Det spreds en del skräckblandad förtjusning i gruppen när jag föreslog det. Samtalet avslutades med att konstatera att man hoppades på att det inte skulle bli så men att det förmodligen skulle bli så. Nu, bara två månader senare, är SD Sveriges största parti.
Svenskar är beresta, belästa och mångspråkiga men vägrar fatta vad som händer i sitt eget land. Man vill inte bekräfta statistiska påståenden. Man vill inte veta om människans natur. Man vill inte fundera kring grundläggande föreställningsskillnader mellan folk från olika världsdelar. Man vill inte höra om något som inte filtrerats genom den socialluterska enfalden.
Frågor: Hur mycket vill de övriga partierna hindra SD från att få riktigt inflytande? Innebär det att man fortsätter isolera SD i all oändlighet? Innebär det att man kan ”ta över SD:s politik”? Innebär det att man är beredd att kriminalisera partiet och åsikter som strider mot etablissemangets politiska agenda? Hur många fler flyktingkatastrofer och terrordåd blir det innan 2018? Hur sliten är egentligen infrastrukturen? Hur fungerar det med integrationen ute på gatorna, i bostadsområdena, på skolorna? Hur upplevs klasskillnaderna? Hur många gängvåldtäkter, rån, bilbränder och vapenbrott är det på en vecka? Hur många barn (oavsett etnisk bakgrund) mobbas av araber och afrikaner? Hur mycket insikt har medborgarna i sin belåningsgrad och landets ekonomi? Känner man sig fattigare än för tio år sedan? Hur upplevs rasismen i samhället på riktigt? Vad tänker de anställda på Migrationsverket (utifrån vad jag hört från människor som arbetar där är det omfattande missnöje med regeringen samt utbredd hemlig olydnad inom organisationen)? Hur länge kan etniska svenskar fortsätta ljuga och säga att man tycker att det är berikande med utländskt stök här i Sverige när man tre minuter senare klagar på exakt samma stökiga beteenden när de uttrycker sig hos britter, fransmän eller amerikaner? Hur länge kan alla vänsterideologer och socialliberaler pladdra på om rättvisa och antirasism innan invandrarna själva börjar avslöja deras hyckleri? När kommer invandrarna börja avslöja hur nedlåtande och rasistiska dessa självbelåtna blonda socialliberaler och kommunister är? Hur länge kan man förneka sanningen och låtsas om att Sverige är ett nordiskt Kanada?
Det har varit lång väg att gå att ens få svenskar att diskutera vissa ämnen som tas upp ovanför. Det är fortfarande lång väg att gå. Att de här frågorna och ämnen dyker upp allt oftare beror på att folk känner rubbningen mellan verkligheten och den förljugna världsbild man känner att man förväntas tro på. SD är det enda partiet som kommer med retorik som utmanar många stora samhällslögner som folk har börjat tröttnat på att höra.
Människor vill inte konfrontera verkligheten, fakta eller argument som hotar den självgivna världsbilden. Kritik av ett visst ämne ignoreras, inte för att den är rätt eller fel utan för att ämnet ens tas upp. Samma försvarsmekanism återkommer i många olika kulturer där man undviker konfrontera en snabbt förändrande verklighet, där man försöker behålla sin maktposition och inbilla sig att allt kommer gå bra. De blonda som sitter högst upp i alla mångkulturvänliga partier, styrelser och organisationer förstår inte att allting kommer förändras och förändringen sker utan hänsyn till de blondas förhoppningar.
SD är bra för att SD får de övriga partierna att lida. Frågan är hur länge de övriga partierna kan inbilla sig att läget är lugnt. Jag vet inte om SD kommer upp på 50 % snart men jag hoppas på en stabil ökning under de kommande åren just för att se de andra partierna lida. Politikernas maktpositioner ska inte vara självgivna. Och det gäller SD också. SD får inte glida in på ett bananskal utan att vara hårt granskade.
Slutligen vill jag säga att Sverige har varit ett utrikespolitiskt undantag i 200 år. Sverige kan inte vara ett välmående Bhutan i all evighet. Genom globaliseringen och massinvandringen har Sverige importerat allt fler av världens problem. SD är återigen det enda parti som försöker ge sken av att vilja ta i landets tabubelagda politiska problem.
