Pressombudsmannen varnar: Yttrandefriheten kan dras in

Jag är också övertygad om att man kommer att börja känna doften av riktig panik i mediakriget den närmaste tiden. Det börjar bli på riktigt nu. Inte bara en intellektuell lek. Snart kan det komma att kosta att motarbeta befolkningens intresse. I motsats till hur det varit hittills.

Detta är ett mycket allvarligt yttrande. Tryck- och yttrandefrihet är naturrättsliga rättigheter som inte är "givna oss" politikerna. Har någon givit oss dem, så är det möjligen Gud Fader Allsmäktig. Dessa friheter är till yttermera visso helt gratis, till skillnad från så många andra "rättigheter" som numera förmedlas till en del grupper - inga skattepengar går åt för att låta människor säga vad de vill. men Sigvardsson hotar alltså svenska folket med att politikerna kan ta dessa friheter i från oss om vi inte är lydiga i hur de används. Tjockare än så sitter inte den demokratiska fernissan hos "mediekraturens kreatur".

Kring dessa frågor kommer sannolikt också mediekriget att stå, och det är inte utan att jag påminns om ett tal som en gång hölls i en film.
https://www.youtube.com/watch?v=KKvvOFIHs4k

Mediekriget är således nu högst reellt. Det förs inte enbart mellan olika medieaktörer, utan också av vissa medieaktörer direkt mot svenska folket. Det händer nu!

Pressombudsman Sigvardssons påstående om yttrandefrihet är lika otrevligt som felaktigt.

Den kritiska massan har uppnåtts nu och mediekriget kommer nu ha mindre påverkan på folkopinionen. Detta eftersom så många människor har insett att svenska nyheter produceras med syftet att åsiktsuppfostra och inte upplysa. Dessa miljontal är inte mottagliga för omvändelse via tekniker som nyord, diskurs och begreppsförvirring utan kommer endast att bry sig om verkliga politiska förbättringar (i första hand inom invandringspolitik och brottsbekämpning).

Man undrar när 7K skall sluta följa sin "Hantera NyD-manual"?

MSM står inför massutrotning, och jag beklagar det inte. De har fullständigt svikit rollen som de måste bära i en fungerande demokrati. Men nu betraktas folket som en livsfarlig pöbel av MSM. Kommer pöbeln att vilja köpa tidningar där de beskrivs som "rädda" i alla sammanhang?

Helt fel dessutom. Det är inte politikerna som ger oss den rätten, det är grundlagen. Förvägrar politikerna oss den rätten bryter de mot grundlagen. Möjligen är det en mindre sak i det gamla liket Sigvardssons bok.

Vi ser redan nya frontlinjer i kriget. Likt dödligt sårade djur angriper MSM nu sina kvarvarande läsare och tittare. Och det kommer inte bli trevligare den närmaste tiden. Den taktiska reträtten är nu att helt överge MSM och iaktta dödsryckningarna på tryggt avstånd.

Häpnadsväckande formuleringar, men (egen)intresset ljuger inte och Sigvardsson är i sista hand en bandhund för gammelmedias aktörer.

Han har f ö redan tidigare gjort ett ganska skakigt intryck i sina krönikor i Journalisten, men det här var på en ny nivå. Tanken att PO direkt skulle köpa DN:s och Expressens stabbiga syn på vad som utgör näthat, respektlösa läsare osv och att det kan leda till att nya medieaktörer kanske måste stoppas om de hotar morgontidningarnas ställning - det är ju helt galet. Liksom det där att "politikerna ger oss yttrandefriheten". Nej, grundlagen är det - och den vilar i sista hand på helt andra grundvalar än dagens medietränade politiker.

Det mest häpnadsväckande jag läst hittils av en svensk myndighetsperson. Blir alltmer övertygad om att inbördeskriget är oundvikligt.

Jag önskar det inte, jag fruktar det för vad det kommer göra med vårt samhälle, men demokrati bygger på respekt för andras rätt att hålla idéer och den respekten saknar stora delar av etablissemanget. Jag har respekterat demokratin hela tiden av övertygelse, men ska mina politiska motståndare nu överge det kontrakt som demokratin faktiskt är när det inte passar dem längre?

Ett är säkert, när demokratin rämnar återstår bara inbördeskriget med sitt hat, sin förstörelse och sin förtvivlan och död.

Att ivra för/hota med censur ingår alltså numer i den beryktade 'värdegrunden'. Bra att veta.

Där gjöt någon verkligen ett betongtak på åsiktskorridoren.

Yttrandefriheten har inte givits oss av politiker. Den har kämpats fram och försvarats av engagerade mäniskor ur folket i snart 300 år. Särskilt upplysta intellektuella. De var politiskt intresserade men inte politiker.

Från 1700-talet kan man nämna prosten Anders Chydenius och Peter Forsskål, båda finländare. Thomas Thorild, Johan Henrik Kellgren.

Politikerna på den tiden var för det mesta regimtrogna och censur av myndigheterna var inte särskilt ifrågasatt.

Från 1800-talet t ex Lars Johan Hierta. Som fick sin publikation indragen men gick runt hinder och gav ut den.

Och många fler. Men inte så många av dem var politiker.

PO är i och för sig ingen offentlig myndighet - det är inte en del av staten eller så utan tillsätts av mediebranschen själv, och PO:s utlåtanden har ingen egen juridisk status. PO:s auktoritet är väl ungefär att jämföra med bossen för ett medelstort fackförbund eller ordf för studentkårerna på något universitet. Han är en slags snabbutredare men utan någom rätt att fatta verkliga juridiska beslut, och den här "institutionens" respekt har dalat en del på senare år med det nya medieklimatet (mer konfrontation, nya sociala medier, snabbare publiceringar osv). Men jag hoppas verkligen att det här handlade om att Sigvardsson tänkte högt snarare än en genomtänkt inriktning.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Pressombudsmannen

Det gäller ha i beaktande att Pressombudsmannen Sigvardsson som håvar in stora lönen för att vara folk "behjälpliga med yttrandefrihet" är en av många nackskottskommunister som nått hög höjd i svenska medievärlden.

Mycket osmakligt att en kommunist som Sigvardsson sitter som nån slags domare över folks åsikter. Men han är i gott sällskap. Mediaetablissemanget kommer från samma obskyra odemokratiska kretsar.

http://www.resume.se/nyheter/artikla...-mediehojdare/