Citat:
Ursprungligen postat av
Trillske
Är dock i min mening fortfarande intressant att fundera på huruvida det händer i verkligheten, eftersom HR-marknaden till skillnad från BR-marknaden är tyglad av faktisk snarare än potentiell (framtida) eller artificiell (subventionerad) köpkraft. Det vill säga det finns en verklig betalningsförmåga, och thats it.
Lite osäker på hur du tänker här. Hyrorna är hårt reglerade i Sverige.
Citat:
Ursprungligen postat av
Trillske
Hypotetiskt bara för att dra poängen: låt säga att vi låter en etta belånas för 3 miljoner, och drar upp räntan i 10%. Kommer hyresgästen kunna betala månadskostnad + ränta + alternativkostnad? Antagligen inte. Rimligen maxar vi där hyresgästen kan betala månadskostnad + ränta (annars måste ägaren antingen betala själv eller sälja sin BR; om det saknas köpare sänker vi priserna tills vi når en konvergens där folk har råd att betala). Alternativkostnaden utgör där just en ren kostnad, d.v.s. ägaren går med förlust på sitt ägande vilket heller inte är långsiktigt hållbart.
Det låter som du tänker på någon liten andrahandsuthyrning. Det var inte det jag avsåg utan den stora reglerade hyresmarknaden.
Men vi kan ta exemplet.
På ställen som Fruängen ligger BR-kostnaden på ca 1200/kvm och år. Dvs vi landar på ca 3400 per månad. (ränta + månadskostnad). Skulle räntan åka upp i 10% så skull boendekostnaden antagligen åka upp i ca 13 KSEK. Och då har vi väl en inflation på 8%. Så i praktiken är 8 av de 10% amortering. Så det minskar ju en hel del för varje år.
I HR-fallet så säger vi att du startat ett fastighetsbolag och köpt ett hyreshus. När nu din ränta åker upp så måste du få in mer direktavkastning för att inte gå i kk. Och eftersom dina kostnader ökar så godkänner HGF hyreshöjningarna. Hyrorna stiger således lika drastiskt.
Och kan inte din hyresgäster betala så måste du vräka dom och få in nya för att inte du ska gå i kk.
Men eftersom nu inte staten riktigt vill att folk ska hamna ute på gatorna och företagen gå i kk, så
tror jag iaf att vi
inte får se en drastisk ökning av räntan. Staten kommer att vidta åtgärder för att dämpa en för kraftig ökning. (Kan ju handla om att öka på ränteavdragen t ex).
Räntan kan öka, men det blir långsamt. Man måste vänja folket vid förändringarna. Säg i stället att räntan ökas så att boendekostnad stiger med ca 15% per år.
Dvs BR innehavaren ovan får en ökning från 3400 till 3900. Och sedan 4500 året därpå. Och då har vi väl lite inflation som gör att en del av ökningen är amortering, och det gör då att fortsatt ränteökning inte blir lika påfrestande. (Men ränte och inflationsökningarna kan ju leda till stagnerande priser, eller vikande. Det är väl inte otroligt. Dock ska man ha i minnet att villapriserna ökade under 70-talet med hög ränta och inflation).