Sluta snusa-tråden

Alla vill innerst inne. De som säger något annat är bara rädda av att inte klara av att ta sig ut ur beroendet.

Detta året har gått upp och ner för mig. Egentligen mest upp, upp som i att jag kan se toppen på berget men att jag ännu inte är där och kan sätta ner flaggan, men ett parti av stenar som jag halkade ner på har fått mig på ruta 5/10 igen.


Jag började för cirka 5 år sedan med hobbyrökande. Detta gick över till ett kontinuerligt intag av nikotin och det var väl för cirka 2 år sedan som jag kände att jag var beroende. Jag tog tag i detta för cirka ett år sedan genom att börja motionera och träna något fruktansvärt. Detta gick bra, jag "slutade" fick upp energin, mådde bättre precis som det ska vara när man går från beroende till fri.

Hur som helst. Jag åkte bort till Ibiza på en tvåveckorsresa med bara massa krök. Mina två polare hade med sig många många stockar snus vilket ledde till att jag köpte en stock på fyllan av dem. Jag snusade och söp något fruktansvärt så nu när jag är hemma igen har jag återigen ett beroende.

Nåja.. Jag vet hur jag tar mig ur detta och har precis nu, tack vare denna tråd, hittat motivationen igen. Jag har EXAKT samma känsla("ohh, its a fucking trap") som jag hade innan jag slutade förra gången.

Jag är redo igen och tänker denna gång uppdatera i den här tråden hur det går. I söndags, måndags och tisdags hade jag ingen nikotin alls. Igår blev det cirka 7 cigg på fyllan och idag har jag rökt en halv cigg.


Är det någon mer nikotintorsk som känner sig frustrerad men framför allt redo att följa med mig till toppen av berget?


///

Med den inställningen så har du fortfarande kvar illusionen att nikotin skulle ge någon form av njutning. Det går, men är väldigt svårt, att sluta ifall man har din inställning till snus.

Goda nyheter är att det är ingen anledning att känna dig frustrerad, och det finns inget hemligt berg du behöver bestiga för att kunna uppskatta livet utan nikotin. Lita på mig och kasta dig ut, nikotin ger INGEN njutning what-so-ever. Så fort du inser detta försvinner behovet att kasta pengar på ett gift och dålig andedräkt. Redan DÅ är du på toppen av "berget" och resten är downhill, tro mig. Jag har själv varit fast i hjärntvätten och tagit mig ur den

Undrar hur det gick för användaren zkoglund?
hans försök fick mig alltid att le.


















































Efter det här återkom han inte mer. Så om du läser detta zkoglund så kan du väl återkomma och berätta hur det gick

Får också ett igenkännande leende på läpparna av hans inlägg. Men det är samtidigt en tragi-komisk läsning att någon nästan tvångsmässigt slutar och börjar igen. Varje gång är han övertygad att han ska lyckas tvinga sig själv att bli en icke-snusare men ironiskt nog är det just hans starka vilja som drar ner honom i träsket varje gång. Patetiskt.

Har snusat i kanske 15-20 år nu. Men nu är det dags att sluta på riktigt.


Kanske tredje gången nu jag försöker sluta. Har försökt tidigare med plåster och fusksnus. Men alltid trillat dig igen.

Så denna gång, inhandlades det plåster igen. Det första steget, de starkaste. Hade bestämt mig för att köpa en sista dosa snus innan jag skulle sluta denna gång. Poff så var näst sista dosan slut, och jag hade inte möjlighet att köpa ny. Bara att börja gå på plåstret direkt. Delar ett plåster på mitten, och tejpar fast det med extra tejp på magen.

Allt känns jobbigt direkt nästan utan snus. Någonting fattas, munnen domnar/svullnar för att en snuset inte kan trycka tillbaks läpparna. Muntorrhet, man blir förvirrad efter att ha ätit och inte kan ta en snus. Man går runt och är nästan lika rastlös som när man inte har fått i sig en snus. Jag gäspar typ kontinuerligt, känner sig nästan kåt av någon konstig anledning. Får inget sex här hemma heller.

Nytt plåster varje förmiddag innan jobbet, extra viktigt att tejpa fast så det inte trillar av av misstag. Min plan är att hålla på i 42 dagar. Minska storleken på plåster efter hand.

Nu har det gått en vecka, jag har inte tagit en enda snus, varken låtsas eller riktig. Den värsta psykiska abstinensen har försvunnit. Jag saknar inte snuset heller riktigt. Nu är det bara den fysiska beroendet som skall jobbas bort.

Men den skall trappas ner.

Jag önskar dig lycka till. Men om du lyckas, så gör du det trots din metod och inte tackvare den...

Med din inställning lyfter du upp det vidriga nikotinbegäret på en pedestal som om det vore nån slags njutning. Det är givetvis vad du tror, men det är en lögn som du har intalat dig själv.

Du kan läsa mina tidigare inlägg här i denna tråd för att få en bredare förståelse av vad jag menar. Jag lovar dig att ifall du läser vad jag sagt med ett öppet sinne, så inser du snart att det är sunt förnuft och något du vet instinktivt stämmer.

Jag vill inte låta arrogant, det är inte jag som har uppfunnit dessa idéer. Det är vad jag lärt mig från andra,

Om du råkar tillhöra de 5 % som "lyckas" sluta med viljestyrkemetoden så är det fortfarande en svår och plågsam väg att vandra. Du kommer dessutom behålla hjärntvätten livet ut och alltid tro att snusaren har en krycka som du tyvärr inte kan njuta av. Det är en stor lögn. Lita på mig och läs mina inlägg, fråga gärna frågor här i tråden eller PM.

Om du väljer att fortsätta ditt försök att sluta snusa på detta sätt så är tyvärr chansen väldigt låg, men jag önskar dig lycka till oavsett hur du gör.

Förstår dig, men jag får sådan sjuk abstinens av nikotinet. Det är inget jag kan trolla bort utan att dra ner på det i omgångar.
Skulle nästan kunna slå ner allt i min omgivning under dag två utan nikotin. Blir så sjukt lättretlig, man vill ju inte bli världens sämsta människa under tiden. Sen får jag dessutom så sjukt ont i bröstet när jag väl slutat rakt av. Den smärtan vill jag inte ha igen, om den är psykisk eller pga fysiskt beroende vet jag inte.

Men huvudsaken är att jag fungerar under tiden jag slutar snusa.
Det kommer ju bli med viljestyrka när själva nikotinet skall bort helt och hållet senare. Men då är det ett mycket mindre steg att ta. Det kommer gå bra, tro mig.


Edit: Visst var snusningen en njutning tidigare, men jag var även en slav. Har aldrig haft det synsättet som du menar. Men det betyder ju inte att jag inte har handlat efter samma synsätt omedvetet.
Är inte sugen på smaken längre. jag har även fått tillbaka mitt luktsinne.

Nikotinabstinens är en svag, nästintill oigenkännbar känsla av att något saknas. Kan liknas vid hunger, sötsug.

Dom andra känslorna som lättretlighet och liknande skapas inte av nikotinabstinens. Även ifall du kan ha svårt att tro mig så skapas det av stress, rädslan att förlora sin "trygghet", känslan av att inte få stilla sitt begär och att ha försakat en njutning. Allt detta beror på hjärntvätten du har gått på. Det är en lögn att nikotin skulle vara någon som helst njutning. Nikotin ger ingen njutning what-so-ever.

När du inser detta så försvinner stressen och att sluta snusa blir inte bara lätt, utan faktiskt njutbart.



Vi får se. Du kan lyckas, det finns många som gör det. Och det är beundransvärt ifall du klarar dig ut på vad du upplever som "andra sidan"
Tyvärr så är båda sidorna något som du själv skapar i ditt sinne, och nej, jag tror dig inte :P No offence, men det är 95 % chans att du börjar igen inom tre månader, ifall du försöker sluta med viljestyrkemetoden. Nikotinplåster gör det svårare, inte lättare. Att trappa ut nikotin gör att du behåller abstinensen i kroppen längre, och hjärntvätten blir mycket svårare att bryta.



Det är där du har gjort likadant som jag gjorde i 14 år. Lurat dig själv att tro att snus är en njutning. Och tyvärr så kan jag inte hjälpa dig att ändra inställning, särskillt nu när du redan har "slutat" så kan du inte göra som jag annars hade rekommenderat, ta en snus och analysera hur det känns. Då skulle du inse att allt snus gör är att ta bort nikotinabstinens och snus ger ingen som helst njutning. Om snusare genuint mådde bättre, var gladare, kunde koncentrerar sig bättre, hade bättre självförtroende etc. etc. Så hade jag definitivt aldrig slutat snusa!

Det är lustigt hur stark hjärntvätten är. Men jag tror att du skulle kunna inse sanningen. Om du skulle trilla tillbaka igen, ge inte upp. I så fall kan du prova vad jag förespråkar och dra undan skynket för dina ögon, sen sluta snusa på en sekund och vara fri resten av ditt liv. Som jag gjorde.

Ett tips till er som slutar nu, se det inte som en förbannelse eller orättvisa att ni måste sluta, se det som en gåva att ni slipper skiten.
Den kvällen för snart 15 månader sen som jag la av efter 25 år som nikotinslav ropade jag på min tonårsdotter och bad henne hålla fram papperskorgen. Jag tömde hela dosan i den, tittade på henne, log och sa "Fan vad gött att jag har slutat snusa" (och av det språket gissar ni så klart att jag är göteborgare) Hon höll på att skratta ihjäl sig, det var ett skämt för henne att kedjesnusaren var så tvärsäker. Men för mig var det enormt motiverande att från första sekunden av mitt slutande se mig som icke-snusare, inte som någon som försökte sluta. Och inga återfall har jag haft
Jag håller inte med de som säger att slutandet är abstinensfritt, men för mig var abstinensen tecken på att nikotinmonstret höll på att dö och kämpade för sitt liv, och det gjorde mig faktiskt upprymd.
Snus är en skitdrog som inte ger nåt men tar massor.

Good girl.

Det är sant att sluta snusa ger abstinens, men den är såpass svag att den knappt märks och varar i max 3 dygn. Vill vara tydlig med detta, ifall nån är rädd för att sluta och sitter och läser tråden. Var inte rädd, det är barnsligt enkelt att sluta. Folk klarar sig ypperligt med att sova i 8 timmar utan att vakna av abstinensen. Vissa duschar, äter, åker till jobbet innan dom tar sin första snus och klarar sig utmärkt.
Min poäng är simpel, hade en snustorsk hållt sig mot sin vilja i 8-10 timmar under dagtid så skulle personen få dessa "utsättningssymptom" men inte efter natten. Det betyder att det är mentalt, inte fysiskt.

Anyways, Riktigt rolig solskenshistoria att höra! Ha det gött spindelflickan

Det bästa är att alla snusare kan få uppleva samma sak en dag, finns inget att förlora på att sluta, ingen baksida

Det SnobbenL säger stämmer väldigt bra. När jag går in med den inställningen har jag inga svårigheter att lägga ner och det kommer inte du heller ha(nåväl klart man tänker på snus men man ser ner på det).

Min dag idag har varit bra, jag har pluggat en del och tänkt ett par gånger på nikotin - främst cigg faktiskt. Nu då kvällskvisten har jag ett sug men löser detta med sött te med extra honung i. Värt att tänka på är att man kör koffeinfritt té så att man inte får det svårt att somna.

Ge inte upp nu slemwalker utan bit ihop istället. Jag vet att det kan kännas jobbigt men när du väl är fri från nikotin kommer du få upp din livskvalitet så mycket.

En grej föresten. Den här "lättretliga, energiska känslan" den kommer som du förstår från nikotinabsen. Vad jag gör när jag har detta(främst under de första dagarna utan nikotin) är att jag omvandlar tiden till "produktiv tid". Testa städa, ta tag i uppgifter(inte tankeuppgifter, det funkar inte bra) som att sortera igenom garderober/byrålådor, rensa igenom alla dina mail, eller som jag gör. Ut och spring.

Konditionsträning fungerar rakt igenom klockrent mot nikotinabs. Den här frustrerande känslan har väl egentligen med nån slags energi som uppkommer när man lägger av med nikotinet. Jag har även en känsla av att denna energi är den här "extra pigga känslan" man får ut samt känner efter man väl slutat. I början kan man inte hantera extraenergin utan lägger all denna energi mot snuset vilket gör att man blir grinig och så.. Senare när man väl inte är beroende längre kommer energin till annan bättre användning.

Denna energin hjälper mig bland annat ta tag i saker enklare, ha enklare att gå upp på morgonen med mera.. med mera.

Tryck på bröstet: Jag har också ett tryck mot bröstet nu och jag är helt säker på att det är psykiskt och kommer gå över.. Jag har varit med om det förut!