Ingenjör utan utbildning - Är detta ens möjligt?

Som rubriken anger så undrar jag om det är möjligt att titulera sig systemingenjör eller elingenjör utan universitetsutbildning?

Det är så att två personer i min bekantskapskrets kallar sig just ingenjörer. Den ena kallar sig systemingenjör, han har med fullgjord gymnasial utbildning lyckats landa jobbet med goda kontakter. Ett arbete med en del omfördelande av interna resurser inom en organisation.

En annan bekant, som är utbildad elektriker, med en eftergymnasial utbildning på ett år som ger denna rätt att starta elfirma. Efter obligatorisk praktik så har denna person också startat en elfirma och kallar sig elingenjör när denna tar på sig arbeten.

Har dessa personer rätt att kalla sig ingenjörer? Eller är det att segla under falsk flagg?

Kan det vara så att det är en viss befattning/tjänst som t.ex. systemingenjör ger personen rätt att kalla sig systemingenjör?

Hursomhelst så känns det som att det är dags att börja kolla folks CV:n noggrannare. Det verkar förekomma en del excesser som kan vara bra att fånga upp innan man anställer.

http://ingenjorsamfundetcms6.episerv...m-ar-det-inte/

Ingenjör är ingen skyddad titel. Vem som helst får kalla sig en ingenjör. Civilingenjör är däremot en skyddad titel.

Det går att utbilda sig till ingenjör via gymnasiet, givetvis är det således då också en gymnasial ingenjör men fortfarande en ingenjör.

Om du själv sitter och rekryterar (vilket det verkar, eftersom du ska börja kolla CV:n noggrannare) så rekommenderar jag att kika på utbildningsbakgrund. Men i vissa fall kan man gott ha yrkeserfarenhet nog att leva upp till förväntningarna om de ställs i linje med kompetensen. Utbildning är inte allt.

Informativ artikel och intressant läsning. Den här typen av info är precis vad jag letat efter. Då borde arbetsgivare kunna göra om befattningsbeskrivningar från ingenjör till tekniker eller liknande. De flesta vinner på att ha tydligare och mer avgränsade fält och ansvarsområden.

Det borde ändå vara svårt för "outbildade" ingenjörer att hävda relevans i löneanspråk eller vid löneförhandlingar utan uttagen examen från universitet. Åtminstone väger argument som relevant utbildning ganska tungt vid dessa förhandlingar.

Tack för infon!

Det ska jag absolut göra, att kolla bakåt är viktigt.

Nej det är sant att utbildning inte är allt. Kompetens kommer i många former och skepnader. Det kan vara idé att låta folk jobba ett tag med olika arbetsuppgifter och i olika projekt för att utröna kunskap och lämplighet. Gärna med handledning och någon typ av handledning med en utvärderingsgrupp.

Sen har relevant utbildning många fördelar. Disciplin att studera, att faktiskt slutföra ett åtagande. Ett (förhoppningsvis) vetenskapligt förhållningssätt inte en massa tyckanden och svammel. Reella kunskaper inom ett/flera områden. En dokumenterad förmåga att kunna tillgodogöra sig mycket information för att senare kunna plocka fram den vid ett givet tillfälle och förmågan att kunna använda sig av kunskapen. Detta behöver på inget sätt begränsas till tekniska utbildningar utan även till alla område som kräver högre utbildning.

Bra fråga. En kollega som fick jobb som vapentestare på en annan myndighet fick titeln ingenjör när han kategoriserades på sitt nya jobb och han har ingen ingenjörsutbildning.

Menar du att någon på grundval av en titel är mer kompetent än någon annan med praktisk mångårig erfarenhet. Civilingenjör finns det ingenting som heter utan är endast en titel på den 5 åriga ingenjörs utbildningen omfattande 300HP som finns i Sverige. Ingenjörer är personer med teknisk utbildning och tekniskt kunnande inom många vitt skilda branscher. Civilingenjör är ingenting annat än just namnet på en utbildning.

Huruvida någon med 5 års civilingenjörs utbildning har mer erfarenhet än någon med en ettårig specialist utbildning inom ett tekniskt område med mångårig praktiskt erfarenhet låter jag vara osagt, det varierar från fall till fall och från person till person.

Du anser att argument som utbildning väger tungt, men arbetsgivare och andra företag som ska anlita en ingenjör bryr sig betydligt mer om vad ingenjören har presterat i tidigare projekt, dennes arbetslivserfarenhet på området och goda referenser från praktiskt utfört arbete i ett projekt. Jag hade 9 gånger av 10 anlitat ingenjören med en ettårig specialistutbildning och tidigare erfarenhet från liknande projekt än den nyligen utexaminerade Kalle som på papper har fina meriter men i övrigt inte vet ett skit.

Jag är själv utbildad med erfarenhet inom det ekonomiska området och jag kan säga till dig att det är samma sak där. Det finns folk som har jobbat med samma saker i 20 år, utan utbildning för det var i princip inte ett krav för att komma in på en arbetsplats då men dessa går inte att ersätta av någon nyexad student med 4-årig magisterexamen, i varje fall inte tills dess att studenten fått rikligt med arbetslivserfarenhet.

om ens examen säger ingenjör är man ingenjör. om yrkestiteln säger ingenjör är man oxo det, antar jag. om man får jobb som busschaufför utan att ens ha körkort, så är man per definition busschaufför

Jag påstår ingenting, det är inte jag som har skrivit artikeln eller lagt upp den på FB. Dina fria tolkningar med en aggressiv underton har ingenting med mina åsikter att göra. Dina slutsatser får stå för dig och har ingenting med mig att göra. Det verkar snarare som att du har dragit förutfattade meningar om vad jag menar.

Vad Ni/du väljer att fokusera på vid nyanställningar lämnar mig oberörd. Min fråga var huruvida man kan kalla sig ingenjör eller inte? Åtminstone verkar det som att titeln ingenjör är ett begrepp som används på ett minst sagt fritt sätt i arbetslivet. För min skull får dom kalla sig ingenjörer jag var mer nyfiken på om det fanns någon praxis i ämnet eller om det är fritt fram.

Jag har aldrig lagt en värdering om hur duktig någon är oavsett utbildningsståndpunkt. Det finns stjärnor i alla läger.

Sen tror jag att olika organisationer/företag lägger tonvikt på olika saker, det är knappast så att alla organisationer/företag bara tittar på tidigare projekt. Min erfarenhet är att man tar in både nyexaminerade och rutinerade personer. Sen kanske jag har haft tur som fått tillfälle att arbete hos en arbetsgivare som tror på nyexaminerade personer utan en massa erfarenhet. Många gånger kan man gå i dubbelkommando eller vara delaktig i något projekt som delansvarig. Det kan man som sagt bara få ute i arbetslivet, samt att någonstans måste man som sagt börja. Dessutom finns det en möjlighet att rekrytera duktiga människor som kan utvecklas inom organisationen. Ibland kan det vara bra med människor som inte har förutfattade meningar och kan se på ett problem med nya ögon.

Tydligen ett känsligt ämne det här med att kalla sig ingenjör. För min skull får folk kalla sig vad dem vill, det är ett val man gör.

Förr i tiden så anställde företagen s.k. alternativ personal som man trodde hade utvecklingspotential till ingenjörstjänster och liknande. Tror inte att det är lika vanligt idag dock, eftersom det idag ibland eller t.o.m. ofta är hundratals sökande per tjänst (i Sverige). För ett par årtionden sedan så kunde det i landet t.ex bli aktuellt för någon med tvåårig gymnasieutbildning inom det aktuella teknikområdet att få ett teknikjobb med ganska mycket ansvar, så är det inte idag. Det är skillnad på dåtidslandet med tre procents arbetslöshet, jämfört med dagens åtta procent eller liknande. Men om man startar eget och har affärssinnet så är naturligtvis allt möjligt, kanske på kundens bekostnad dock.

Men det är fortfarande väldigt vanligt att folk kallar sej ingenjörer trots att de inte är det. T.ex de som efter några få högskolepoäng jobbat med teknikjobb på företag eller avdelningar som också anställer ingenjörer betraktar sej själva som ingenjörer och förväntar sej väldigt höga löner trots att de saknar relevant utbildning.

Det är som du säger, förr var det vanligare med att rekrytera personer som inte hade lika mkt utbildning men som var jätteduktiga och de som var kass. Behovet av folk var större dels pga. arbetslösheten var lägre. Företagen behövde personal och det fanns inget större behov för folk av att läsa vidare för att få anställning. Idag krävs det ofta mer utbildning för att få ett jobb. Det är svårare idag att få ett jobb eller åtminstone ett jobb som anses vara kvalificerat. Företagslandskapet ser annorlunda ut idag än det gjorde på 60,70 och 80-talet. Det finns mindre industrijobb eftersom många företag flyttar tillverkningen till andra länder av olika anledningar. Sen om folk verkligen hade velat ha dom jobben iaf låter jag vara osagt.

För att få ett kvalificerat arbete idag krävs det utbildning, inte nödvändigtvis för att man blir bättre inom sitt område, utan för att det behövs när man konkurrerar med andra. Alla har inte kontakter som gör att de direkt kan kliva in på ett välavlönat arbete. Alternativet blir att studera för att få en möjlighet att landa ett arbete som inte innefattar stekflott eller rengöringsmedel eller att packa upp varor. Sen huruvida detta anses vara rättvist, ja det är en annan diskussion. Det finns många människor som är duktiga men som likväl måste gå den långa vägen för att de saknar kontakter, inte bara ingenjörer

En person med hög ambition som går parallellt med kompetens och flit borde i en rättstat ha möjlighet att ta sig fram i arbetslivet. Åtminstone är det min åsikt. För att detta ska vara möjligt så är utbildning ett alternativ för de som saknar andra möjligheter. Syftet torde i de flesta fall vara att få ett jobb som de anser att de klarar av och vill ha. Med det sagt är det inte fel att låta bli att utbilda sig eller inte ha några professionella ambitioner.

Det verkar som att begreppet ingenjör används flitigt och ofta. Jag förstår att det finns en inneboende vilja eller ett behov hos en del att kalla sig olika saker, man kan kalla det en fjäder i hatten. Det framgick tydligt när jag gjorde lumpen eller hamnade på mitt första jobb. För att uttrycka det milt var det inte alltid de mest kompetenta som ville ha en titel, det kan ibland vara precis tvärtom. Kanske är detta ett typ av självbedrägeri eller en taktik för att säkra sin plats i flocken, jag vet inte. Om det nu känns bättre att kalla sig ingenjör eller Storsmurf så varsågod.

Jag ser gärna att professionellt duktiga och socialt kompetenta individer har bra utvecklingsmöjligheter oavsett deras bakgrund. Men jag tycker samtidigt att de som varit tvungen att studera för att få ett jobb och är duktiga borde ha en högre lön än de som är i samma ålderskategori och saknar relevant utbildning. Det är min högst personliga åsikt och med det menar jag inte något annat.

Inga problem alls, vi har flera på vår arbetsplats som kallas ingenjörer som inte ens har en gymnasieingenjörsutbildning. Nollor som kanske har IG från typ social linje eller ekonomisk.

Det blir bara lite pinsamt om/när de ska lägga upp sitt CV på LinkedIn.