2015-08-01, 13:17
  #66313
Medlem
Jag har att lg(2+x) + lg(2-x) = lg3.

Nyttjar logaritmlagen lgx + lgy = lg(x*y)

lg((2+x)(2-x)) = lg 3 ⇔ lg(4-x²) = lg3

Nyttjar att lg(x^p) = p * lg(x) eftersom lg(4-x²) = lg3 ⇔ lg((2-x)²)) = lg3

Ser inte hur x ska lösas ut i den fetmarkerade ekvationen.
Citera
2015-08-01, 14:50
  #66314
Medlem
nihilverums avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Stagflation
Jag har att lg(2+x) + lg(2-x) = lg3.

Nyttjar logaritmlagen lgx + lgy = lg(x*y)

lg((2+x)(2-x)) = lg 3 ⇔ lg(4-x²) = lg3

Fram till hit gör du rätt.

Citat:
Ursprungligen postat av Stagflation
Nyttjar att lg(x^p) = p * lg(x) eftersom lg(4-x²) = lg3 ⇔ lg((2-x)²)) = lg3

Ser inte hur x ska lösas ut i den fetmarkerade ekvationen.

Detta är inte rätt eftersom 4-x² inte är samma sak som (2-x)². Istället bör du helt enkelt notera att lg(4-x²) = lg(3) leder direkt till att

4-x² = 3

och lösa ut x ur detta. Tänk dock på att kontrollera om de x du får ut även uppfyller ursprungsekvationen lg(2+x) + lg(2-x) = lg(3) eller om du har en falsk rot.
Citera
2015-08-01, 14:53
  #66315
Medlem
nihilverums avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Stagflation
"Visa att om a>0, så gäller att a = ((x√b)) ⇔ log_a b = x [((x√b)) , med detta menar jag "x:e roten ur"]".

((x√b)) = b^1/x som ger

b = a^x. Jag vet dock inte hur jag ska fortsätta här.

Om a = ˣ√(b) så är aˣ = b, precis som du skrivit. Då får du att log_a (b) = log_a (aˣ), vilket är lika med x enligt definitionen av log_a.

Tänk på att log(10²) = 2, log(10³) = 3, ln(e²) = 2, ln(e³) = 3 och så vidare. Det är ju det som är definitionen av logaritmfunktionen.
Citera
2015-08-01, 14:54
  #66316
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Stagflation
Jag har att lg(2+x) + lg(2-x) = lg3.

Nyttjar logaritmlagen lgx + lgy = lg(x*y)

lg((2+x)(2-x)) = lg 3 ⇔ lg(4-x²) = lg3

Nyttjar att lg(x^p) = p * lg(x) eftersom lg(4-x²) = lg3 ⇔ lg((2-x)²)) = lg3

Ser inte hur x ska lösas ut i den fetmarkerade ekvationen.
Det blir fel i omskrivningen där.
(4-x²)≠(2-x)²

Hur som helst, om du har ett uttryck som det som du fått fel ovan (samma metod fungerar för övrigt även med rätt uttryck när du fixat till det) så kan du höja upp 10 med båda sidor för att bli av med logaritmerna:
lg((2-x)²)) = lg3 skrivs om:
10^(lg((2-x)²)))=10^(lg3) ⇔ (2-x)²=3
som ger dig en vanlig andragradsekvation att lösa för x. Däremot måste du testa alla rötter i den ursprungliga ekvationen för du kan få falska rötter i och med att du kvadrerar.
Citera
2015-08-01, 15:55
  #66317
Medlem
En räkneregel som står i mitt häfte är "(√a)^2 = a för a≥0."

Om komplexa tal är med i beräkningarna så får man ju väl även att (√a)^2 = a för alla reella a? T.ex (√-2)^2 = (i√2)^2 = i^2 * 2 = -2. Hjälp mig att förstå...
Citera
2015-08-01, 15:57
  #66318
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Linara
Det blir fel i omskrivningen där.
(4-x²)≠(2-x)²

Hur som helst, om du har ett uttryck som det som du fått fel ovan (samma metod fungerar för övrigt även med rätt uttryck när du fixat till det) så kan du höja upp 10 med båda sidor för att bli av med logaritmerna:
lg((2-x)²)) = lg3 skrivs om:
10^(lg((2-x)²)))=10^(lg3) ⇔ (2-x)²=3
som ger dig en vanlig andragradsekvation att lösa för x. Däremot måste du testa alla rötter i den ursprungliga ekvationen för du kan få falska rötter i och med att du kvadrerar.

Hur menar du? Du använder ju samma uttryck som jag.
Citera
2015-08-01, 15:59
  #66319
Medlem
nihilverums avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Stagflation
Hur menar du? Du använder ju samma uttryck som jag.

Se på mitt inlägg #66333 där jag beskriver vad du gjort fel.
Citera
2015-08-01, 16:02
  #66320
Medlem
nihilverums avatar
Citat:
Ursprungligen postat av kritta
En räkneregel som står i mitt häfte är "(√a)^2 = a för a≥0."

Om komplexa tal är med i beräkningarna så får man ju väl även att (√a)^2 = a för alla reella a? T.ex (√-2)^2 = (i√2)^2 = i^2 * 2 = -2. Hjälp mig att förstå...

Det handlar mest om en petighet med definitioner. Man brukar definiera kvadratroten som något som bara går att beräkna för reella tal större än eller lika med noll. Man säger att i är en rot till x² = -1, men man brukar ändå inte säga att i = √(-1) trots att det i någon mån betyder samma sak.
Citera
2015-08-01, 16:05
  #66321
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av nihilverum
Fram till hit gör du rätt.



Detta är inte rätt eftersom 4-x² inte är samma sak som (2-x)². Istället bör du helt enkelt notera att lg(4-x²) = lg(3) leder direkt till att

4-x² = 3

och lösa ut x ur detta. Tänk dock på att kontrollera om de x du får ut även uppfyller ursprungsekvationen lg(2+x) + lg(2-x) = lg(3) eller om du har en falsk rot.

Nu förstår jag, tack.
Citera
2015-08-01, 16:36
  #66322
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Bu77en
Tänk så här:

A kan vinna ett "nystartat spel" genom att vinna i första omgången eller att vinna i någon senare omgång.
Sannolikheten att A vinner i första omgången är 1/2.
För att A ska vinna i någon senare omgång så får ingen av A,B,C vinna i första omgången samtidigt som A ska vinna ett "nystartat spel".
Sannolikheten för att ingen vinner, ingen får en krona, i första omgången är 1/8 (1/2*1/2*1/2).

P(A) = sannolikheten att A ska vinna ett "nystartat spel", kan då beräknas så här:

P(A) = 1/2 + 1/8*P(A) -> P(A) = 4/7

På liknande sätt beräknar du sannolikheten för att B ska vinna ett "nystartat spel" P(B).

P(B) = 1/4 + 1/8*P(B) -> P(B) = 2/7

1/4 är sannolikheten för att A inte får en krona i första omgången (1/2) gånger sannolikheten att B får en krona i första omgången.

Och slutligen stackars C

P(C) = 1/8 + 1/8*P(C) -> P(C) = 1/7

Den första 1/8 i ekvationen ovan är sannolikheten för att A inte får en krona i första omgången (1/2) gånger sannolikheten att B inte får en krona i första omgången (1/2) gånger sannolikheten att C får en krona i första omgången.

"Tricket" här är alltså att om ingen vunnit efter första omgången så är allt som från början och man kan se det som att spelet är "nystartat".

Med samma resonemang finner man att sannolikheten för spelare nummer k att vinna om det är n spelare är

P(k) = 2^(-k)/(1-2^(-n))

Sätt in k = 100 och n = 100 så ser du vad sannolikheten att den sista slantsinglaren av 100 vinner.

Jävlar vad svårt. Jag trir jag skippar denna fråga. 1/2 och 1/8 förstog jag, men inte att man skulle summera dessa. Tack iallafall.
Citera
2015-08-01, 17:21
  #66323
Medlem
45plop1s avatar
hej

för vilka vinklar i intervallet 0° ≤ v ≤ 360° är cos v < -0,5?

behöver en utförlig förklaring tack
Citera
2015-08-01, 17:33
  #66324
Medlem
nihilverums avatar
Citat:
Ursprungligen postat av 45plop1
hej

för vilka vinklar i intervallet 0° ≤ v ≤ 360° är cos v < -0,5?

behöver en utförlig förklaring tack

Rita upp en enhetscirkel och dra dig till minnes att cosinusvärdet för en vinkel är detsamma som x-koordinaten för den punkt på cirkeln som bildar vinkeln ifråga från den positiva delen av x-axeln. Du bör då se att cos(v) < -0,5 innebär ett vinkelintervall i kvadrant 2 och 3.

Du hittar gränserna för intervallet genom att lösa cos(v) = -0,5, vilket via den inversa cosinusfunktionen ger en vinkel mellan 90° och 180°, och sedan drar du dig till minnes att cos(-v) = cos(v) eftersom cosinusfunktionen är jämn.

Då gäller alltså att när du bestämt värdet på v via den inversa cosinusfunktionen så är även -v en lösning och då får du fram en ekvivalent positiv vinkel genom att beräkna 360° - v.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in