Oskuld och 32 år gammal, vad göra

Nej, du behöver inte berätta det för den du träffar. Kör bara på och se hur det blir om du får tillfälle!

Du har ingen skyldighet att berätta om din oskuld.

Tänker bara att hon kanske är mer överseende med eventuella svagheter
Samt att hon kanske kan leda en rätt
Eller tror ni hon blir skrämd?

Nån slags skyldighet har han nog! Oskuld vid 32 års ålder!

Då finns det en skyldighet att berätta!

Man kan iså fall säga att man är oerfaren om nu något ska sägas innan akten. Den andre kommer troligtvis att känna av oerfarenheten när det kommer till kroppskontakt och då blir det överflödigt att berätta om den.

Det är vad jag tycker. Finns ingen anledning att "redovisa" för allt innan.

Apelsinhimlen / sexualrådgivare

Om jag var dig hade jag pratat med en psykolog och börja arbetat på självkänslan. Antar att du har dålig självkänsla då du måste fråga om hur man närmar sig tjejer.
En sak kan du vara säker på, och det är att du kommer bli avvisad, det blir alla människor. Lär dig hur du hanterar detta och gå vidare så kommer du lyckas tillslut.

Alla blir emellanåt avvisade, gäller både oskulder och icke-oskulder.

Är väldigt jobbigt att bli och ibland svårt att komma över.

Av egen erfarenhet så vet jag att det inte funkar så bra om man inte lyckas väl i övrigt.
Nu är jag inte oskuld, men snudd på.

Det är jävligt trist, men det blir lätt det enda man tänker på också. Har ingen lust med nått annat, ingen lust med nånting egentligen.

Det var någon människa som skrev på pancake bloggen att att han brukade söka sig till sajten när han hade som mest problem i sitt liv, och jag kan bara stämma in. Av det jag hört från andra användare här på flashback så är det lika dant för dem.

Det är bara jobbigt om man verkligen är kär i människan eller om dom gör det på ett oschysst sätt, och det händer framför andra. Jag har nog blivit indirekt avvisad minst 3 gånger den senaste veckan, online då.

På nätet kan jag tänka mig att man lätt blir avvisad och det tycker jag inte du ska tänka så mycket på.

Det är lika dant i verkligheten. Fast där, tja.. beror på hur man känner dem. Var man nära vänner innan så kan man ofta behålla dem som vänner om man gör rätt. Gör man fel så är man en vän kortare. Jag har väl förlorat i alla fall 3 potentiella tjej kompisar som har varit bekanta med mig vart efter jag kommit för nära och sen har dem inte velat vara med på grejen. Slutade med bråk i dessa fall. Jag blev sur för att dem inte tog mig på allvar.

Men man kan inte hålla på sådär. Det var väl nån slags inlärningsperiod för mig.

Beklagar och det kan vara en svår balansgång när det handlar om vänskap med tjejer.

Satsa mer på att träffa tjejer som du inte känner på samma sätt som du känner dina tjejkompisar.

Verkligen. Det viktigaste är nog att vara ödmjuk och inte ta det som ett personligt misslyckande när det inte fungerar.