Citat:
Ursprungligen postat av
Nostradumbass
Om den inte går att rädda "framöver" med politiska ändringar, går den ju inte heller att rädda nu heller, i brist på politiska beslut. Kan du redogöra för hur SD kommer att vara dom som avvecklar välfärdsstaten, och när? Tack.
Jag vet nog inte mer än du.
Nu gillar jag egentligen inte att interpolera mot evigheten för då är varje trend dömd att fortsätta till himlen eller helvetet, men lite så får man nog tänka här. Välfärdssystemet är ju inte hållbart i det långa loppet som det är nu när man ser till vad som krävs för att upprätthålla det.
Att Reinfeldt kastade Sverige in i krig de sista dagarna på sin ämbetstid har gjort att vi snabbt närmar oss kollapsens punkt och då har inget gjorts för att sätta oss på krigsfot för att hantera vår stormaktsambition med insourcad kolonialism. Något måste ge sig. Vad vi har i vågskålen är välfärdssystemen (sjukvård, pension, socialsystemen osv.) å ena sidan, och den Humanitära Stormakten (invandringen) i den andra. Något måste ge sig, eller båda.
Frågan är då, kommer staten att sätta oss på krigsfot för att klara vår stormaktsambition framöver genom att kraftigt höja skatterna och tulla på välfärdssystemen för arbetande Svenskar; eller kommer stormaktsambitionen att läggas ned?
Min gissning är att stormaktsambitionen (likt alla andra militära konflikter) absolut inte kommer att läggas ned. Finns där en ambition och en styrka uppbyggd så kommer denna att användas tills sista resursen är uttömd, allt annat är slöseri ur ett resursstrategiskt perspektiv. Resurserna i det här fallet är vår beskattningsgrad, våra välfärdssystem inklusive vårt pensionskapital (som de röda vill använda till bidrag, bostäder osv).
Detta leder mig till den enkla slutsatsen att nuvarande regering inte kommer göra ett dugg, den kommer köra så det ryker rakt in i kaklet för att upprätthålla stormakten, ingen vill förråda idealen. De övriga (ja kanske inte SD då) har precis samma metod men annat mål, kriget måste fortsätta för att för en gång skull ödelägga den socialistiska modellen kosta vad det kosta vill.
Kvar står då SD där som fler och fler måste rösta på för att få ett stopp på kriget. När dessa dock är i majoritet så har vi ingen kapacitet kvar att upprätthålla ett välfärdssystem och för ren överlevnad i spillrorna av gamla Sverige så måste SD implementera högerns politik fullt ut (säkert med internationellt förmyndarskap).
En ganska dyster bild, och jag hoppas att så inte blir fallet och att galenskap inte få råda länge till. Om den får råda så står vi inför en nationell katastrof i paritet med det Stora nordiska kriget. Stormaktsambitionen har vi på intet sätt råd att upprätthålla i nuvarande värld speciellt länge.