Citat:
Anledningen till att jag nämnde det är ju det att det spekuleras i att just en Shkval aldrig ens lämnade torpedtupen utan exploderade med bränsle och stridsspets, med efterföljande sekundärexplotioner av övrig ammunition i torpedrummet vid utprovning. Om det sen stämmer eller inte lär vi nog aldrig få veta.
Slutsatsen var om jag minns saken rätt att det sannolikt var bränslet
till en konventionell torped som antändes och startade en kedjereaktion,
där först en stridsspets och sedan ett antal kompletta torpeder detonerade.
Citat:
Shkval gör inga 300knop och om raketmotorn är tänd så är det en stor nackdel
om man vill slå sig igenom plåten.
Detta då raketmotorn vid anslag mot ett hårt objekt kommer att explodera
och även riskera att slå sönder verkansdelen, så att denna inte kan detonera.
Shkval gör ~100m/s och väger ~2,7 ton, vilket ger den lika lite
rörelseenergi som en 12,7cm granat, fast med 17-18ggr större frontarea.
En 12,7cm granat har marginell kapacitet att slå sig igenom skrovsidan
på ett så stort fartyg som ett hangarfartyg.
Citat:
Det krävs inte heller större genier hos dom olika säkerhetstjänsterna för att klura ut vart t.ex. ammunition förvaras, med tanke på att det går direkta hissar upp till flygdäcket. I mitt sinne är det då en smal sak att sprida informationen till kaptenerna som då kan ställa in sina fiskar och med lite tur kanske man kan se en sjuhelvetes explosion efteråt. Men givetvis är det kölen man normalt siktar på.
Att man vet var magasinen befinner sig har man ingen nytta av,
när man dels inte kan träffa träffa med precision
(Shkval saknar effektiv målsökning och styrning),
och dels inte kan slå sig igenom skrovsidan och nå djupt in i skrovet där magasinen befinner sig.

