Wikileaks grundare Julian Assange eftersökt för våldtäkt i Sverige

Åklagaren ska inte främja orätt. Det innebär bl.a. att åklagaren inte bara ska fatta
korrekta beslut utan också i tjänsten verka för att felaktiga beslut av domstol eller
annan myndighet rättas till. Om åklagaren upptäcker ett fel, t.ex. att en person har
dömts för en gärning som är preskriberad eller som inte är brottslig, eller att ett frihetsberövande
räknats av felaktigt, bör åklagaren se till att felet rättas till om detta
är rättsligt möjligt. I vissa situationer får det anses vara åklagarens plikt att överklaga
till den tilltalades förmån
...
Åklagaren bör särskilt beakta rollfördelningen mellan åklagare och de brottsutredande
myndigheterna och bör löpande utöva en självständig och objektiv kontroll av
utredningsresultatet . I uppgiften att leda förundersökningen
ingår inte endast det yttersta ansvaret för vilka utredningsåtgärder
som bör eller inte bör vidtas utan också ett ansvar att under vissa omständigheter
väga in sådana problem vid verkställigheten som kan förutses.
...
Åklagaren bör tänka på att den misstänkte ofta är i underläge i förhållande till åklagaren
och de brottsutredande myndigheterna.
...
Under en förundersökning har den misstänkte och försvararen inte någon ovillkorlig
rätt att få ta del av utredningsmaterialet eller att få kunskap om hur utredningen framskrider
(jfr dock 23 kap. 18 § och 24 kap. 9 a § RB). Detta innebär inte att åklagaren
kan lämna oriktiga uppgifter eller undanhålla den misstänkte, försvararen eller rätten
uppgifter som talar för den misstänktes oskuld. Det följer av kravet på objektivitet
att åklagaren ska redovisa även sådana omständigheter som inte entydigt talar till
den misstänktes förmån men som skulle kunna vara av betydelse för hans eller
hennes försvar.
...
Åklagaren bör ha i åtanke att han eller hon inte är målsägandens ombud utan är samhällets
företrädare även i förhållande till en målsägande vars talan om skadestånd
han eller hon för. Visserligen har åklagaren vid förande av målsägandens talan en
lojalitetsplikt mot målsäganden, men om denna lojalitetsplikt kommer i konflikt med
objektivitetsplikten måste lojalitetsplikten ge vika.
...

Målsägandens SMS
Försvaret har vid de tillfällen de begärt, fått tillgång till aktuella SMS. De har gjorts tillgängliga för försvaret på ett sätt som står i direkt överensstämmelse med ordalydelsen i artikel 7 av direktivet 2012/13/EU. Försvararna har fått tillgång till de handlingar som innehåller målsägandenas SMS genom att läsa dem hos polisen. Senaste tillfället detta skedde var den 15 juli 2014 under ca två timmar. För att underlätta för försvararna att åberopa de delar man ansåg vara relevanta har de getts tillgång till kopia av handlingarna under de muntliga förhandlingarna. Det stämmer således inte att de endast fått möjlighet att analysera och bearbeta dessa under pågående häktningsförhandlingar. De SMS som är relevanta för bedömningen av sannolika skäl har redovisats i tingsrättens bilagor till protokollen. De utgör tillsammans med det skriftliga material som hovrätten redan har tillgång till, enligt vår mening ett tillräckligt underlag bedömningen av om sannolika skäl föreligger.

Såsom tidigare anförts har försvaret vidare fått tillgång den häktnings- promemoria som sammanställdes inför häktningsförhandlingen den 18 november 2010.

Vi anser alltjämt (jfr yttrande till tingsrätten daterat den 1 juli 2014) att upplysningsskyldigheten enligt 24 kap 9 a § rättegångsbalken endast avser åklagarens skyldighet att för den misstänkte uppge omständigheterna som ligger till grund för ett beslut om frihetsberövande, inte en skyldighet att redovisa samtliga handlingar i avskrift. Vi har genom att överlämna skriftligt material till Julian Assanges försvarare samt genom möjligheten att låta dem hos polisen ta del av SMS:n uppfyllt kravet i artikel 7 i direktivet.

Skälen till att vi motsätter oss att lämna ut kopia av handlingar med målsägandenas SMS framgår av vårt yttrande daterat den 23 september 2014 till hovrätten.

Skälen till att vi motsätter oss att lämna ut kopia av handlingar med målsägandenas SMS framgår av vårt yttrande daterat den 23 september 2014 till hovrätten.

Vid förhandlingen tillhandahöll åklagarna en kopia av SMS:en, vilken överlämnades till försvaret, men försvaret fick återlämna dem till åklagaren efter förhandlingen och de gavs inte in till tingsrätten. Försvaret redogjorde muntligen för innehållet i de SMS, vilka under rådande förhållanden vad avser de praktiska begränsningarna att analysera och värdera meddelandena ansågs betydelsefulla för prövningen av frågan om frihetsberövandet. I vilken utsträckning tingsrätten ordagrant tecknade ned SMS:ens lydelse eller inte undrar sig försvarets kännedom.

Försvaret har inte heller kunnat åberopa SMS:en vid tingsrätten, utan endast givits möjlighet att lämna en muntlig redogörelse för innehållet i de delar som vid sittande rätt bedömdes vara relevanta. I hovrätten hölls ingen muntlig förhandling, vilket innebär att försvaret i hovrätten inte ens muntligen kunde redogöra för sina minnesbilder av SMS:n.

Enligt försvarets uppfattning föreligger det diskrepanser mellan det som framgår av SMS:en och åklagarens redogörelser för de omständigheter som ligger till grund för brottsmisstankarna.

Som omnämnts ovan anser försvaret att innehållet i SMS:en, var för sig och sammantagna, talar med styrka för Julian Assanges sak och därför har ett betydande bevisvärde vid prövningen av om det föreligger sannolika skäl för brottsmisstankarna. Av det skälet är det angeläget för försvaret att SMS:en införs som processmaterial vid prövningen av häktningsfrågan.

5. Högsta domstolen delar hovrättens uppfattning att JA på sannolika skäl är misstänkt för olaga tvång, för två fall av sexuellt ofredande och för våldtäkt, mindre grovt brott, samt att det finns risk för att han avviker eller på något annat sätt undandrar sig lagföring eller straff. Högsta domstolen instämmer också i hovrättens slutsats att det inte finns något legalt verkställighetshinder som innebär att häktningsbeslutet bör hävas.