Början på ett inbördeskrig i MUF?

Inlägget jag syftade på var det här:
Jag tror inte det kommer att ta lång tid för den här sidan att ta över MUF. Alla Rosengrenar och Törnblommar kan titta i stjärnorna efter sina politiska karriärer. Sällan har vi sett en sådan tondöv ungdomsgeneration som denna i alla partier utom i SD.

Nja, KDU ligger rätt i tiden. Grön ungdom och Ung vänster ligger rätt i förhållande till sina respektive partier. CUF är ute och cyklar men å andra sidan är moderpartiet det också. MUF däremot har kört i diket totalt med sin inriktning och fortsätter med full fart ut i skogen genom att de lockar nya sympatisörer som gillar en inriktning som är helt dödfödd, saknar framtid i det nya politiska landskapet och kommer att vara ovälkommen inom M inom några år. Då står de där med en medlemskader som bara är en stor svullen blindtarm på M.

Jag tror även KDU ligger fel. De bestämde sig för några år sedan att bli Sveriges motsvarighet till det republikanska partiet i USA, vilket jag tror var ett stort misstag. Med det följde neokonservatism och en lika avvisande inställning till SD som någonsin Grön ungdom. Problemet är att en sådan linje är helt inproduktiv idag. Alliansen måste regera tillsammans med SD eller med SD som stödparti. Att KD inte stiger i opinionen trots alla dess populistiska utspel har helt enkelt att göra med att så länge man inte tar det här steget att förorda samarbete i en eller annan form med SD så spelar det ingen roll vad man säger.

För övrigt så är det intressant att följa artikelförfattarna på twitter och deras debatter med de huvudansvariga för MUF:s nuvarande politik. De senare börjar helt klart fatta att deras tid är förbi. Det är defensivt och defaitistiskt. Så går det när man inte har något innanför pannbenet.

Detta verkar vara klassiskt....även på "min tid" var göteborgrna mycket mer konservativa än stockholmarna!
M och Muf har varit stockholmsdominerade sedan 80-talet

Det här är ju ett klassiskt exempel på underhuggare som i sin dumma opportunism faktiskt trodde att Reinfeldt var allvarlig i sina försök att bli socialdemokratmiljöpartist. Nu råkar ju Olivers linje också sammanfall med nyliberalernas linje, så det kunde ju inte gå fel. Trodde de. Så går det när man är inte bara opportunist, utan extra korkad och extra hipp opportunist. Nu vet vi ju inte hur det slutar, men går det som jag tror finns det fortfarande någon rättvisa kvar i världen. Och dessutom till varnagel för andra.

Ja, det är väl inte särskilt ovanligt med opportunister som slickar röv på partiledningen för att skynda på sina karriärer. Om det är något som AKB inte behöver just nu är det en ideologiskt diskussion om invandring med sitt eget ungdomsförbund. Hon har händerna fulla av DÖ vilket är en tillräckligt krävande situation. Om folk börjar ifrågasätta andra delar av hennes politik kan hennes ledarförmåga börja ifrågasättas vilket vore förödande just nu.


Några exempel? Orkar inte gå igenom allt ovett som sprids på Twitter.

Även jag har ju hållit för troligt att Rasmus och Linus kan vara den allra första generationen broilers som förlorar karriärsteg på en extremliberal hållning i migrationsfrågan. Medan en sådan som Sara Skyttedal som första företrädare i ett av de gamla partierna tar en genväg uppåt genom motsatta profilen. Hon tog en kalkylerad risk innan valet och blev utfryst av ont-i-magen-av-förfäran-falangen - som dock raskt tystnade när Hägglund vände på klacken.

Om Törnblom och Rosengren går down in flames så är det en ytterst värdefull signal och jag tror också att en mängd påläggskalvar mycket kvickt kommer att byta en brinnande idealism mot en annan - om det bara gör att riksdagsplatsen kommer närmre.

Jag hoppas det här blir en viktig tråd framöver - för då tänker jag lägga ut texten kring alla de retoriska vapen och tankemodeller som jag redan fulländat, just med förhoppningen att kunna sticka dem i händerna på unga borgerliga opportunister när tiden är mogen för ett paradigmskifte och överflyglande av SD.

Det handlar om att bejaka liberalismen och det gränslösa marknadsperspektivet. Att faktiskt tro på kapitalismens överlägsenhet och låta den Osynliga Handen få agera utan politikernas snedvridande handfängsel.

Jag vill se MUF:are som faktiskt tror på Gordon Gekkos "Greed works!", även när det handlar om att maximera svenska folkets välgörenhet till jordklotets olycksbarn, genom en nyttomaximerande godhetskapitalism.

Finns sådana borgerliga ungdomar på Flashback?

Mycket tyder på att vi står inför ett paradigmskifte. I 30-40 års tid har politiker predikat mångfaldens och invandringens enorma förtjänster, ramsor som skallat än mer frekvent under 2000-talet och antagligen peakade kring valet 2010 då knappt en enda politiker utanför SD uttalade sig kritiskt mot dagens invandringspolitik. Blott 5 år senare når SD 22,1% i en nypublicerad opinionsmätning och vi har den svagaste regeringen i mannaminne. Vändningen har kommit, även om vi befinner oss enbart i slutet på vändningens början, för tillfället. Inget parti kommer att gå oberört. Inget ungdomsförbund heller. MUFare som ser det uppenbara paradigmskfitet komma kommer profitera på detta -- de är trots allt politiker. Därför är paradigmskiftet obönhörligt och därför bryter en stor intern konflikt snart ut i MUF, och andra förbund därefter.

Du, eller någon annan, som har koll på twitterflödet får gärna länka lite godsaker! När det gäller ungdomsförbunden så får man väl anta att twitter är en plattform man inte ska bortse ifrån.


Gör det säkert, men de är nog anonyma. Att komma ut som flashbackare är nog inget en broiler gör om de vill ha en vattentät karriär. För riskabelt. Jag tror att majoriteten av dem är livrädda för all sorts social media, med tanke på att ett enda felsteg kan jaga en i årtionden. Partipiskan slår till fort om någon är ute och representerar med egna åsikter...

Som en hyfsat insatt person i MUF så får jag ändå säga att det börja tryta i leden kring "supernya" muf. Att driva värdelös plakatpolitik på AB debatt om att staten skall betala ut skadestånd till homosexuella och att man skall #backazara irriterar distriktsordförande kåren. Däremot anser jag uppslutningen kring öppna gränser vara relativt förankrad.

Ledningen vill driva plakatpolitik för att få kulturredaktörers gillande, problemet är att det är jävligt få kulturredaktörer och de röstar sannolikt inte på (M).

Muf borde försöka driva på partiet för rimliga skattsänkningar, avregleringar och utförsäljning av statliga bolag. Inte massa jävla "rent samvete" skit. Sen delar jag bilden av att ett öppet land är bättre än ett stängt.

När mufare propsar på för öppenhet är det nog få som på allvar tycker fri invandring är realistiskt i dagsläget, välfärdsstaten måste avskaffas först. Vilket många också tycker.

Vi blir väl gamla och konservativa vi med.

När dina företrädare på 70- och 80-talet formerade den politik som ni nu har berikat med HBTQ, öppna gränser och antirasism, så hade det fortfarande gått att spara pengar och sänka skatterna genom att lägga ner välfärdsstaten. Nu, pga Moderaternas politik så är detta inte längre ett alternativ. Vad tror du händer i förorterna när bidragskranen stängs av? Det blir inbördeskrig. Borlänge tas över av Al-Shabaab.

Vad ni kan göra är att skrota välfärdsstaten för pacifistiska svenskar men ni måste behålla den för dem ni släpat hit annars går det åt helvete. För övrigt är det ett sådant tudelat välfärdssystem ni har implementerat under era åtta år vid makten med skattelättnader för att anställa invandrare och liknande. Det där måste ni fortsätta med om ni vill ha "ett öppet land".

Riktigt så är det inte, men de skattepengar vi tar in kan ju fan ta och användas till lite jävla rättssäkerhet, så inte al-shabbab och IS kan härja fritt lite var de än behagar. Vet en del länder som snackar om att man inte får bidrag för än man jobbat om man inte är född i landet, en ganska rimlig linje kan jag tycka.