Sturebymordet: Mordet på Therese Johansson Rojo (2009-06-07)

När det gäller John Hrons mördare så fick 18-åringen fick 8 år och 15-åringen 5 år. 15-åringen fick alltså inte 8 år. Man utgick väl ifrån att straffet för en vuxen skulle ha varit livstid.

Tingsrätten skriver i Stureby-fallet att praxis för 16-åringar är att man kapar ner strafftiden till en fjärdedel. De 10 år man ansåg skulle ha blivit straffet för en vuxen blev då för en 16-åring 10/4 = 2,5 år. Sedan kapade man ner strafftiden ytterligare p g a att man brukar frige folk efter 2/3 av strafftiden. Då landade man i 1 år och 8 månader. Tove fick dock som sagt sitta längre eftersom hon överklagade till hovrätten. (Och jag förstår att hon överklagade. Om man i utlandet, där fallet inte är känt, i utbildningen av t ex jurister, psykologer eller kriminologer hade låtit studenterna titta på Toves SMS och i en inlämningsuppgift fått motivera varför de uppfattar Toves SMS som allvarligt menad mordanstiftan eller inte så tror jag inte att en enda hade skrivit att det var fråga om allvarligt menad mordanstiftan. De som idag hävdar motsatsen klipper väldigt grovt bland SMS:en för att bevisa sin sak. Själv köper jag som sagt inte att Tim själv trodde att Tove verkligen ville ha ett mord. Det förefaller klart mindre osannolikt att han mördade Therese för att han blev förbannad över att Tove i Hoppbacken gjorde narr av hans mordutfästelser genom att säga att han ju kunde passa på nu och samtidigt ha sex med Therese och en del andra ”onödiga saker”, som Tove uttryckte det. Att Tim i polisförhören i början inte ville kännas vid att han och Tove diskuterat mordet i Hoppbacken trots att han redan då hävdade att det var Toves uttalanden som gjorde att han mördade Therese tyder på det är Toves uttalanden i Hoppbacken som är nyckeln. Det är, om man tittar på SMS:en, en orimlig slutsats att Tim på allvar p g a dessa trodde att Tove ville ha ett mord på Therese.)

En fråga som inte diskuterats så mycket är varför mordet på Therese inte ansågs motivera något motsvarande en livstidsdom för en vuxen. Det verkar som om motiveringen var att Therese skall ha dött rätt snabbt. Det verkar dock kunna ta ett tag innan folk med krossat struphuvud dör. Hade man velat ha högre straff hade nog enda vägen att gå varit att ifrågasätta rättsläkarens slutsats att Therese dog väldigt snabbt.

James Bulgers mördare, två 10-åringar, släpptes villkorligt efter drygt 8 år.



Så litet andra reflektioner.

Såg att Toves advokat i media avrådde henne från att överklaga. Han menade att det borde vara viktigare för henne att snabbt kunna börja leva ett ”normalt liv”. Undrar dock hur normalt detta liv blir med tanke på hur uppmärksammat mordet var och med tanke på att media ibland brukar köra repriser på sådana här grejer. Och med tanke på att media i början var väldigt selektiva från start med att välja ut information som talade till hennes nackdel så kunde man nog misstänka att detta skulle fortsätta. Min gissning är väl dock att även HD skulle gå på samma linje som tingsrätt och hovrätt p g a medietrycket. Man skulle nog ha skitit i grejer som att man i tidigare rättspraxis för likgiltighetsuppsåt ansett att risken för ”effekten” (att brottsoffret skulle avlida) inte borde ha upplevts vara ”mycket hög” för gärningsmannen när han stött ett knivliknande föremål i bröstkorgen på brottsoffret och jämfört detta med Tove som blev förvånad när hon fick reda på mordet.

En annan aspekt på domarna man kanske inte tänker på är att man på det här sättet belönar ett beteende där en gärningsman skyller på en 3::e person trots att gärningsmannen bör ha varit medveten om att denna 3:e person (Tove) inte var intresserad av något mord utan ville slippa gärningsmannen (Tim) och skaffat ny pojkvän i stället (Gordon).

Att i alla fall de erfarna juristdomarna insåg att Tove inte var skyldig till anstiftan till dråp med likgiltighetsuppsåt indikeras också av det väldigt selektiva urvalet av omständigheter man anför. Hade inte de omständigheter som så uppenbart talar till Toves fördel inte haft juridisk betydelse hade man nog tordats nämna dessa. Detta är väldigt talande. Det är ungefär som när åklageriet i fallet med mordet på Yenon Levy ”råkade” exkludera den lilla informationskomponenten att man på mordplatsen hade hittat glasögon som var utseendemässigt identiska med de som den tidigare huvudmisstänkte ”råkat” bli av med.

På samma vis inser nog också flertalet gaphalsar i den här tråden som envist hävdar Toves skuld att det bara är skitsnack att Tim på allvar trodde att Tove ville ha ett mord. Jag förstår varför man i domarna och i media inte prövar frågan om det är rimligt att Tim trodde att Tove på allvar ville ha ett mord och jämför denna hypotes med t ex att Tim blev så förbannad över vad Tove sade i Hoppbacken att han mördade Therese i alla fall, i vredesmod.

Vilka erfarna juristdomarna insåg att tjejen inte var skyldig till dråpanstiftan?

Att Tim trodde att Tove ville att han skulle döda TJR står tämligen klart. Jag förstår inte hur du kan hävda att frågan inte är prövad, när det är precis den fråga man har prövat i såväl tingsrätt som hovrätt, och som ligger till grund för att Tove blev fälld för anstiftan till mord.

Att du tycker det är skitsnack är knappast ett tungt argument i sammanhanget.

Toves uppsåt för anstiftan till mord avgörs inte heller av vad Tim trodde eller inte. Hennes uppsåt avgörs av vad hon själv trodde eller inte.

Det var väl ingen..

Poängen framgick klart ändå. 5 års fängelse (alltså riktigt fängelse och inte ungdomshem!) för en femtonåring som inte utövat det dödande våldet. Jämför det med straffet i det här fallet.

P71:

“Att Tim trodde att Tove ville att han skulle döda TJR står tämligen klart. Jag förstår inte hur du kan hävda att frågan inte är prövad, när det är precis den fråga man har prövat i såväl tingsrätt som hovrätt, och som ligger till grund för att Tove blev fälld för anstiftan till mord.”


Min kommentar:

Jaha, varför står det så klart att Tim trodde att Tove ville att han skulle döda Therese? Om det nu var så självklart, och om det fanns bra bortförklaringar till de omständigheter som talar mot detta hade det väl varit rätt "riskfritt" att nämna även dessa omständigheter även i domarna? Men det gjorde man inte. I domarna prövar man inte ens frågan om Tim på allvar trodde att Tove ville att han skulle döda Therese genom att väga argumenten för och emot. Du gör det inte heller.


P71:

“Toves uppsåt för anstiftan till mord avgörs inte heller av vad Tim trodde eller inte. Hennes uppsåt avgörs av vad hon själv trodde eller inte.”


Min kommentar:

Öh? Men nyss sade du att Tims tro att Tove ville ha ett mord “låg till grund” för att Tove blev fälld?

Nåja, men man behöver ju som sagt inte vara speciellt logisk om man känner att man både har auktoriteterna och den breda massan i ryggen. Då kan man gapa rätt ut utan konsekvent tänkande. Man behöver heller inte anföra några egentliga sakargument. Och om man gör det så kan man vara väldigt selektiv.

Men kom alltså ihåg att man i det svenska rättssystemet tidigare kunnat vara väldigt selektiv när det gäller urvalet av information i olika skeden av rättsprocessen. Ett av de mest tydliga exemplen är som sagt mordet på Yenon Levy där åklageriet ”glömde” att man på mordplatsen hittat glasögon som var identiska med de som den tidigare huvudmisstänkte ”råkat” bli av med. Ändå trodde den breda massan fram tills detta argument tydligt sattes på dagordningen av Uppdrag Granskning att det var ”självklart” att Thomas Quick var skyldig.

Den fråga folk förutsättningslöst bör ställa sig är om det finns omständigheter och fakta som på motsvarande sätt fallit bort i olika skeden i rättsprocessandet mot Tove. Speciellt med tanke på det tryck som fanns för en fällande dom efter medias rapportering. Fanns det något starkt personligt incitament för rättens ledamöter att ta det obekväma beslutet att fria Tove eller ”bara” fälla för vållande/grovt vållande till annans död? Svar: Nej. Det var fasiken så mycket bekvämare att skriva ihop en fällande dom. Jag tror som sagt att juristdomarna insåg att detta var uppåt väggarna. Att man i tingsrättsdomen tog med t ex vittnesmålet om att Tim i mobilen strax innan mordet skall ha sagt ”Tove jag ska, jag ska” eller ”jag ska, jag ska” trots att mobillistorna klart visar att Tim och Tove inte talades vid via mobilen vid den tidpunkten kan kanske ses som ett hint från tingsrättsdomaren Paul Arnell om att han insåg att Tove inte var skyldig till det brott hon fällts för men att han p g a det yttre trycket ändå skrev ihop en sådan dom (det här kan väl ses som ett svar till Spionorganisation och siljaeuropa94 också). Ett annat alternativ är att man totalsket i grundläggande kontroll av enkla fakta.

De här grejerna som talar för att Tim inte tog mordplanerna på allvar och att Tove inte trodde att Tim på allvar planerade att mörda Therese har inte funnits med i mediarapporteringen eller i domstolarnas diskussioner. Även i den här tråden verkar man vara ytterst ovillig att diskutera dessa informationskomponenter. Att man är så pass rädd för detta och i stället förlitar sig på den tyngd domarna och den breda massans uppfattning ger är rätt talande. Man undviker den spelplan där man inser att man är i underläge.

Några informationskomponenter som talar för att Tim inte bör ha trott att Tove på allvar ville ha ett mord:

1. Att Tove den 26 maj 22:17:27 SMS:ade "Åk hem direkt och gör inget dumt" (när Tim, sannolikt, att döma av mobilkoordinaterna, lurat Tove att han var i Trångsund och mordspanade på Therese). Att Tove på morgonen efter skulle ha ändrat sig helt bör inte ha förefallit rimligt, tycker jag.

2. Kring 12.30-tiden den 27 maj verkar Tim ha åkt kollektivt, eller med ett snabbare fordon än moped, ut till Rågsvedstrakten att döma av mobilkoordinaterna. I samband med detta har han kl 12:29:02 skickat ett SMS med lydelsen "Vet du vart ina bor? Puss". Tove svarade inte på detta SMS. Tim bör nämligen rimligen ha kunnat ha tagit reda på detta själv snabbt och det förefaller sannolikt att han redan visste det eftersom han umgicks i samma gäng som Ina (Ina skrev på sin hemsida att Tim "var en av killarna" och hon berättade på sin hemsida innan mordet om när Tim fått stryk av en man som anklagat honom för att ha misshandlat hans son). Han bör ha vetat att Ina bodde i Trångsund, alltså en bra bit från Rågsved/Bandhagen. Så det verkar inte ha funnits någon speciell mening med det här SMS:et såvida inte Tim tänkt sig reta Tove litet. Ina gick nämligen i samma klass som Therese och var jämte klasskompisen Felicia Therese bästa kompis på skolan, verkar det som. På Inas, Therese och Felicia bloggar/Bilddagböcker var de tre som syntes tillsammans på skolbilderna. Så det ligger nära till hands att tolka Tims förfrågan om Inas telefonnummer som att "kan de ge mig hennes nummer så att jag kan stöta på Therese kompis Ina också". Detta speciellt då Tove i princip inte verkar ha umgåtts med Ina sedan årskurs 7 och därför troligen inte hade Inas telefonnummer i huvudet eller i mobilen. Man tycker att en Tim som tar gravallvarligt på mordplanerna för att smöra för Tove inte borde skicka sådana här SMS till Tove för att typ reta henne. Det är svårt att tolka det här som att han tar smörandet för Tove på blodigt allvar, speciellt inte om det skulle vara fråga om ett mord. Det här påminner också om när han den 19 maj skickar skämt-SMS:en om sexprat om en annan tjej till Tove: ”Haha okej. Har hon grekland i 3an frisyren? ” och ”Hahahaha. Har hon hennes jetraketer utvecklade? ”.


Oj, vad sent det är. Ni får hitta fler exempel bland punkterna i tidigare inlägg. Länk (läs även länkarna till del 1-4 i i inlägget i länken, där finns fler punkter):

(FB) 16-årig flicka MÖRDAD av jämnåriga (Läs sammanfattningen i första inlägget /Mod)


Sedan, eftersom ingen ännu presenterat några egentliga motargument mot det jag säger så får jag väl själv presentera litet motargument, och mina motargument mot detta i sin tur, för att föra debatten framåt.

Det bästa motargumentet mot att Tim inte trodde att Tove ville ha ett mord är väl att Tove själv på några ställen i polisförhören drar slutsatsen att Tim kan ha trott att hon på allvar ville att han skulle döda Therese. Men inte ens någon diskussion kring ett sådant relativt hyfsat argument har vi alltså sett.

Sedan mitt motargument:

Tove verkar ha trott att det slagit runt i skallen på Tim. I polisförhöret 2009-06-07 kl 17.10 låter hon förstå att han är litet knäpp i skallen, typ: ”[...] men han är....... ja jag vet inte vad jag ska säga.”. Hennes sista SMS till Tim 5 dagar innan mordet, natten mellan 1 och 2 juni 2009 apropå Tims mordutfästelser lyder "Du är ju så jävla dum att.... tycker synd om dig". Tims första SMS på morgonen 2 juni 2009 lyder "Du kallar mig sjuk, sen ringer du och tror man ska va trevlig".

Det förefaller inte orimligt att Tove när hon ställts inför det faktum att Tim mördat Therese dragit slutsatsen att Tim var ännu knäppare än vad hon innan mordet trodde och att Tim därför på fullt allvar intalat sig att Tove ville ha ett mord. Men innan hon ställts inför det faktum att Tim mördat Therese kan hon ha trott att Tims störning var av mer begränsad natur. Att hon innan mordet trott att Tim inte var helstörd finner man också visst stöd i om man tittar på Olivias vittnesmål i polisförhören där hennes intryck av Tim i Hoppbacken var att han var "som vanligt". Men väl ställd inför det faktum att Tim mördat Therese är det alltså inte orimligt att Tove då drog slutsatsen att det slagit runt så pass för Tim att han trodde att hon ville ha ett mord. Notera också att hon i samma skede av polisförhören redan då säger att hon innan mordet inte trodde att Tim skulle mörda Therese. Först senare verkar tvivlen på att det helt slagit runt helt i skallen på Tim ha slagit rot i Toves huvud. Något som kan ha bidragit detta till detta kan ha varit att rättspsykiatrin slog fast att Tim inte var sinnessjuk vid tiden för brottet.

Ni som läst fup. Har ni beställt ut den till er själva eller vart hittade ni den?

Som sagt, din likhet med Göran Lambertz blir allt mer slående! Samma typ av uppochnervända resonemang, ideliga upprepningar och antydningar om att juristerna har påverkats av ett medialt och publikt tryck som gjort att man inte vågat ta obekväma beslut. Du har väl till och med hävdat att Tove-fallet är den största rättsskandalen sedan Thomas Quick? Rena påhitt från din sida, men du är ju tvungen att ta till sådana påhitt för att kunna förklara varför två oberoende domstolar utan reservation fällt en tidigare ostraffad 16-åring för anstiftan till mord trots att hon egentligen (enligt dig) inte var skyldig.


Jag har en nyhet till dig: i en fällande dom redovisar inte domstolen i detalj alla prövningar och argument som man har tagit ställning till. Det skulle, som jag har påpekat tidigare, innebära att man i praktiken är tvungen att redovisa varenda förhör och tekniskt bevis i domen och beskriva på vilket sätt just den repliken eller just det beviset talar för eller emot den tilltalades skuld. Var och en inser att ett sådant tillvägagångssätt skulle innebära att domen blir lika omfattande som hela förundersökningen.

Återigen, allt det som åklagare och försvarsadvokat har framfört under rättegången ingår i domstolens överväganden och prövningar. Det faktum att man inte skriftligen i domen redovisar argument för och emot en viss teori innebär inte att man inte har övervägt just den teorin. Alltså faller ditt argument, att domstolen inte har prövat frågan om Tim på allvar trodde att Tove ville att han skulle döda Therese, platt.


Javisst. Det faktum att Tove genom psykisk påverkan har förmått Tim att begå ett mord (Tove lät Tim tro att han kunde få komma tillbaka till Tove om han dödade TJR) ligger till grund för att Tove blev anklagad och så småningom fälld för anstiftan till mord. Men hennes uppsåt beror naturligtvis på vad hon själv trodde eller förväntade sig skulle hända. Jag är medveten om att uppsåtsfrågan i sig kan diskuteras (jag och Husvagnen har haft långa diskussioner om det) men poängen är att Toves skuld (uppsåt) beror på vad hon själv förväntade sig skulle hända, inte vad Tim trodde.

Ja, det måste vara Göran Lamberz som härjar här i tråden baserat de strutsliknande huvet i sanden argumenten som "skribenten" redovisar.

Här till exempel:

(FB) 16-årig flicka MÖRDAD av jämnåriga (Läs sammanfattningen i första inlägget /Mod)

Jag har hur många gånger som helst varit på din spelplan och plockat isär alla grejer och informationskomponenter som du kommit med. Du är mycket väl medveten om detta, men det är förstås enklare för dig att upprepa samma argument igen och låtsas som att ingen har sagt emot dig. Det är väl också det enda området som du är bättre än mig på: att bedriva propaganda och upprepa din egen ståndpunkt tills alla andra tröttnar och du själv får sista ordet. Ungefär samma taktik som en viss ökänd HD-domare och Quick-debattör använder sig av.

Mja, man kan ju hitta olika infallsvinklar på det här vem som är olik Lambertz eller inte.


Min olikhet med Lambertz och dina likhet med densamme:

Lambertz håller fast vid att åklagarsidans och de fällande domarnas snäva urval av omständigheter och bevis i huvudsak var riktigt, eller i alla fall att man inte gjorde något fundamentalt fel.


Min likhet med Lambertz och din olikhet med densamme:

Lambertz hävdar att det kan finnas ett stort medietryck som påverkar utfallet i domstolarna. Jag håller med. När Uppdrag Granskning kunde påvisa att man i fallet med mordet på Yenon Levy undanhållit den lilla upplysningen att man på mordplatsen hade hittat glasögon som var identiska med de som den tidigare huvudmisstänkte "råkat" bli av med så hade denna mediepåverkan en positiv inverkan på utgången i detta rättsfall. I Stureby-fallet hade Expressen och Aftonbladet samt övrig media sannolikt en negativ påverkan på utgången i rättsfallet vad beträffar Tove. Såvitt jag minns lyfte man inte fram en enda av de grejer som rättsligt talade till Toves fördel.


I väldigt publika rättsfall som väcker starka känslor hos en bred allmänhet är det som upplagt för att mediernas ställningstagande grovt påverkar utgången. Där är väl risken som störst.






Javisst är det så att domstolarna inte behöver redovisa alla detaljer som ligger till grund för den påföljd man bestämmer sig för. Jag har tidigare här på Flashback framfört idén att domstolarna i domarna de skriver ihop skulle tvingas ta ställning till åtminstone en viss kvantitet av bevis/omständigheter som någondera parterna anför för att stävja missbruket av rättigheten att exkludera vilka bevis och omständigheter som helst. En svensk domstol kan utan påföljd för rättens ledamöter precis som åklageriet gjorde i Quick-åtalen exkludera information typ glasögonen när det gällde mordet på Yenon Levy, alltså bevisning som sätter saken i helt annan dager. Notera i det här sammanhanget att åklagaren Christer van der Kwast i Quick-fallet inte råkat ut för några större negativa påföljder än att han får stå litet vid skampålen. Han vidhåller också fortfarande att han gjort rätt.

Det är idag för lätt för åklagare och domare att exkludera information man inte tycker passar ihop med det rättsliga utfall man bestämt sig för. Det fick konsekvenser både i fallet med mordet på Yenon Levy (och sannolikt också i många andra av de mordfall där Quick dömts) och när det gällde Tove i Stureby-fallet.

Jag noterar också att du liksom alla andra undviker att i sak förklara varför de omständigheter jag pekat på och som talar till Toves fördel inte är relevanta eller inte håller. Jag tror det beror på att du inser att dina tidigare försök att t ex bortförklara det faktum att Tim tjatade sig till en ny tidsfrist den 1-2 juni 2009 lät rätt krystade. Sådana diskussioner gynnar inte trovärdigheten på din argumentation. Bättre då att hänvisa till auktoriteter. Och så länge ingen opinionsledare rycker ut till Toves försvar kommer väl folk att tro att domarna var riktiga och sannolikt också att det var fråga om ett mer direkt uppsåt à la Aftonbladet och Expressen. Så egentligen borde du ju kunna slappna av.

Vill också påpeka att det låter betryggande att hela två domstolar fällt Tove för anstiftan till mord med likgiltighetsuppsåt. Men kom då ihåg den långa raddan med tingsrättsdomar mot Thomas Quick i olika mordfall. Kan de ha bommat i varenda fall? Det går väl inte?! Jo, det verkar faktiskt vara så även om Yenon Levy-fallet verkar vara det mest uppenbara.

Man måste pröva tanken att ett rättsfall kan vara grovt feldömt. Jag har redan tidigare nämnt den juridiklektion där en advokat sprutade ur sig redogörelser för grovt feldömda mål i hovrätt och HD, bl a det rättsfall där en kusin fick arvsrätt utan testamente. Den som upptäckte det sistnämnda feldömda målet skall enligt advokaten ha varit en juridikstudent. Det skall ha skett under en juridiklektion flera år efter avkunnad dom. Ingen hade alltså under flera år reflekterat över ett grovt feldömt prejudicerande rättsfall trots att det t o m använts i undervisningen. Det säger väl något om den inverkan auktoriteter kan ha på folks verklighetsuppfattning. Man kan inte tro att en högre instans som hovrätt eller HD kan tota ihop en dom som är uppåt väggarna. Men det gör de ibland. Speciellt när de har ett medietryck på sig.






Hmm, länka gärna till dina gamla inlägg. Och till mina svar.