Citat:
Ursprungligen postat av
Tingsnotarien
Åklagaren är bunden av objektivitetsprincipen vilket innebär att häktning ska inte begäras om det inte finns skäl, det är anledningen till att många häktningar går igenom samt att sannolika skäl inte är i närheten av ställt utom rimligt tvivel som krävs vid en fällande dom.
Om systemet funkar som det ska så har ju åklagaren bevisbördan, en mycket tung börda. Det är vid rättegången man märker skillnad på advokater och kvalitén på försvaret. Det är först då man vet, i efterhand om åklagaren varit objektiv, och lyckats med åtalet.
Därför är det rimligt att åklagaren ska ha denna arbetsro för att arbeta med att få åtalet styrkt. Diskussionen blir stundtals fånig eftersom det finns en allmän villfarelse om att DNA är det enda man kan se på som bevis i en rättegång. Trots att det finns folk dömda långt innan DNA blev the shit.
Vi måste ju alla förutsätta att det finns skäl för häktningen, och att åklagaren gör sitt jobb.