Citat:
Ursprungligen postat av
Meiji
Eh... när någon framför något, som inte håller ihop intellektuellt, så är väl den troligaste förklaringen, att personen är rätt så korkad?
Arrogans (dryghet, övermod, högmod, förmätenhet, snorkig självsäkerhet, högdragenhet, översittarton, anspråksfullhet) är inte samma sak som att medvetet vilja andra illa, eller hur? Somar Al Naher framstår som otroligt egotrippad.
De flesta egotrippade (och rätt så korkade personer), som jag har stött på, har inte haft några uppenbara personliga traumata i bagaget. Man kan förstås välja att postulera, att alla (mindre tilltalande) skillnader i olika individers personligheter alltid
med nödvändighet måste vara resultatet av (för omgivningen okända) personliga traumata. Det är imo ett rätt så långsökt antagande... men somliga verkar ju vilja se det så. Jag blev bara lite förvånad, eftersom jag inte hade trott, att just du ser det så, men jag kanske misstog mig?

Varken artikeln eller skribenten är så pass intressanta att det är värt att diskutera orsakerna till att hon skrev det hon skrev ingående. Jag har ingen aning. Kanske är det bara den nya vänsterns faiblesse för normbrytande, förstörelse och uppror? I vilket fall är skribenten bara ännu en i raden av hyfsat priviligierade & jättearga invandrarkvinnor med tillgång till medieplattformar.
Den här jeremiaden borde ha riktats till de som är direkt ansvariga för beslutet att ta Al Naher till Sverige, det vill säga hennes föräldrar. Sen är det ju så att den enda som kräver något (en ursäkt) är hon själv. Argumentationen om att Sverige kräver henne och i förlängningen alla invandrare på tacksamhet är en halmgubbe. Den där medborgarceremonin är en högtidlighet av den typ som brukar omgärda livshändelser när man införlivas socialt eller juridiskt i en gemenskap.
Om svar anhålles- det är liksom inte svårare än så. Att t.ex. Billström och andra reagerar på hennes krönika beror nog inte på att de fordrar tacksamhet av henne. Det beror mer på att hennes text är ilsken, grälsjuk och provokativ. Den får dessutom vid spridning när den publiceras av Aftonbladet i anslutning till nationaldagen. Det senare var väl tanken förmodar jag.
Det mest talande är egentligen hennes fixering vid
det egna jagets upprörda känslor kring nationaldagen.
Hennes känslor borde föranleda
Sverige att be henne och i förlängningen alla som henne (vilka det nu är) om ursäkt för diffust formulerade överträdelser.