Jehovas Vittnen, varför så impopulära?

Ser du barn som statens eller läkarnas ägodelar?

Ingens såklart. De är sina egna individer med egna rättigheter. Läser du inte mina inlägg?

Jo fast även om det nu är sant (det har en viss partiskhet...) så vad vi diskuterar är inte huruvida blodtransfusioner kan ge komplikationer, utan vad vi gör om det står mellan att dö eller få en transfusion.



Jag tycker också föräldrars åsikter bör vara viktigare än samhällets -- i de flesta fall.

Dock står jag fast vid mitt föregående inlägg.
Om folk dör eller skadas i ett större antal, på sätt som kan förhindras, så tror jag att samhällsmedborgarna kommer agera.
Kvinnlig könsstympning har vi t.ex. förbjudit.

Är det ingen som tänker på barnets egna åsikter och vad barnet själv vill?

Jo jag läser dina inlägg, men det blir lite motstridigt. När menar du att föräldrar kan bestämma ödet för sina barn och när menar du att staten ska bestämma ödet för människors barn?

Ett exempel: När ska föräldrar bestämma om deras barn ska få svininfluensavaccin? Och när ska staten kunna köra över föräldrarnas bestämmanderätt och tvångsomhänderta deras barn för att vaccinera barnet?

Jag tycker att den som låter barnet bestämma över stt egna öde är bäst lämpad att företräda barnet.

Vad tycker du?

Jag resonerar utifrån att barnet är litet.
Jag har svårt att tro att ett JV barn upp till 12 år skulle gå emot sina föräldrar och säga "skit i mina föräldrar, ge mig slangen".

Vi tgår i resonemanget, tror jag, från att barnet antingen
1. Är svårt sjuk och inte direkt går att resonera mig
eller
2. Är ganska litet. Det vet kanske att "mina föräldrar tycker det är fel".

Om en 10 åring JV har ett kort runt halsen där det står "jag vill inte ta emot blod", är det då deras åsikt?
Vid vilken ålder ska man annars ta ställning till "barnets åsikt", tycker du?

Om en 14-åring säger "ja jag vill ta emot blod" så tror jag nog att läkarna hade gjort det. Fast personen hade riskerat bli utesluten ur rörelsen då. Yngre barn än 13-14 hade nog bara accepterat det andra beslutat.

Fast du får ju ändå vara så pass objektivt benägen, att kunna konstatera att i takt med civilisering och utökade tekniska framsteg.. och bekvämlighet.. desto mer ökar avståndet till biblisk anekdotism, samt minskar också domedagsprofeterande satans-troende gruppers tillförlitlighet att vinna gehör och därmed popularitet.

Som du väl vet, drar JV omkring med en tro om att större delen av mänskligheten lever i synd, sådan livssyn, är inte erkänd alls. Det är ett sekteristiskt synsätt på en komplex tillvaro som saknar vidvinkelperspektiv.

Med enkel/naiv lösning, genom att lägga alla kort på ett bräde (bibeln, en antologi av berättelser..) och utesluta faktum.. av att mena sig vara underkastad död materia... utlevd utagerade förlopp, men säga att dåvarande historiska premisser är att ses som statiska.

Du behöver förstå topic, att skapa livspremisser omkring en anekdotisk bok, som ultimat sanning, och tillskriva de icke-dyrkande som förtappade varelser, det är klockren indikation på sekt. Man dessutom sluter om sig. För att rota och stärka de asociala ståndpunkterna.




Dvs en starkt dogmatisk grundsyn, som utesluter evolution... också det enormt kontroversiellt, som inte gäller alla de övriga konfessionerna där man inte tolkar så stramt fördömande om ANDRA att t.o.m fostra barnen i en grundsyn i att det är fel att fira födelsedagar för att deras barn inte ska påverkas. DET är tecken på sekt.

Då det låter barn fostras asocialt, man måste se helheten.. att respektera också unga människoras behov av sin egen utveckling, medan JV mer eller mindre fostrar barnen som ett ägande av deras intellekt som ett slags bränsle, som ett bestånd som behövs för sektens fortlevnad.


Mormoner har samma disciplin. Tror inte att mormonism ses som en alldeles accepterad religion, om än man väl har övergett polygama strukturen.. dock är det mormonismens innanmäte och skulle försvaras än idag om inte omvärlden gavs kännedom om vanföreställningarna och missförhållanden som varit minst sagt opportunistiska, sett ur kristligt hänseende också.



Det är ju en saklig kritik, som bemöts enbart genom att förhålla sig isf socilogiskt, vad som är adekvat acceptabelt och vad som ses som asocialt. Vad som är social dynamik, innefattar samtyckanden och ofta underförstådda regler...
Detta berövar man barnen.

Jag anser att föräldrar som är Jehovas vittnen tar mycket hänsyn till vad barnet tycker, men det finns en gräns för när föräldrarna ska bestämma och när barnen ska bestämma. Att blanda in staten i detta kan inte vara till godo, föräldrar har för det mesta barnets bästa för ögonen, staten har det inte alltid.

Men när föräldrar uppenbarligen inte bryr sig om barnen, så finns skäl till att agera, men dom flesta, om inte alla föräldrar till Jv älskar sina barn och bryr sig om barnens bästa.

För det första så har staten - om du med det menar riksdag och regering - ingen rätt bestämma hur vård ska utövas i enskilda fall. Staten kan besluta om generella regler, men sedan är det upp till den behandlande läkaren att avgöra hur de ska tillämpas. Precis som en domare dömer enligt lagarna, men utan att staten lägger sig i enskilda fall.

Och läkaren ska enligt svensk lag fatta sitt beslut baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet, inte någons religiösa teorier om blod eller annat. En annan viktig princip är att läkaren inte får skada patienten, vare sig genom felaktiga åtgärder eller underlåtenhet att handla. Vad som är vetenskap och beprövad erfarenhet kan det sedan råda olika åsikter om. Det finns därför instanser inom sjukvården, som inspektionen för vård och omsorg, som avgör vad som gäller.

Skillnaden mellan det hypotetiska exemplet med vaccinering mot svininfluensa och religiösa invändningar mot blodtransfusioner är att det i det förra fallet faktiskt finns invändningar som baseras på vetenskapliga argument. Att det finns vissa biverkningar - inte ovanligt när det gäller medicinska behandlingar - vet vi. Frågan är om dessa biverkningar är så frekventa eller svåra att man bör avråda från behandling. Detta är en medicinsk fråga som kan avgöras - och vid behov även omprövas - av de instanser jag nämnde. Finner de att riskerna är större än vinsterna med en given behandling så bör man avstå, vare sig det handlar om vaccinering eller något annat.

Läkaren kan dock inte avstå från en livsräddande behandling av religiösa eller andra icke-medicinska skäl. Om läkaren finner att barnet behöver en blodtransfusion för att överleva är han eller hon skyldig att ge den även om föräldrarna motsätter sig det.

Skulle man rent hypotetiskt finna att blodtransfusioner är skadliga eller medför betydande medicinska risker kommer saken i ett annat läge. Om någon motsatt sig blodtransfusion av rädsla för AIDS innan man rutinmässigt började testa allt blod för HIV skulle detta ha varit ett vetenskapligt och medicinskt argument som läkarna hade varit skyldiga att pröva.

Var går gränsen?

Bör föräldrar som är jehovas vittnen neka blodtransfusion till sitt sjuka barn trors att barnet själv önskar få behandlingen och ber om det?

Skulle vilja ha klarhet i det här med blodet från någon av er JW. som jag förstått det så står det i bibeln bara att man ska avstå ifrån blod, att man tex ska låta blodet rinna av djuret innan man äter det osv. Det är ju en väldigt stor skillnad på att avstå från att äta blod och tvingas ta det i en livshotade situation. ni menar att blodet är heligt, men samtidigt är livet också heligt. Hur väger ni det egentligen? Det står ingenstans i bibeln att man måste avstå från blod även om ens liv hänger på det.