*** Matteuppgiftstråden [För de som inte vill skapa en egen tråd] ***

När du integrerar ifrån -∞ till x så kommer ju integranden att vara identiskt noll tills du kommer till 2,5. Dina gränser blir då egentligen 2,5 till x. Därifrån kommer -5.

Men vrf fungerar det inte att integrera från 2,5 till 3? Vrf måste man integrera från 2,5 till x? Man gör ju samma sak? Men får olika svar?

Äh, va inte så hård mot dig själv.. Själv känner jag mig så trög att jag inte orkar förklara algebra, utan istället länkar till wikipedia

Matriser (kvadratiska) som inte är inverterbara kallas för singulära och en matris är singulär om, och endast om, dess determinant är lika med noll.

Som du kanske vet så krävs det att du tar 1/det(A) för att få ut inversen av en matris. Om determinanten då är noll får du vad man kallar för en singularitet, vilket i princip betyder att du har ett oändligt värde där.

För [insert w/e da fack you call it på svenska] är en funktion (okej, i strikt mening kanske man inte ska kalla det för just en funktion, men skit samma). Om du integrerar ifrån 2,5 till 3 får du endast ut ett tal. Och det är intressant att integrera ifrån -∞ till x. För vad blablabla-funktionen då kommer säga är att: Sannolikheten för att finna ett värde som är mindre än x är lika med w/e värde blablabla-funktionen nu har för x.

Det är därför det engelska namnet är bättre. Man vet precis vad det är. Den är kumulativ. Den måste således gå mot 0 för x -> -∞ och gå mot 1 för x -> ∞.

Ordlista
blablabla-funktionen = cumulative distribution function
insert w/e da fack you call it på svenska = cumulative distribution function
cumulative distribution function = fördelningsfunktion

med risk för att vara trög men fattar inte riktigt. Vad konkret gör att jag "tvingas" använda 2,5 till x som integrationsgräns?

På grund av definitionen av den kumulativa fördelningsfunktionen. Om du inte har en variabel som övre integrationsgräns utan en konstant beräknar du en sannolikhet istället.

Den kumulativa fördelningsfunktionen F(x) till täthetsfunktionen f(x) är definierad som
F(x) = ∫f(x)dx, med gränserna -∞, x.
Detta kan du aldrig komma undan.

Du vet att täthetsfunktionen är
f(x) = 2 för 2.5 <= x <= 3
f(x) = 0 för alla andra x

alltså är det enklast att dela upp integralen i 2st delintervall. [-∞, 2.5] och [2.5, x].
F(x) = ∫f(x)dx = ∫f(x)dx + ∫f(x)dx, på intervallen [-∞, 2.5] respektive [2.5, x].

Men på intervallet [-∞, 2.5] är f(x) = 0. Alltså försvinner den första integralen, och kvar står du med
F(x) = ∫f(x)dx, på intervallet [2.5, x].

(Om man ska vara petig måste du dela upp integralen i två fall. Ett där x > 3 och ett där 2.5 < x < 3.. men skit samma)
Om du nu utför integralen så får du
F(x) = ∫f(x)dx = 2(x-2.5) = 2x - 5

Om du gör allting mer noggrant får du
F(x) = 0 för x < 2.5
F(x) = 2x - 5 för 2.5 ≤ x ≤ 3
F(x) = 1 för 3 < x



Varför tar du inte och ritar upp f(x) och klurar ut varför det blir som det blir?

Funktionen
Integralen

Aha okej men känns konstigt att gå åt andra hållet. Är ju samma som tidigare då, men enligt wolfram var det inte lika med 0. När jag försöker skriva om det på papper får jag inte heller samma.

Om man har f1= 1,1,1 f2=2,2,2 f3=3,3,3 (bara påhittade koordinater nu)
och man ska gå fr basen f --> basen e, är det bara ta f1f2f3 * e1e2e3 ?

och sedan om man går fr basen e--> basen f = ska man bara inversa?

f=eP
där P är en matris vars determinant är skild fr 0. Så kan man säga att svaret på frågan är typ ja?

Är bara lite osäker på vad du menar med f1f2f3 * e1e2e3.

Om du ska gå från basen f → e så använder du
e=fP
där kolonnerna i transformationsmatrisen (P) utgörs av koordinaterna för de nya basvektorerna (f) uttryckta i gamla basen (e). Alltså:
P = [(f1)_e, (f2)_e, (f3)_e]
där (f_i)_e är den i:te nya basvektorn, uttryckt i basvektorerna för den gamla basen.

Om du ska gå ifrån e → f
e = fP => e(P^-1) = fP(P^-1) = f
=> f = e(P^-1)

(Kräver att P är icke-singulär)

Inte en matematikfråga i sig men undrar om någon har något tips på hur man tränar upp sig på logikfrågor? Frågor där det är 2 olika alternativ med 5 olika svarsalternativ?

Tänker du på högskoleprovets uppgifter där man skall avgöra om uppgiften går att lösa utifrån två olika påståenden?