Citat:
Ursprungligen postat av
Empress
Är det för barnets skull som kvinna bestämmer sig för att behålla barnet emot mannens vilja? För att tydliggöra. Ponera att mannen har skyddat sig vid samlaget.
Förmodligen ja och för att hon vill bli förälder.tror du kvinnor enbart väljer att föda och ta hand om oönskade barn för att göra livet jävligt för pappan?
Citat:
Jasså? Hur kommer det då sig att mannen är tvingad att skriva på faderskapserkännandet och betala underhåll?
Alternativet ÄR juridisk abort. D.v.s mannen slipper att betala underhåll och mannen slipper att skriva på faderskapserkännandet-->D.v.s JURIDISK abort.
Du pratar om grovkränkning av barn. Då kan man ta en adekvat parallell jämförelse. Det borde vara lika grov kränkning av barnet att man får lov att inseminera och adopterar.
Med tanke på att det står i lagen att barnet har rätt att ha kontakt med sina biologiska föräldrar.
Dock så har man gjort ett undantag med barnen i donationslagen att de har rätten att få veta om deras biologiska pappa/mamma (beroende på om det handlar om ägg- eller spermadonation, eller båda) när det kommer till insemination.
Märkligt nog så hör man aldrig en feminist gapa om "barnets rättigheter" och att det är "kränkande" för barnet att de inte få lov att ha kontakt med sina biologiska föräldrar under uppväxten.
Samma är det med adoption.. Barnet växer ju knappast upp med tillgång till rätten att få tillgång till sina biologiska föräldrar och "rätten att veta sitt ursprung".
Så de som gapar och lipar och dra upp "kränkthetskortet" och "rättighetskortet" skall lägga ned hyckleriet och även lobba för ett förbud mot insemination och även adoption.
För både insemination och adoption är ju lika kränkande mot "barnets rättighet" till sitt ursprung, som det är för ett barn att växa upp utan en fader när mamman väljer att behålla barnet emot pappans vilja.
Adoption bygger på faktumet att barn just inte har biologiska föräldrar eller att nationen de tillhör har ekonomiska förutsättningar kunna ta hand om dessa barn.
Så hur menar du just feminister ska "gapa" kring dessa barns rättigheter till sina biologiska föräldrar som alltså inte existerar och som kanske inte ens barnhemmet de kommer ifrån vet?
Det existerar idag kritik gentemot adoption speciellt gällande adoption från U-länder ex.
Det existerar också uppgifter på att adopiton blivit en lukrativ bransch där barn säljs och köps.
Men jag har faktiskt svårt se hur detta hör ihop med abortdiskussionen?
Är väl inga feminister som försvarar att man säljer barn olagligt till adoption trots att de har föräldrar?
Insemination kommer med 2 val i Danmark så som jag fattat det.
Antingen ges man möjlighet att få tillgång till donatorns namn i de fall han har gett tillstånd till detta.
eller också vill man inte ha detta och då väljer man donatorer som också sagt nej till att uppge sitt namn. Nån som är mer insatt får gärna korrigera mig om jag har fel.
I Sverige så har vi dock en lag som säger att ett barn har rätt få veta donatorns identitet vid 18 års ålder.
Insemination i Sverige är heller inte tillåtet för singelkvinnor utan enbart för par. dvs en man uses också till fader.
Så vad är ditt problem?