Mannens rätt att inte bli pappa mot sin vilja

Jag måste bita på det här diskussionsspåret också. Du skulle må bra av att tänka längre in i framtiden än bara en generation.

För det första, anta att man inför juridisk abort, och att en kvinna blir gravid med ett kvinnligt foster som hon föder trots att fadern gör juridisk abort. Anta vidare att denna dotter i sin tur föder ett barn vars biologiska far gör juridisk abort. Då finns det ju enligt ditt lagförslag ingen (biologisk) morfar som kan betala.

Vad gör man då? Mormors far är ju med betydligt högre sannolikhet (jämfört med morfar) redan död när barnet föds, och mormor skulle ju sannolikt vara låginkomsttagare (eftersom hon förmodligen åtminstone under en period tagit hand om barnet själv och därför knappast kunnat leva upp till de krav som yrken med högre inkomst ställer) och därför skulle mormor inte ha så mycket pengar att dela med sig av.

För det andra så har du skrivit om att det i dagsläget fungerar för ensamstående mammor att hitta en ny partner som är med och betalar. I dagsläget är ju dock juridisk abort inte lagligt. Hur tror du att ensamstående mödrars relativa attraktivitet på partnermarknaden (jämfört med barnlösa kvinnor alltså) skulle påverkas av att man införde juridisk abort?

1. Deras relativa attraktivitet skulle öka
2. Deras relativa attraktivitet skulle förbli ungefär oförändrad
3. Deras relativa attraktivitet skulle minska

Mitt stalltips är nummer 3, av precis de skäl som du tjatar om här. Helt plötsligt skulle det ju bli dyrare än tidigare, allt annat lika, att flytta ihop med en ensamstående mamma eftersom man inte längre skulle kunna få några underhållspengar från den biologiske fadern. Vilket av de tre alternativen ovan tror du är mest sannolikt?

"Man" (vem?) gör ingenting.


Inte särskilt mycket, eftersom underhållsbidrag tack och lov är relativt lågt.


Det finns gott om desperata män.

Har kvinnan barn så går det ingen nöd på henne som pensionär. Detta har för övrigt inte med ämnet att göra.

"Kärnfamiljen" inte längre ett nödvändigt ont och konsekvenserna av det ligger bakom väldigt många så kallade samhällsproblem. Den så kallade barnfattigdomen exempelvis. I än högre grad i USA än i Sverige.

Skammen av att vara ogift mor fanns av en anledning. På samma sätt som det av en anledning förväntades att en man som gjorde en kvinna gravid skulle gifta sig med henne (försörja). Och som du säger - allt detta är förlegat. Du skriver själv: "inte längre ett nödvändigt ont".

Du kan inte både ha kakan kvar och äta upp den. Du kan inte se tidsandan som en framgång och samtidigt klaga på den. Jag tycker inte att det håller.

Jo, precis som den som blir misshandlad. De planerar dåligt och går på fel ställen, eller den som får inbrott. Den planerar dåligt och skyddar inte sitt hem tillräckligt.

Du är verkligen en idiot. Den i livet som man borde kunna lita på mest är ju en eventuell livspartner!

En fördel med civilisation är att människor inte behöver ta lagen i egna händer. Med ditt tänk skulle man behöva göra det. Inte speciellt smakligt.

Tillägg: Är man en frånstötande looser som inte har en aning om vad kvinnor är kapabla till att göra för att fånga en man, borde man kanske vara försiktig med sina uttalenden i den här tråden....

Att förneka någons existens är en klassisk härskarteknik, och så klart en bekväm lösning för att slippa hantera ett besvärligt fenomen. Möjligen minns Du att Turkiet förr förnekade att det fanns några kurder, enbart att det fanns "bergsturkar".

Först är kvinnan gravid med ingenting och vips så dimper det ner en människa ur tomma intet. Det magiska som händer mellan att "ingenting" är på den ena sidan magen, och att "någonting" är på den andra sidan.

Den religion Du omfattar är ännu mycket konstigare än kristendomen.


Att embryot inte är en fullgången människa, innebär inte att det inte är mänskligt. Det är självklart en jätteskillnad mellan embryot, som är sin egen unika skapelse, och spermier respektive ägg som bara är sin upphovspersoners förlängning.

När det gäller "frivilligembryot" respektive "tvångsembryot" så finns det i det första fallet ingen konkurrens med moderns rättigheter, medan det gör det i det andra fallet. Det går givetvis inte att kräva att en gravid kvinna skall ta ansvar för en graviditet som hon tvingats till.


Visst gör jag det. Kvinnor, liksom män, har all rätt i världen att undvika att bli gravida. Om så ändå sker, så övertrumfar ansvaret för barnet rätten att döda detsamma. För både män och kvinnor.


Tja, det har varit föremål för omfattande diskussion huruvida bilden är terjad, men jag tror inte att det blivit helt avdömt.

vilken idiotisk jämförelse du vill alltså straffa barnen för att dem har en dålig pappa om man tänker på vad du egentligen säger

Mamman såklart. Vi snackar här om den kvinnliga motsvarigheten till en våldtäktsman. Kastrering kanske är det bästa. Du kan hon ju inte göra det igen, och det torde inte vara dåligt för barnet.

Av ditt uttalande framgår av att du inte känner så många kvinnor utan har fått din bild från amerikanska romantiska komedier från 50-talet.

Kvinnor blir inte gravida för att "fånga en man".

Det säger du. Varför stoppar de in barnet i frys-facket när listen inte fungerar då?
Det är väl också helt ok enligt dig. Rätt till sin egen kropp... extended.

I fall samhället uppfostrar kvinnor att ta ansvar för sina egna kroppar, behövs det inga aborter överhuvudtaget. Enda undantaget skulle eventuellt vara efter en riktig våldtäkt (alltså inte en feminist-trams-våldtäkt).
För att komma dit krävs dock att kvinnan tar sitt ansvar. Det måste kommuniceras väldigt tydligt.

Enbart kvinnan skall hållas ansvarig för sin kropp. Något annat fungerar inte.

Faktum är att vår abortlagstiftning var ungefär så som du önskar fram till 1974. Men tyvärr så utövade feministrörelsen påtryckningar för att få till stånd en mycket mer "ansvarslös" lagstiftning med innebörden att hon enbart har ett eget ansvar (?!?), inte behöver stå för det inför någon, och inte behöver ett enda rationellt skäl till att ta bort följderna av samlag.
Står man på riktigt bakom det så anser ju jag att man är en ytterst känslokall person, egoistisk också såklart. Och egentligen för barnslig för att ha sex överhuvudtaget.

Jag, och alla andra som har en rimlig grad av misstro mot människor man inte känner, vidtar naturligtvis förebyggande åtgärder för att minska risken att bli offer för misshandel, inbrott och andra verkliga brott, samt även dylika åtgärder för att minska risken för sådant som inte är brottsligt men ändå inte önskvärt, som exempelvis att ge upphov till en oönskad graviditet. Inget av detta är något konstigt eller orimligt. Det handlar bara om självbevarelsedrift.


Är en kvinna som du absolut inte under några som helst omständigheter vill ha barn tillsammans med en eventuell livspartner? Ur din synvinkel kanske, men du bör förmodligen räkna med att hon inte håller med, i alla fall när hon inser att du inte under några som helst omständigheter vill ha barn tillsammans med henne.


Nej, varför skulle man behöva det? Det enda jag beskriver är ju dagsläget, då juridisk abort inte är lagligt. Det är inte så många som tar lagen i egna händer i dagsläget, eller tycker du annorlunda?


Helt enig här. Min uppmaning till dig är därför att du slutar skriva, eftersom beskrivningen ovan naturligtvis passar in på dig som handen i handsken.

Tillägg: Det är inte möjligt att vara "en looser", eftersom "looser" är komparativformen av adjektivet "loose", dvs på svenska "lösare". Och då inte i betydelsen "problemlösare" eller "propplösare", utan i betydelsen "mer lös".