Jag har fått intrycket att Rossana Dinamarca har tagit med sig den politiska kulturen från Latinamerika in i den svenska politiken. Så här kan det gå till där:
Citat:
Ett slagsmål utbröt på onsdagen i Bolivias parlament mellan kongressmän från regeringspartiet och ett oppositionsparti.
Handgripligheterna som visats i landets television skildrar hur en av kongressmännen faller på rygg, en slår med piska på en annan kongressman från oppositionspartiet, en annan kongressman lyfter på en bänk för att kasta den mot sin rival, en flaska kastas och klockanordningen sätts i riskzonen då flera av kvinnorna drabbar samman. Andra kongressmän steg upp på avsatser för att från ovan kunna utdela sparkar.
Citat:
(...) Det var i själva verket PAN-ledamöter – mitt under pågående parlamentssession – som i sin iver att skydda Calderón tog initiativet till att inta podiet, i syfte att skydda denna från en eventuell ockupation av PRD-ledamöter. Det dröjde inte länge förrän PRD-ledamöter också tog sig upp på podiet och sedan alla vägrat flytta sig avbröt talmannen sessionen. Handgemäng utbröt och flera kongressledamöter skadades
Det är i denna anda som Dinamarca verkar. Om detta är ett värdefullt berikande av den politiska kulturen i Sverige, som annars präglats av kompromisser och samförstånd, är väl tveksamt.