Dina erfarenheter av Stockholms bostadskö

Är det någon mer som får ett felmeddelande när ni försöker logga in på Stockholms bostadsförmedling?

Hur bra chans har man som ungdom med kötid 2010-01-09?

Skulle behöva en lägenhet nu till sommaren, helst inte allt för långt bort (typ Tullinge, Rinkeby) men i övrigt är jag inte så kräsen..

Tips?

Min bror fixade lagenhet efter 5-6 ar kotid i Syndbyberg. Nybygge ska man sikta pa aftersom hyran ar hogre och darmed farre som vill bo dar... Jag skulle tro att dina chanser ar hyfsade i rinkeby.

Jag fick ett förstahandskontrakt första kvällen jag letade lägenhet med bostadskön. Detta var tur med timingen eftersom en nyproduktion publicerades för intresseanmälan då, och det var först till kvarn som gällde - på varje specifik lägenhet.

Jag valde därför en lägenhet i oattraktivt läge (bottenplan) och hoppades på lägre söktryck. En vecka senare var den min. Senare tackade en granne nej till sin lägenhet och jag fick då chansen att byta till en lägenhet på tredje våningen istället.

Håll ögonen på nyproduktionen alltså!

Har de ändrat reglerna om att ställa sig i kö den första i månaden man fyller 18 år?

Någon som har koll på vad värdarna i Stockholm har för inkomstkrav?

Accepterar de en om man har en borgenär?

http://www.hemhyra.se/stockholm/allt-fler-sanker-inkomstkraven

Nice. Tack för länken.

Ofta får man höra att det är minst 10 års kötid för att få lägenhet, och då till riktigt sunkiga förortslägenheter i nån av de klassiska betongförorterna. I innerstan till gamla lägenheter med låg hyra är det mer än 30 års kö.


Jag tecknade kontrakt på en nybyggd trea i norra djurgården i somras, med lite över 4 års kötid. Jag var bland de 10 första som fick välja lägenhet i huset och det var 24 lägenheter som förmedlades i samma hus, vilket innebär att det var rätt många med kortare kötid än mig som fick en lägenhet.
Har även en vän som fick en av de sista lägenheterna i nybygget vid mariatorget på söder, han hade ca 4.5 års kötid.
Och nu i höstas fick till och med EM sänka hyrorna i ett av sina projekt i barkaby eftersom de inte fick alla lägenheter uthyrda.


Det är alltså inte alls omöjligt att få tag på boende även med bara ett par års kötid. Man får ju hålla lite koll på projekten tex i liljeholmen / norra djurgården / barkaby / mariehäll så man är med och köar när de släpper lägenheter, men när de gör det lägger de oftast ut 30-40-50 lägenheter på ett bräde vilket ökar chansen att få boende med kort kötid markant. Bostadskön har ju en tjänst där man kan skriva upp sig på de projekt man är intresserad av så skickar de ett mail till en när lägenheterna läggs upp.


Är folk helt omedvetna om att det går att få tag på nybyggda lägenheter med hög hyra (både jag och min kompis betalar ca 15k i hyra för 3rok) även om man har kort kötid (förutsatt att man klarar hyran så klart)?

Eller är det så att folk räknar på hur stora lån man kan ta (med nuvarande ränta) för att köpa sig en bostadsrätt och ändå ha lägre månadskostnad än om man hade bosatt sig i en dyr hyresrätt? I så fall spekulerar man ju kraftigt i att räntan aldrig kommer gå upp?

Om man jämför: För 15k i månaden har man i nuläget utrymme att låna vad då, 8-9 miljoner + betala avgift till bostadsrättsföreningen och ändå "gå plus" efter ränteavdrag jämfört med att betala 15k i hyra rakt av (man bör ju få runt 1.5% ränta på bolånen, beror ju på hur högt belånad man är dock). Men jag fattar inte hur folk vågar låna så mycket, redan vid 4-5 miljoner i bolån börjar det ju svida rejält bara räntan går upp nån enstaka procent.

Hur har folk som överbelånar sig i nuläget tänkt göra i framtiden? Paniksälja om priserna vänder? Bo kvar för evigt och chippa av ett par tusen per månad på ett omöjligt högt bolån samtidigt som man väntar några årtionden på att marknaden kommer ikapp igen så man kan flytta? Eller förutsätter folk att marknaden aldrig kommer gå ner?

Sen är det ju självklart lättare att få tag i bostadsrätt en vad det är att få tag i en hyresrätt. Där är skillnaden. Hyresrätter det tar för jävla lång tid iallafall i Göteborg. Skönt att man inte behöver tänka på detta längre efter jag fick tummen i röven och tog tag i mitt liv och köpte mig en bostadsrätt i Majorna Jag ska aldrig flytta igen.

Dyra hyresrätter har aldrig varit särskilt svåra att få tag på, där räcker det ofta med fem-sex års kötid eftersom de inte är särskilt attraktiva. Särskilt inte med tanke på den låga räntan och de skenande priserna på bostadsrätter. Om du planerar att hyra ett par år och sen köpa en bostadsrätt kan det kosta dig bokstavligt talat miljoner om det vill sig illa.

Största hindret för många är väl att skrapa ihop kontantinsatsen. Att låna fem miljoner är som sagt inte så rasande dyrt just nu, men att få ihop 15 % av den summan kontant kan bli lite jobbigt på en normalinkomst om man inte har hyggliga besparingar sen innan. Ofta kan man blanco-låna delar av kontantinsatsen också, men då blir man verkligen känslig för räntehöjningar och kan hamna i problem om man skulle tvingas sälja till förlust av något skäl. Jag tror att de flesta som köper dyrt i dag förväntar sig att marknaden ska fortsätta stiga, att det kanske planar men inte dyker. Hittills har de fått rätt, men visst finns det risker med det.

15K I månaden i hyra? Fy fan, vem betalar såna summor för att bo?
Jag skulle ha råd med en värdeminskning på typ 30-40% på min bostadsrätt som jag köpte för två år sedan och ändå ha bott billigare än att ha betalat 15k i månaden i hyra.

Det finns inte många som har råd med såna hyror, med en lön på 40k i månaden skulle man lägga halva lönen på boendet i så fall - utan chans till att göra nån som helst vinst på det.

Att kunna få tag i en överprissatt lägenhet för dom pengarna är ingenting annat än att ha kastat sina köpoäng i sjön.

Och har man stått i kö i fyra år och har råd med 15k i hyra skulle man istället kunnat lägga undan halva den summan i månaden dom åren och haft nog för en insats till en bostadsrätt.