Hur vanligt är det att förstå E = mc² t.ex?

Jag tänker att rörelseenergin är ju massan ggr hastigheten ggr hastigheten delat med två.

Alltså borde den maximala energin du kan få ut ur t ex en atom vara massan ggr ljusets hastighet ggr ljusets hastighet delat med två.

Om man sedan skriver om massan efter den relativistiska modellen och taylorutvecklar så försvinner den där "delatmedtvåan".

Jag vet att detta inte är rätt sätt att tänka men det ger en hint om hur det funkar (för mig i alla fall).

Det är en direkt följd av att ljushastigheten alltid är densamma oavsett hur snabbt du färdas relativt ljuskällan. Einstein utvecklade detta i sin speciella relativitetsteori (som är den enkla varianten, från 1905).

Som sagt så tror jag att en stor del av världens befolkning åtminstone vet att tiden påverkas av hastighet. Det fenomenet har ju exempelvis figurerat i otaliga filmer så en hel del borde snappat upp det även om de inte lärt sig det i skolan, vilket jag tycker de flesta också borde gjort men jag vet inte riktigt hur det är med den saken.

Däremot tror jag det är ett fåtal % som ens vet vad bokstäverna i E=mc² står för och ännu färre som kan beräkna tidsdilatationen utifrån ett objekts hastighet. Själv har jag åtminstone Lorentztransformationen för tid med avseende på hastighet i huvudet men det är också det enda, skulle jag behöva kompensera för gravitation måste jag kolla i formelsamlingen.

Vet man i alla fall att tiden påverkas så tycker jag inte man behöver känna sig mindre kunnig än genomsnittsmedborgaren, exakt hur mycket den påverkas och varför är överkurs för de flesta.

Problemet ligger i att du måste observera det eller vara med om fenomenet för att kunna få grepp om det.
Tankeexperiment fungerar som en förklaringsmodell.
Annars går det bra att acceptera den matematiska strukturen som förklarar fenomenet, kan du det matematiska språket så kan du "nästan" sätta ut formeln i praktiken.
Men oavsett om du kan det matematiska språket eller inte så går det inte att fullständigt förstå.

Alltså, du har ju nästan rätt där, fast tvärtom s a s. Det är den relativistiska formeln för rörelseenergi som ska Taylorutvecklas för att få fram mv^2/2. Testa själv med

Ek = m0 c^2/sqrt(1-v^2/c^2) - m0 c^2

där m0 är "vilomassan", och utveckla t o m v^2..

---

Hur många förstår E=mc^2? Vet inte, men den formeln plus tidsdilatation och längdkontraktion ingår iaf i gymnasiefysik, vilket iaf alla naturvetare läser. Men det är iofs inte samma som att de också har förstått så mycket egentligen.

Ett vanligt misstag är att blanda ihop E=mc^2 med kärnkraft/atombomber och tro att ekvationen hade något med deras tillkomst att göra. Det är visserligen sant att klyvningsprodukterna är något lättare än atomkärnan man startade med, men detsamma gäller när du eldar ett vedträ, och ekvationen är ungefär lika praktiskt användbar för att lära sig spränga atombomber som för att göra upp eld.

Men det är ju historiskt sant. Det var just genom att jämföra fissionsprodukternas massor med moderkärnans som Liese Meitner förstod, tack vare E=mc^2, att det frigörs en enorm energi vid kärnklyvningar. Men det är sant att det ju inte räckte med det för att göra bomber. Dessutom måste det ju klargöras hur många neutroner som frigjordes och vilka energier dessa hade och med vilken sannolikhet som dessa kunde klyva andra atomer i dess väg så att det kunde bli en kärnreaktion.

Det är också sant att man KAN förstå var den stora klyvningsenergin kommer ifrån utan E=mc^2. När en uran eller plutoniumatom delas i två delar, så kommer den elektriska repulsionen mellan de två positivt laddade delarna att accelerera dem ifrån varandra. Och det ger hela energin. Men historiskt så VAR det E=mc^2 som användes.

Har samma bakgrund som dig bildningsmässigt (även om jag pluggat lite religionsvetenskap på universitetsnivå, men det tror jag knappast hjälper i detta fallet) men jag har läst ett gäng böcker om fysik genom åren. Inte minst Einsteins egna bok om sina relativitetsteorier, och jag kan sammanfatta min egen förståelse av dessa på följande sätt:

Under tiden jag läste in mig på teorin, samt direkt efteråt hade jag en god förståelse för den. Jag förstod teorierna så pass väl att jag kunde förklara dem hyfsat ingående för min omgivning (även om få var intresserade). Matematiken bakom satte jag mig inte in i på djupet men vissa centrala begrepp såsom "Lorentztransformation" har hängt med. Så visst går det att skaffa sig en förståelse för avancerad fysik om man lägger ner lite tid på att läsa in sig! Tyvärr har man teflonminne så numera kommer jag inte ihåg mycket, men när jag får lite tid över ska jag uppdatera mig på ämnet igen, tänkte jag.

Så här gick det i alla fall till:
https://claesjohnsonmathscience.files.wordpress.com/2011/12/blog_larson_einsteins-maid1.jpg

hahahaha tre konstanter hahaha jag dör hahaha

vidare är längdkontraktion ETT sätt att förklara hur magnetfält kring tex elektriska ledare uppkommer och samverkar

Själva ekvationen i trådstarten är inte ett dugg svår att förstå för de flesta om de får den förklarad på ett vettigt sätt. Däremot är det mesta av resten av den allmänna och speciella relativitetsteorin ganska knepiga. Hur många vet att det rör sig om två teorier?