SD utesluter Kasselstrand med flera, vad betyder detta för partiets utveckling?

Han utmanar partistyrelsen. Detta i ett läger när partiet gjort sitt bästa val, och går som tåget i opinionen.

Det är väldigt klantigt. Jag ser två förklaringar.

1) Partiledningen trodde att Hahne och Kasselstrand skulle falla till föga när de fick ärenden öppnade mot sig. En felbedömning.

2) PArtiledningen trodde inte att Hahne och Kasselstrande skulle gå till media och kritisera partiledningen öppet.

Hade partiledningen grejat uteslutningarna direkt, t ex kickat Hahne så fort man hade information om att han haft tillgång till medlemsregistret, så hade vi sluppit denna cirkus.

Likaså han styrelse med framstående akademiker, som t ex J-O B. OCh det förberedande mötet, som inte var ett medlemsmöte (som JOB skrev öppet om) vem regisserade detta. Jag tvivlar på att det äe ung-Hahnens kontaktnät, utan någon/några andra personers kontaktnät som används.

Det hade varit helt odugligt. Registergrejen är skitsamma. Man kände att man måste göra en storstädning, bara kicka Hahne hade inte varit intressant.

Marika Formgren har under flera års tid varit ett ljus i mörkret bland journalister, och hon fortsätter att leverera. Att Kejsaren är naken borde nu framstå som helt uppenbart även för det fåtal lojalister som med argument om att icke-demokrati är att föredra inom partiet, och att uteslutningar bör göras utan någon som helst rättssäkerhet bara de gynnar partiledningen mm.

Eller lojalister förresten, känns snarare som om att några enstaka personer här driver personliga vendettor snarare än välgrundade argumentationsutbyten baserade på åtminstone ett uns av förnuft.

Fast när man lyfter fram ja-sägare, halvfigurer och perukstockar till ledande positioner i partiet så kan det bli så här. För mycket skit bakom spakarna helt enkelt. Anledningen till att man vill ha en organisation baserad på meritokrati torde stå klar för alla och envar efter partiledningens hanterande av den här konflikten.

Ja, det är min förstahands hypotes, eftersom det är den enklaste förklaringen. Utan ngn stödbevisning - att Hahne skulle vara Kasselstrands viljelösa verktyg - så begriper jag inte, varför man tvunget ska välja en mer komplicerad förklaring.

(FB) SD William Hahne bra representant för FJS?

Jag länkar till inlägg 41. Om man läser från inlägg 41 och resten av den korta tråden (de föreg, inläggen 1 - 40 diskuterar mest om det är vanhedrande, att Hahne uttryckt sig nedsättande om "programledaren Nour El Refais orakade armhålor"... vilket imo är sövande ointressant) så får man intrycket av en beslutsam, risktagande och nog även lite (åldersadekvat) dumdristig person - snarare än intrycket av något "viljelöst verktyg".

Karlssons tro att SDU nu skulle "ta avstånd" från Kasselstrand&Hanhe verkar inte besannas:
https://twitter.com/sdungdom/status/586932055788941314/photo/1

Formgren är alltså en klok skribent, men även hon har missförstått saken å det grövsta? Liksom de flesta av oss andra som har fräckheten att vilja se en väl fungerande intern-demokrati i partiet? Trots att Formgren motiverar sina åsikter i ett riktigt långt inlägg uppdelat i tre delar på sin blogg har hon ingen koll på vad saken gäller? Ibland är det inte konstigare än att en spade är en spade...och att Mattias Karlsson är en maktfullkomlig despot som använder precis alla fula tricks han någonsin fått kastade på sig, mot sina egna partikamrater.

"I de blindas rike är den enögde kung"
Niccolò Machiavelli (3 maj 1469 -21 juni 1527)

Du får gärna precisera, vad menar du explicit?Jag får mer uppfattningen att de som stödjer H/K är folk med bittra erfarenheter från SD alt att de inte tycker att SD lever upp till förväntningarna vad gäller hårdhet.

Framför allt två "lojalister" är väldigt aktiva i tråden. Det känns som de är närmare ledningen är vad de vill ge sken av. Jag ser mig själv som en lagom nykter (fd?) SD-väljare. Jag har inget att vinna på att ta endera parti. Min spontana känsla har snarare förstärkts under de här dagarna och i mina subjektiva ögon bland de mest sansade och välskrivna inläggen verkar uppfattningen vara densamma.

Att SD-ledningen dessutom är i ytterligare en allvarligt infekterad konflikt med sina tjänstemän tycker jag förstärker känslan av att det är något som inte är helt friskt med Karlsson och Jomshof, tyvärr. Jag kan förstå att man vill besätta positionerna närmst sig med trogna vänner som man vet man kan lita på i alla väder, JFK hade Bobby tex, men det får inte gå så långt att det kryllar av familjemedlemmar som driver partiet.

Antagligen slutar det här inte den 27:e utan det här blir sannolikt en följetong av något slag. Det är ofta en katastrof när nära förtrogna blir bittra fiender och i SDs fall kan det bli undergången.

Marika skriver själv att hon är okunnig, precis som jag och flera i tråden. Makt korrumperar, Kasselstrand skulle med största sannolikhet ta agerat likadant om det var han som hade ansvaret/satt vid köttgrytorna.

Marika sätter interndemokrati före resultat - det gör inte jag, och några andra med mig. Många av SDs medlemmar är förmodligen bara ballast, precis som skedde med NyD - dvs opportunister och galenpannor. Jag vill se en effektiv leverans av väljare och därefter snabba praktiska åtgärder. K/H trams har vi inte tid med.