Dialektala uttryck du hört eller använt

"Putt" är väl rikssvenska?

Oi brukar jag köra med - som i "nyckeln är o-i" dvs inte i låset.

Fôrehjul och ökesladd = Framhjul och förlängningssladd

Folkmun med »ökesladd« vinner med en faktor 2 i bokstavsekonomi mot »förlängningssladd«. Även »skarvsladd« eller »utökningssladd« kan förekomma. Sistnämnda »utökningssladd« är långform för »ökesladd«.

Ett sladdbarn kan skämtsamt kallas »tillökningsladd«.

Glojärn (glasögon)

Däven (omtöcknad, nere) - Jag känner mig lite däven idag

Hiad (stressad) - Hemskt vad hiad han är !

Råsen/råset (frusen/kallt) - Jag känner mig råsen (jag fryser) - Vädret är råset (vädret är fuktigt/kallt)

Rabevann ("rap"-vatten då alltså - ett skånskt uttryck för kolsyrad dryck som jag tycker låter fräckt)

Döna (köra fort med bil/motorcykel) - Vi dönade på rejält i böjarna (böj är sväng dårå)

2. däven finns i SAOL och har kvalat in som riksspråk (två betydelser)
http://sok.saol.se/pages/P168_M.jpg

3. hialös / hialöser är ‘het på gröten’ etc. Jag har trott att »hia« betyder ‘hejda’ och att den hialöse är hejdlös, svår att hejda. Där har möjligen skett en konstruktionsvändning när hiad betyder stressad.

4. råsen kommer möjligen av att rysa men har fått vokalbyte.

6. dôna in betyder i trakten av Göteborg att komma in i ett rum med buller och bång. En student kan dôna in i föreläsningssalen efter utsatt tid.

Hialös var ett uttryck som mina föräldrar/släktingar använde (bördiga från skåneland) - Det betydde "rastlös" eller "otålig" som jag minns det.

Hiad är (nog) mer Halländskt/västra Götaland och betydelsen att det betyder stressad här, men precis som du säger - det kommer nog ursprungligen från det skånska ordet hialös då betydelsen är snarlik (stressad vs otålig/rastlös). Bra poäng där som jag inte tänkt på innan. Sedan tror jag att även detta ursprungligen har betytt "svår att hejda" till betydelsen "stressad" - När jag pratar med min gamla mamma kan hon ibland säg (när jag använder ett dialektalt uttryck) att "så menade inte vi att det skulle användas" - Då brukar jag tänka att mamma använde ordet "fett" för en enda betydelse, men vi ungar tyckte att "vilken grymt fet platta Iron Maiden har släppt" var en mening där fett var en naturlig ingrediens

Råsen (eller ibland rösen) - Nog lokala varianter av "att rysa" (fast som jag lärt mig inte att rysa av skräck) - mer som att "vädret är rysligt kallt"........typ

dôna - Du har helt rätt, det är så det stavas här i Göteborgsområdet. Men trodde inte folk skulle förstå det här
Betydelsen är vi dock överens om, när man "dônar in" så gör man det med "buller å bång"


Det var intressant att "däven" fanns i saol - det visste jag inte - Dessutom med två betydelser, där "dåsig" är den betydelsen jag lärt mig, men att det också kunde betyda "lätt fuktig" var nytt. (Tog du in tvätten från tvättstrecket - Nä det var fortfarande dävet). Där ser man att ett ord lokalt kan få en helt annan betydelse. Spännande

Däven betyder också "unken" eller "fördärvad" i Värmland, Dalsland, Bohuslän och delar av Västergötland. Vatten i en gammal vattenpöl är dävet. Avslaget öl är dävet.

Ja fasen det har du rätt i - Det säger vi ju också. Tänkte inte på det bara.

Ska du inte dricka upp ölen - Nä det har blivit dävet.

Däremot aldrig hört någon använda det för vattendrag/pölar etc i halland eller västra götaland. Endast för drycker där "kolsyran gått ur" exempelvis.


Använder ni det för personer också ? (jag känner mig däven)

Öland

Sidan - Sin
By - by' (Tjusby blir schusby' och för er som inte är språkkunniga betyder en apostrof att det huggs av och blir en mycket kort vokal eller konsonant)
Åker - Åkrra
Äckligt - Aglit
Sen, senare, sedan - Senna

Generellt sätt läggs stort fokus på R, antingen förstärks dem eller försvinner helt och byts då istället ut mot en vokal.
Ett annat fenomen är också att stavelser i slutet av ord försvinner helt.

Bara kör - ba schöö (Bara kör härifrån! Ba schöö härifrå!)
Skjuter - Skjut (Han skjuter småvilt nere vid ån. Han skjut småvilt ner vi åa)
Dricka - Drick (Kan jag få dricka mitt kaffe ifred? Kan ja få drick mitt kaff ifre?)

Skulle kunna skriva en väldigt lång lista på exempel men där är några meningar som kan hjälpa att måla upp en bild av hur den öländska dialekter och några av dess uttryck ser ut.

Intressant tråd det här.

En reflektion från mig är att (om man bara läser det du skriver) så finns det lite norrländskt i det. "Kan ja få drick mitt kaff ifre" - Skulle kunna vara en norrlänning som sa "kaff ifre" också. Alltså att man får fram det man vill säg men "minimerar" så det flyter bättre.

Just att vissa stavelser försvinner har det gemensamt, vilket nämns i klipper jag länkar nedtill. Nu har inte de i detta klipp jättegrov öländska som det tales förr i tin, men Åke Nilsson tycker jag ger ett mycket bra exempel med Hare. Vilket på öländska både kan bli Hae och Haarö där vi i det ena fallet ser hur R'et försvinner och i andra fallet förstärks.

Även Ronny när han säger "Nollåttera" istället för Nollåttorna ger ett lysande exempel på hur Öländskan tillämpas på lite nyare uttryck.

Sen finns det ju skillnad beroende på vartifrå på öa en kom och det jag själv skrivit här präglas mest av de som di tale på östra å norre sin.

http://www.barometern.se/kalmar/hare-blir-hae/