Citat:
Hur antecknar du i på verbdelen? Personligen gick jag från 1.2 i HP år 2011 till 1.7 i år med tre dagars förberedelse. Om man vill bli riktigt duktig på HP kan jag rekommendera aktiehandel. Jag har läst kanske 30 böcker om aktier och då det även behandlar stundtals avancerad matte så får man båda delarna i en smäll. Sedan upptäckte jag under testprovet att det kan vara skönt psykologiskt att börja med DTK, sedan XYZ och spendera ytterst lite tid på NOG. Med den här taktiken kan jag spendera 10 minuter på att titta igenom mina svar och frågorna och hitta slarvfel. Även när jag fastnar på en uppgift så hoppar jag över till nästa. Ibland när det passerat 20 min kommer jag tillbaka till den svåra uppgiften och ser uppgiften med helt nya ögon. Andra tips är att kladda mycket i häftena, även på verb. På verb tillämpar jag samma taktik, att bli färdig fortast möjligt och sedan skumma igenom svarsalternativen och frågorna. HP handlar tror jag väldigt mycket om metodik snarare än skär intelligens.
När du kör igenom proven så snabbt, blir det inte mycket slarvfel då? Personligen kör jag på det motsatta, hinner med så många uppgifter men försökrar mig om att det är rätt, alla fall på kvant. På verb är jag så jävla dålig så där hinner jag inte med allt i alla fall.
På verb brukar jag köra denna taktiken:
1. Svenska läs (de korta)
2. Engelska läs (de korta)
3. ORD
4. MEK
5. Engelska läs (den långa)
6. Svenska läs (den långa, vilket jag aldrig hinner)
Jag gillar den här taktiken för det är skönt med en paus i mitten där man inte behöver sitta på helspänn med en text och förstå varenda ord. Kan rekommendera den även fast mitt verbresultat inte är något att skriva hem om.
Kanske går ifrån ämnet lite här nu, men har en fråga ang. hur högskolor använder sig av högskoleprovets resultat.
Tänkte söka till ett program i höst, som alltid ligger runt 0.9-1.0 vad gäller antagning med högskoleprovet. Jag borde (enligt gamla normeringstabeller) ligga mellan 1.1-1.15 och undrar hur stor chans det är att man klarar sig på dessa poäng? Om många söker på ca. 1.0 på hp, gör de då en extra sållning med betygen i fokus?
Tänkte söka till ett program i höst, som alltid ligger runt 0.9-1.0 vad gäller antagning med högskoleprovet. Jag borde (enligt gamla normeringstabeller) ligga mellan 1.1-1.15 och undrar hur stor chans det är att man klarar sig på dessa poäng? Om många söker på ca. 1.0 på hp, gör de då en extra sållning med betygen i fokus?
Citat:
Kanske går ifrån ämnet lite här nu, men har en fråga ang. hur högskolor använder sig av högskoleprovets resultat.
Tänkte söka till ett program i höst, som alltid ligger runt 0.9-1.0 vad gäller antagning med högskoleprovet. Jag borde (enligt gamla normeringstabeller) ligga mellan 1.1-1.15 och undrar hur stor chans det är att man klarar sig på dessa poäng? Om många söker på ca. 1.0 på hp, gör de då en extra sållning med betygen i fokus?
Tänkte söka till ett program i höst, som alltid ligger runt 0.9-1.0 vad gäller antagning med högskoleprovet. Jag borde (enligt gamla normeringstabeller) ligga mellan 1.1-1.15 och undrar hur stor chans det är att man klarar sig på dessa poäng? Om många söker på ca. 1.0 på hp, gör de då en extra sållning med betygen i fokus?
Du bör klara dig om de inte minskat antalet platser betydligt vilket är mindre sannolikt.
Att hp skulle öka med över 0,1 bör inte ske om de alltid senaste åren legat på 0,9-1.0 då talar ju allt att det bör fortsätta så om inte något speciellt skett senaste året, vilket skulle lett till ett kraftigt ökat söktryck. Du har ju även en säkerhetsmarginal på 0,1 att det ökar med ännu mer är ovanligt vad jag sett.
Om 2 personer slåss om sista platsen och de har samma hp-poäng brukar det vara standard att gå efter betygen i sådana fall som sorteringsprocess. För mig att jag läste att det är så det sker. Verkar logiskt.
Jag uppskattar din chans som stor att komma in. Skål
Citat:
"Dehaene lets the answer to this question remain a mystery until the end, while he takes the reader on a fascinating tour of the neuroscience of reading. It is a rich and comprehensive book by a clear writer and a fine scientist."
Stilistisk briljans är ett mer specifikt påstående. Det enda som påstås om författarens stil är att han är tydlig (utom i något enstaka parti där han är lite vag
), och det är inte riktigt tillräcklig för att man ska hoppa till att hans stil är briljant. Detta i kombination med att boken skulle vara intellektuellt krävande, vilket inte står att hitta någonstans i recensionen, gör B till ett kasst svarsalternativ. Mitt tips är att om du har tre svarsalternativ som inte stämmer alls och ett som nästan stämmer, välj det som nästan stämmer.
Stilistisk briljans är ett mer specifikt påstående. Det enda som påstås om författarens stil är att han är tydlig (utom i något enstaka parti där han är lite vag
), och det är inte riktigt tillräcklig för att man ska hoppa till att hans stil är briljant. Detta i kombination med att boken skulle vara intellektuellt krävande, vilket inte står att hitta någonstans i recensionen, gör B till ett kasst svarsalternativ. Mitt tips är att om du har tre svarsalternativ som inte stämmer alls och ett som nästan stämmer, välj det som nästan stämmer.Mja jag tycker väl inte att B är ett perfekt svar heller, men jag tycker inte alls att D är ett särskilt mycket bättre svar. Det enda i den som klart framgår i texten är ju "scientific insights". "Rich and comprehensive" känns inte heller som en synonym till "enjoyable". Brott & Straff är en "rich and comprehensible" bok men inte fan var den i närheten av att vara "enjoyable".
Tycker bara den frågan är luddig och svaret känns oerhört beroende av hur man värderar orden där... Vilket kan skilja sig radikalt från person till person.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera