Citat:
Ursprungligen postat av
Respectus
Provpass 3. Fråga 12, 16 och 17
Rätt svar D, A respektive B
Jag svarade B , D respektive A. Någon annan som inte tyckte att svaren stämde på dessa?
Fråga 12.
Framgår det av texten vilken typ av fallolyckor Peter Halldin framför allt utgått från i sin forskning?
Enda fallet som nämns är "– En total olycksrekonstruktion kräver filmning av olyckan på plats och en skiktröntgen. Då vet vi i vilken hastighet fallet skedde och hur. Ett sådant tillfälle var en motocrossolycka 2004 då en person fanns på plats och filmade. Men energiupptagningen går lätt att mäta i modellen vilket gör att man kan dra säkrare slutsatser och jämföra olika hjälmar."
Därav mitt svar B.
Fråga 16.
Vad menar textförfattaren med att lärarna förts ”bort från relevans och sammanhang”?
Friskolereformen kom med krav på att lärarna skulle visa upp sin skola på marknaden. Lärare krävdes på timtals av arbete med skriftliga omdömen trots att både lärare och föräldrar upplevde att omdömet skrevs i en mall som gjorde att det nästan är obegripligt. Därmed fördes lärarna bort från relevans och sammanhang.
Tyckte denna kändes självklar, därav mitt svar D.
Fråga 17. Hittar jag inte i texten vad medier har med fingret i spelet att göra. Kan däremot läsa till mig flera "fasansfulla händelser".
Någon mer som håller med mig? Om inte, förklara gärna för mig.
12. Det fallet nämns, men det framgår inte att det varit vad Halldin
framför allt utgått från. Det är skillnad på att vara en del av forskningen och att vara väldigt viktigt i forskningen. Därav D.
16. Du faller igen för saker som nämns. D "Att friskolornas starka konkurrenskraft har tvingat dem att göra reklam för sina skolor i stället för att undervisa." För det första så står det inget om friskolornas konkurrenskraft i texten, och för det andra, vilket är viktigare, så står det inget om att de tvingas göra reklam i stället för att undervisa.
Däremot står det att de påtvingats arbete (reklamen) som för dem var obegripligt. Vilket stämmer väldigt väl överens med (A) "Att de påtvingats uppgifter som mot bakgrund av deras läraruppdrag uppfattas som mindre meningsfulla."
17. Svaret på den här frågan hittar du i början på texten:
Citat:
Huvudanledningen till den länge rådande motviljan mot att tala om ondska har varit en – ofta befogad – ovilja att peka ut enskilda individer som onda.
Liksom Anders Johansson konstaterar Heberlein att det har skett ett paradigmskifte. Nu används beteckningen ond om en lång rad människor från gärningsmännen bakom folkmorden i Rwanda till Josef Fritzl, som i åratal höll sin dotter inlåst i villans källare och våldtog henne.
(A) Ondskan har synliggjorts genom en rad fasansfulla händelser.
Visst står det om en rad fasansfulla händelser. Men det står inget om att det skulle vara en nyhet i världen (och det vet vi ju att det inte är). De fasansfulla händelserna har alltid funnits där men mediernas "ovilja att peka ut enskilda individer som onda" är vad som förändrats. Medierna ovilja att prata om onda individer har ersatts med ondskan (Fritzl och gärningsmännen) som förklaringsmodell för de fasansfulla händelserna.
Alltså (B) Medierna och det offentliga samtalet har gjort ondskan i sig till en förklaringsmodell.