Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Många olika typer av grupper över hela landet med olika uppgifter + t ex driftsvärn som kunde ändra uppgift vid en ockupation och tillsammans med återstående delar av krigsmakt formera motståndsrörelse samt nätverk inom vitala funktioner i samhället.

Nej det du ger uttryck för är något helt annat och ett billigt demagogiskt grepp. Du lägger scenarion i andras mun när de försöker att förstå om det finns skäl för ett vittne att ge felaktig information som misslett utredningen bara för att han själv inte vill förklara sin närvaro korrekt.
I detta fall handlar det endast om myten att GM flyr över åsen. Något som vi grundligen har krossat nu. Oroar det dig?

Ingen har påstått att LJ skulle vara involverad i att mörda Palme bara om att han ljuger av något skäl angående både sin närvaro och vad han sett.

Det finns massor av scenarion som kan kasta ljus över denne och vad han gjorde men det är viktigt att förstå vilken rollen blev som gjorde att man hamnade så fel att mordet inte är löst ännu.

Case closed alltså? SE utförde mordet uppbackad av Jeppsson med CGÖ och Åke J Ek som organisatörer...Eventuellt var Björkman med som backup...

finns ingen bild på åke j ek under 80-talet, någonstans?

Det här fotot är taget på 70-talet, senast 1978-79. Det finns också en sekvens på youtube där Borgnäs försöker intervjua Ek på väg in på något möte (tror det är Ensaligblandnings uppladdningar om MOP).

http://imgur.com/CnzHxJi

Vet inte om det är samma sekvens men jag minns ett av Borgnäs program där jag tror det var en telefonintervju med Ek. Borgnäs var dum not att frasera en fråga som "Kan jag fråga om..." varpå Ek var snabb med "Nähä, det kan du inte alls fråga om.". Ur minnet, men Ek var om inte en hal så åtminstone en slipad ål.

Jag menar alltså Case Closed enligt folks åsikter i denna tråden. Inte nödvändigtvis sanningen för det.

Vet inte om det är samma sekvens men jag minns ett av Borgnäs program där jag tror det var en telefonintervju med Ek. Borgnäs var dum not att frasera en fråga som "Kan jag fråga om..." varpå Ek var snabb med "Nähä, det kan du inte alls fråga om.". Ur minnet, men Ek var om inte en hal så åtminstone en slipad ål.

Tja vi vet ju att Sovjet var duktiga på att få in mullvadar långt i systemen till och med hos Engelsmännen.

Vad få har förstått var dock att man visserligen stödde revolutionära celler och organisationer som på olika sätt gynnade deras intressen internationellt. T ex RAF och att intresset för fredsrörelser etc var stort under perioder. SAP här hemma ansåg att Säpo och IB skulle sysselsätta sig med sådana grupper, framför allt de som försökte infiltrera facket men var de verkligen fokus för främmande makt?

I verkligheten har vi sett att de verkar ha haft inflytelsepersoner sedan länge inom framför allt SAP men även inom andra politiska grupper samt spioner inom militär och näringsliv. Kring mitten och slutet av sjuttiotalet (samtidigt som IB försökte penetrera Röd Front, SKP och KFMLR) lanserades en annan taktik på bred front som var off limits för underrättelsetjänsterna. Den riktade sig mot politiskt oberoende studenter och SAP med budskap om att det fanns grupperingar inom Sovjet som seriöst intresserade sig för "den svenska modellen" dvs blandekonomi med stark statlig styrning. Tyngd fick detta av att vissa som Ambassaden skickade ut att tala intresserat med inbjudna studenter var höga medlemmar i den politiska maktsfären. OP t ex hade sådana kontakter som Arbatov. Detta var en massiv och medveten strategi att värva folk som ganska snart skulle kunna komma att få makt inom olika delar av svenska samhället och som kunde sprida en "positiv" bild av Sovjetunionen och driva t ex sådant som freds och samarbetsfrågor.

Ärligt talat tror jag det var där som man la sin kraft i flera nordiska länder men direktiven var fortfarande att misstänksamheten och kraften hos kontraspionaget inrikes skulle riktas mot grupper till vänster om SAP.

Det är mycket vilseledande att beskriva honom så. Kanske inte så smart men han finner sig snabbt och är mycket förslagen när det gäller vad han berättar och inte berättar. Vilket varje erfaren polis som förhör honom säkert känner igen. Fiskar efter vad förhöraren vet och förklarar bara det han tror att han är överbevisad om. Från samma skeende kan han ha kristallklara minnen till total blackout beroende på vad det frågas om. Vid vallningen förflyttar han sig själv så att det stämmer att han kan ha sett vad han påstår sig ha sett.

Han möter Nieminen och finner sig ögonblickligen och frågar om de sett någon springa. En ideal fråga som är användbar vilket svar man än får. Nieminen uppfattar dock honom inte som vilsen utan tror när de möter poliserna att det är honom poliserna jagar.

När han kommer upp på åsen och till David bagares gata går han lugnt förbi de mötande poliserna utan att väcka uppmärksamhet genom att springa. Han ger sig in mellan bilar och ställningar för att förklarar han senare han vill se vad en påstådd person som troligen är beväpnad gömmer sig. Först när polisbilen vänder tillbaka mot honom väljer han att återvända med sin historia om den flyende mördaren.

Jämfört med andra vittnen är han liksom SE en som sticker ut genom att inte bara beskriva vad han ser utan också ständigt förklara sitt eget agerande med saker som andra sett eller saker ingen sett.

Alla får direkt en känsla av att han ljuger som de känner igen men trots anomalierna spräcker ingen storyn utan man gör misstaget att dra slutsatsen att den är en fabulerande person som söker uppmärksamhet.

Uppfattningen att han är vilsen beror nog med på dolda fördomar beroende på hans längd och utseende än på faktiska analyser. Han vet säkert det och hur han kan spela på det. Han kommer ihåg två saker solklart från Tre backar. Att han bytt några ord med några bekanta och att han köpt ett glas portvin. Allt annat är dimma...

Nej jag skulle säga att som förhörsobjekt är han förslagen och väger noga vad han säger och i flera faktiska skeenden agerar han både både snabbtänkt och iskallt fast i sina förklaringar beskriver han något annat.