Hej! hjälp mig snabbt (vårdnadstvist!?)

Hej!

Kort Bakgrund:
Jag har en dotter på 3år. Vi har gemensam vårdnad som vi haft sedan födsel. Vi separerade för ett år sedan.
För 6 veckor sedan slutade mitt ex kommunicera totalt. (Våran enda kommunikation har handlat om dottern via sms då vi inte tål varandra.)

Endast muntlig överenskommelse om boende. Hon anmälde mig för misshandel och uppvisade blåmärken för polisen så jag blev intagen ur tomma intet! (helt sjukt!) *Släppt senare såklart!*

Hennes agenda är att försöka få ensam vårdnad då hon muntligt sagt det till mig och min syster. Hon beskriver mig som farlig och våldsam för alla olika sorts myndigheter.

Hon har sedan 6 veckor sedan förhindrat mig att träffa mitt barn. Min dotter befinner sig inte på förskolan alls. Jag har ringt ringt familjerätten och berättat om umgängessabotage och förhindrande, Anmält egenmäktighet med barn hos polisen. Ringt socialstyrelsen om råd men inget funkar.

Jag har uppmanat tusentals gånger till samarbetssamtal, hon vägrar, hon vägrar att kommunicera alls. Helt enkelt stängt av!

Nu begär hon att jag endast får träffa min dotter då en tredje part finns (sociala).
Jag sa att jag ville träffa min dotter (för att sedan bara ta min dotter och tvinga mitt ex till samarbetssamtal helt enkelt). Jag har hotat med att gå till tingsrätten och att hon kan tappa vårdnaden helt. Men inget gensvar såklart.

Nu har någon socialsekreterare och mitt ex kommit överens att jag måste skriva på ett umgängesavtal över dagen för att få träffa min egen dotter vilket jag tycker är helt absurt!!!

Jag bad socialsekreteraren skicka över dokumentet så jag fick läsa (ett enkelt skrivet "avtal" på lågstadienivå)
Kan jag inte bara ta min dotter därifrån?

Jag berättade helt enkelt för socialsekreteraren att både jag och mitt ex är juridiska vårdnadshavare och att de inte kan ta ifrån mig den umgängesrätten "över dagen" för ett hemma snickrat "umgängesavtal". Jag sa att jag inte de minsta tolererar sådan kohandel utav något slag då jag vet alla mina rättigheter som gemensam vårdnadshavare och att det är mitt ex som bryter mot både lag och rätt.

Jag är verkligen ingen brottsling och aldrig dömd till något såklart. Utan jag är en fullfjädrad förälder som saknar mitt barn så jävla mycket att jag skakar av frustration.

HJÄLP MIG! TIPS! Jag hittade en familjejurist men de hade endast möjlighet att boka in ett möte om en månad! Jag väntar fan inge mer nu då ingen myndighet kan hjälpa mig alls! Mitt tålamod är så jävla diaboliskt övermättat! Jag hittar ingen advokat eller kan ingenting något om sånt. berätta mer om mina rättigheter.....

Om jag skulle gå med på sådan "kohandel". Kan jag ändå inte bara ta min dotter därifrån? Om jag har rätten på min sida så gör jag det utan att blinka! Jag skulle forcera varenda jävel som står mig i vägen.


HJÄLP EN FÖRBANNAD OCH DESPERAT PAPPA!

Pratar du med henne i mobilen någon gång? isåfall kan du ju försöka få henne att försäga sig! samtidigt som du spelar in samtalet så du kan sätta dit henne, tyvärr så är du rätt fuckad i dagens feministiska äckel Sverige... då socialkärringarna till 100% alltid går på mammans linje.

Bara sms, Jag skriver tusentals sms och hon kanske 3. Jag skriver mycket formellt och övertydligt om min vädjan och vilja. Även innehållandes mycket fakta om hela situationen (så att de finns mycket bevis)

Ja, jag hatar PK-feminist-bög-islam älskande Sverige.

Tyvärr kan du inte prata med henne och få henne att försäga sig samtidigt som du spelar in samtalet vet jag inte hur du ska kunna vinna detta! då dessa socialkärringar 100% kommer gå på hennes linje! finns säkert andra FBare som kan komma med bra tips!

Välkommen till det nya feministiska Sverige. Här bestämmer kvinnan allt.
Jag skulle anlita professionell hjälp!

Det enda rådet är att anlita professionell hjälp, som advokat eller familjejurist.

Glöm Familjerätten och Socialtjänsten för de blundar och engagerar sig inte för att hjälpa en pappa.

Tyvärr är Du numera en av 200 000 pappor som befinner sig i samma situation och samhället struntar mer eller mindre i detta vansinne.

Jag hoppas det löser sig, men Du kommer att få kämpa utan att möta särskilt mycket förståelse, empati eller sympati från någon för i dagens Sverige behövs inte papporna och en mamma tillåts göra precis hur hon vill utan att det får några större konsekvenser.

En del av det där känner jag igen... det kunde säkert "slutat" för mig som det har gjort för dig...

Jag hade enbart turen med mig känns det som...

Hur som helst, har det gått såpass långt så hade jag som föregående sade att du faktiskt spelar in allt som sägs (verkar vara lite och envägs kommunikation dock), sparar allt som går att spara. Kanske till och med införskaffar någon dold kamera...

Lider verkligen med dig!

Försök få henne (ditt ex) att förstå att hon riskerar att det kan bli exakt tvärtom... dvs inte att hon mister vårdnaden men att hon får träffa sin dotter på helgerna...

Har en kollega som är i samma situation. Dock har han haft det så sedan dottern föddes.

Det gäller bara att ha is i magen, överklaga beslut som tas och du kan anmäla socialsekreteraren för att vara partisk och då även begära en ny prövning och ny handläggare.

Lycka till och hoppas att dottern din får sin pappa.

Skriv ner allt hon gör. Kontakta familjerätten berätta om vad som sker och begär att du måste ha ett umgänges schema. Ditt x får vite om hon inte följer den. Hon riskerar vårdnaden när hon beter sig så.
Var lugn och saklig när du pratar och hänvisa hela tiden till ditt barns bästa. Jobbar man med sånt så är man utbildad att tro den som är lugn och sansad och hänvisar till barnets bästa ja den som blir upprörd är det något fel på ..socionomer är faktist lika dumma i huvudet som barnskötare och lärare.

Du behöver en bra advokat grabben, det är tyvärr enda lösningen.

Sluta SMS'a och exponera dej själv på alla möjliga och omöjliga sätt.

Jag gick nyligen igenom nåt liknande, och vad jag kommer att tala om för dej nu, kommer att göra ont utav bara helvete.

Men tro mej, det blir bättre...

Det kommer att kosta dej runt ~50 tKronor att reda ut det här.

Steg ett (1) är att anlita ett bra juridiskt ombud. Helst en familje advokat med grundmurat rykte att stå upp för Fäders rätt. Googla och Du skall finna.

Steg två (2) är att koppla bort dej själv emotionellt (om möjligt) men framför allt från hela djävla feminist etablisimanget.

Lita inte på socialsekreterare, kontakt personer eller andra myndighets-personer som hävdar "att de har din dotters bästa för ögonen" - bara hänvisa till ditt juridiska ombud.

Reta framförallt INTE upp nån av de här personerna (speciellt om ditt ex skaffar juridisk representation också) ty dom här feministerna kan bli ganska rabiata om de känner sej hotade eller kränkta - och det kommer att kosta dej huvudvärk och pengar min vän.

Steg tre (3) ligg lågt, håll huvudet kallt men se till att ge din dotter all den support och stöd Du kan, och som hon behöver. Låt dej inte provoceras. Koncentrera på arbete om Du kan.

I slutänden, vilket kan ta 1 - 2 år, så har Du 50,000 kronor i skulder som Du inte hade förut (ta banklån)...

Men Du har också en bunt dokument och domstolsbeslut som reglerar EXAKT vilken rätt Du har till din dotter och vad ditt ex kan, och inte kan göra.

Svart på vitt.

Och tro mej, det är värt varenda krona duude.

Som föregående person skrev skaffa dig en Bra advokat. Och skriv inte under ett enda papper som inte din Advokat säger att du måste skriva under. Men summorna han skrev om behöver inte bli så höga, du kan få hjälp genom hemförsäkringen ring ditt försäkringsbolag och kolla och du kan även få rättshjälp .
Jag fick rättshjälp i en liknande situation jag fick då 60% rabatt på advokatkostnaden men skulle minst betala 5000kr
Men framförallt ska du antäckna allt vara sjukt lugn ,inte kasta skit på ditt ex och bara tänka på ditt barns bästa
Även om allt känns som skit så finns det hopp jag sitter just nu med morgon kaffet och min son leker för fulla muggar och han mor bor långt långt härifrån

Så skaffa dig en Advokat pronto och försök behåll lugnet och LYCKA TILL!!!

Vad hade socialsekreteraren för motivering till det där med umgängesavtal? Du skriver vad du berättade för socialsekreteraren men nämner inte dennes motivering.