Citat:
Ursprungligen postat av
Gertrud1
har inte hunnit läsa tråden men svara för att hitta den igen
Jag är - jag försöker inte få bort den - jag låter den arbeta för mig.
Men jobbigt - ja
Jag tycker många verkar blanda ihop sin högkänslighet med psykiska problem, därför är jag lite trött på begreppet eftersom så många offer använder det. (har inte läst tråden) Vissa skyller sina borderlinedrag på HSP, men det är inte samma.
Jag är HSP helt klart. Det tar flera dagar för mig att bearbeta känslomässiga intryck, bearbeta är kanske fel ord, mera att allt måste få sjunka in i dess egen takt, men det är väl bara att tillåta sig den tiden, det är ju det som är bra med denna upptäckt, och den mesta forsningen nu, det blir mer tydligt att vi är individer, och de där "det är bara att" människorna som tar för givet att alla funkar som dom (inbillar sig) att de gör får ju inte så mycket att säga till om längre.
Sedan vet inte jag hur represantativ jag är för HSP. Jag är kanske lite konstig som har både maskros och orkidegenen.
Ibland framställs det som det vore motsatser, det tycker inte jag.
Båda är en förmåga. Orkidégenen är lite som att köra en porsche, den är känslig, lite överstyrd.
Men visst går det att köra en porsche om man är skicklig.
Det tar väl längre tid att lära sig än en volvo bara.
För även om man är känslig för kritik tex, så är det ju ens EQ som avgör hur man hanterar sina känslor.
Jag tror jag har lärt mig att stänga av känsligheten när jag måste. Dvs om jag ska göra något som är jobbigt, sedan kommer det hemma i lugn och ro