Är språk som är rika på böjningsformer objektivt svårare än andra?

...men hur kan det vara lika svårt som att helt slippa partitiv, som i svenska?

En helt irrelevant fråga då finska och svenska inte enbart skiljer sig åt genom partitivformen.

Här är för övrigt min uppfattning om ditt sätt att resonera.


Debattör 1: Jag har en teori om djur.
Debattör 2: Låt höra!
Debattör 1: Djur med horn är objektivt sett farligare än djur utan horn. Vill vi rangordna två djur efter farlighet så måste vi jämföra antalet horn, hornens längd och hornens placering.
Debattör 2: Verkar inte stämma riktigt med verkligheten. Kor, renar och rådjur är väl ganska ofarliga?
Debattör 1: Ja, men tänkt då så ofarliga de hade varit utan horn.
Debattör 2: Tycker fortfarande inte det stämmer alls med verkligheten. Tarantellor, svarta mambor, lejon och tyrannosaurus rex är ju fullkomligt livsfarliga.
Debattör 1: Precis! Tänk då så farliga de varit om de dessutom hade haft två meter långa sylvassa horn.
Debattör 2: OK? Så din "teori" kan alltså inte användas för att avgöra den relativa farligheten mellan två godtyckliga djur. Den funkar bara i det extremt fåniga specialfallet att det handlar om samma djur med respektive utan horn?
Debattör 1: Men, snälla människa! Det är väl fullkomligt självklart att horn är jättefarliga. En (polsk) kompis till mig blev stångad av en get. Tror du inte han hellre blivit stångad av en katt?

+1

Lysande sammanfattning, är det därför djävulen brukar kallas hornper?

Förvisso inte, men finska uppvisar klart fler former än svenska, och studenter tycker uppenbarligen svenska är lättare. Att finska sedan inte är så regelbundet och förutsägbart som många vill få det till gör inte språket lättare.
Fast enligt dig är ju alla djur lika farliga...

Och vad vet vi om dessa "studenter"? Var det samer/ester? Eller norrmän/engelsmän? Är vi helt "off" om vi tror att de redan kan minst ett germanskt språk som exempelvis engelska?


Nej, det hävdar jag verkligen inte.

Snarare så har alla djur potential att vara farliga på sitt egna unika sätt och det är svårt att på ett objektivt sätt avgöra vilket djur som är farligast.

Böjningsformer är egentligen inte mycket mer än ett tidskrävande pluggmoment, precis som kinesiska tecken som du nämnde i något av dina inlägg. Något som är svårare rent generellt när man lär sig språk är i min mening att förstå sig på tankesättet och här är det även ofta viktigt att tom förstå hela kulturen i det land där språket talas; du kan tex aldrig lära dig japanska ordentligt om du inte förstår dig på landet och folket. Japanska är för övrigt ett språk som klassificeras som väldigt svårt för västerlänningar att lära sig, trots att det har väldigt få böjningsformer (åtta verbkonjugationer och fem adjektivböjningar, substantivböjningar förekommer ej)

Bäst vore om de hade ett modersmål som varken var finsk-ugriskt eller indoeuropeiskt.
Men inget djur är farligare än de andra?
Trots det kanske man kan anta att vithajen är farligare än vad abborren är.

Antalet böjningsformer hade varit lika lätt, om böjningsformerna inte förändrades beroende på vilket ord som böjdes. Därför är finska något enklare i det avseendet, men vi har visat i tråden att finsk partitiv är komplext och kräver studiedisciplin.

Sen blir språk självklart svårare om det står långt från ens modersmål, men jag tror att japanska hade uppfattats som ännu svårare om det varit grammatiskt komplext. En enkel grammatik är aldrig ett hinder, en tung grammatik kan vara svårt att lära sig, särskilt om man inte har något att jämföra med i sitt eget språk.

[quote=JaneC|52538498]Ja, fast återigen så handlar väl inte tråden om vår "reality"? Vill man diskutera hur morfologisk rikedom påverkar ett språks "svårighet" så är det nog det dummaste man kan göra att blanda in engelskan med tanke på dess helt unika position.

Återigen borde väl frågan lyda nåt i stil med: Lär sig en slavisktalande bonde från 1700-talet sig en kinesisk dialekt lika fort som en kinesisk bonde lär sig ett slaviskt språk? Under förutsättning att de teleporteras rakt in i varandras verkligheter och har exakt samma incitament (tvång) att lära sig respektive språk.

Jag syftade på WardenMcClusky som i posten ovan min påstod just att engelsmän lär sig polska lika lätt som polacker lär sig engelska.


Nepp, men nyttan av att kunna polska i Polen är helt klart större än att kunna svenska i Sverige (förutsatt att man kan hyfsad engelska) då man är rätt så handikappad i det vardagliga livet utan polskakunskaper. På de flesta myndigheter osv. får man ha rejäl tur för att hitta någon med engelskakunskaper och det är ytterst sällan att det gör att kommunicera på engelska med någon över 35-40 år vilket ofta ställer till problem.

Konceptet "objektivt svårare" är egentligen helt meningslöst anser jag då svårighetsgrad per definition är någonting subjektivt, så jag vet egentligen inte vad man kan debattera i denna tråden förutom erfarenheter från verkligheten. Om man inte gillar att spekulera förstås.

Ja, och heller aldrig exponerats ett enda dugg för språk som är finsk-ugriska eller indoeuropeiska.

Jo, det skrev jag ju. Lejon är farligare än rådjur.

Vi har inte alls "visat" det. Tekniskt sett har du inte ens definierat "komplext".

Min gissning är att det är "lättare" att träffa rätt på en hel konjugation av ett slumpmässig utvalt finskt substantiv än ett svenskt. Givet att substantivet ges i grundform och deltagarna erhållit ca en dag intensivstudier.

Återigen cirkelresonemang. Du bara stipulerar att japanska inte är "grammatiskt komplext" och konstaterar sen att det varit svårare om det varit svårare. Detta ligger ju i de flesta definitioner av "komplext".

Samma snömos. Det som är svårt är svårare än det som är lätt.

Det skulle vara intressant att se vad en ungrare tycker om saken.
Men inga språk är svårare än andra språk?
Vad exakt som ska ses som komplext och vad som inte gör det är nog upp till var och en, men relativt svenska är de flesta europeiska språk komplexa.

Det tror jag inte. Svenska ord har fem deklinationers plural, och som i de flesta fall går att se på ordets genus och ändelse.
Japanska hade varit svårare för en svensk att lära sig om det hade haft komplex morfologi. Det har jag påstått och det står jag för. Du kanske är av en annan åsikt? Du kanske tror att det vore lättare för svenskar?
No shit?