Är språk som är rika på böjningsformer objektivt svårare än andra?

Det var du själv som ställde upp påståendet. Jag hävdar att det finns fler skillnader mellan polska och engelska som talar för polskans överlägsna svårighet.
Ja självklart. Om "anden" och "anden" betyder olika saker, men uttalas lite olika (ofta inte hörbart för utländska lyssnare) så är det givetvis svårare än om orden varit helt olika.

Jo, jag vet.

Jo, fast nu menade jag såklart om du anser att just kinesiska har större inbyggda och objektiva uttalssvårigheter?

Känns nedanstående som ett meningsfullt påstående?

Kinesiskt uttal är svårare för en polack än polskt uttal är för en kines

(Vi switchar från ungerska till polska eftersom vi ju alltid kommer tillbaka till den mytomspunna polskan ändå.)

Polska har sina konsonantkluster som ställer till det för en kines, som ju helst vill uttala vokaler på slutet.

En fråga jag gärna vill att du besvarar:

Vad anser du gör ett språk svårt att lära sig? Är det endast och enbart hur avlägset språket är, eller kan grammatik spela någon roll?

Självklart. Och när man vägt samman allting så blir svaret på min fråga ...?

Även om det kan låta undvikande så har jag ingen aning. "Summan av allt man är tvungen att lära sig oavsett om det har ett fancy latinskt namn eller inte plus en jäkla soppa av individuella faktorer"?

Självklart kan "grammatik" spela roll. Dock tror jag inte (som du) att morfologin är det helt avgörande.

Det är jag osäker på. Är berest i polskt uttal men inte kinesiskt.
Om vi bortser från individuella faktorer så klart. FBI har gjort undersökningar gällande de svåraste språken för engelsktalande, tror polska och övriga slaviska språk scorade ganska högt på listan, tillsammans med östasiatiska språk och arabiska. Tyska kom också förvånansvärt högt upp. Längst ner (lättast) hamnade de skandinaviska språken, holländska, afrikaans och spanska.
Tror du morfologin spelar roll då?

Du menar den här?

http://en.wikibooks.org/wiki/Wikibooks:Language_Learning_Difficulty_for_English _Speakers

Ja, då hela 4 av 7 språk i den svåraste kategorin (Mandarin, Wu, Taiwanesiska och Kantonesiska) är isolerande så visar den ju tydligt att formrikedom inte spelar någon avgörande roll alls. Även inom andra kategorier så verkar isolerande språk blandas friskt med agglutinerande helt utan nån trend åt det hållet du förespråkar (isolerande språk som thai och vietnamesiska hamnar över polska). Det enda jag personligen tycker känns väldigt tveksamt är placeringen av tyska tillsammans med indonesiska, swahili och övriga.

Det är klart att det är en parameter som allt annat.

Fast vi vet ju inte hur det hade sett ut om de vore agglutinativa eller flekterande. Tyska placeras högt eftersom det relativt engelska är så flekterande. Engelska har nästan inga böjningsformer kvar alls, tyskan är konservativare.

Mer anmärkningsvärt är att esperanto endast kräver 6 veckors (!) utbildning för att uppnå detsamma som svenska uppnås genom 24 veckors undervisning. Jag trodde det var agglutinativt.
Varför säger du då emot mig om jag säger att morfologin spelar roll för ett språks svårighet?

Nja .. Så himla krångligt är väl inte tyska för för engelsktalande jämfört med exempelvis portugisiska eller rumänska. Jag tycker gott det kunde legat i kategori 1 (eventuellt med en tröst-asterisk). Är ganska säker på att random engelsman känner sig betydligt mer hemtam i tyska än indonesiska eller swahili.

Därför att jag inte tillmäter det särskilt stor roll och för att jag inte håller med (nästan) om några av de slutsatser du drar.

Alltså typ:

Ungerska är svårare för kineser än kinesiska är för ungrare.

Jag tycker personligen att tyska är enklare än romanska språk, men det är möjligt att engelsmän, med sitt enorma ordförråd bestående av romanska ord, tycker romanska språk är enklare. Rumänskan har, precis som tyskan, fyra kasus och tre genus. Övriga romanska språk, latin exkluderat, har bara tvågenussystem och endast ett kasus. Rumänska sätter dessutom artiklar som suffix, vilket välkomnar fler undantag och oregelbundenheter.

Däremot brukar romanska verbsystem vara formrikare än germanska.
Vad är det som är så otroligt magstarkt med ett sådant uttalande? Dessutom är ursprungsfrågan gällande engelsmän och polacker.

Och har dessutom en ganska hög procent slaviska ord som få engelsktalande är bekanta med. Så återigen ... Njae.

Det är inte nåt "magstarkt" jag håller ju bara inte med.

Samma sak där.

Du har en poäng där. Men latin anses inte vara enkelt för det, trots ordförrådet. Då blir morfologin allena avgörande.
På dig låter det som om det vore världens dummaste påstående.
Jag vidhåller ändå att polacken har enklare att lära sig engelska än tvärtom. Engelska har reducerat sin morfologi radikalt, polska har knappt reducerat något sedan urindoeuropeiska dagar.

Det har jag inte skrivit. Som jag skrev så tycker jag det känns kontraintuitivt och inte överenstämmande med min erfarenhet av verkligheten.

Och jag vidhåller motsatsen. Problemet med dessa resonemang kring "reduktion" är att de lätt leder till slutsatsen att språk var oändligt komplicerade förr. Engelska är fortfarande inte en delmängd av polska som i sin tur inte är en delmängd av PIE.