Citat:
Ursprungligen postat av
surprised
Seventh son of a seventh son är utan tvekan deras bästa verk. Blev så lycklig av att de körde så många låtar från den sist jag såg dem.
Tycker också man borde få höra mera material från denna magnifika platta live faktiskt
Ang dom album maiden gjort som är mindre bra så gör jag nedan en rangordning från 1-3.
1)Virtual XI: detta är ju ett alster från den dystra blaze bayley eran vilket ju såklart spelar in då denne mans röst inte alls passade i Maiden, men utöver detta så känns hela plattan sömnig och mycket av låtmaterialet är svagt. Många utav spåren känns fantasilösa och gjorda i brist på inspiration och kreativitet. Många av refrängerna känns påklistrade och tjatigt repetitiva.
Förstår inte alls varför så många, vad jag upplevt, tycker att " the clansman " är en så bra låt
Däremot gillar jag det lugna spåret i slutet på skivan, här kommer ju Blaze röst mer till sin rätt
Kan inte med omslaget på denna skiva heller, det känns fult och fantasilöst och ser ut som om någon har bajsat..ungefär
2) X-factor, även här spelar det ju in att det handlar om en Blaze Bayley skiva, sömnigheten är påtaglig även här man inte lika mycket som i Virtual XI, och dessutom är omslaget snyggare
Sign of the cross och Man on the edge är ju sköna spår som passar med Blaze röst, den förstnämnda lite tyngre och mörkare, den andra lite mindre melodiös men med fart och fläkt
Men som sagt, sömnigheten och bristen på kreativitet och bra låtmaterial är påtaglig även på denna platta.
3) Final frontier: På något sätt en tillbakagång till Blaze bayley eran fast man har försökt göra det hela mer " progressivt", dock känns det tyvärr mest bara segt och sömnigt. Skivan har inget riktigt " kraftprov" som det man definitivt kan skåda på tex " dance of Death" vilket gör att helheten med resterande låt material blir platt, inget som sticker ut liksom. Visst jag gillar spår som tex " when the wild wind blows" och titelspåret men resten av låtarna på denna skiva är intetsägande på något sätt, det blir aldrig något riktigt tryck som det faktiskt ar i den tidigare " a matter of Life and Death".
4) No prayer for the dying: Inte så dålig platta egentligen men en nedgång från dom tidigare alstren överlag och särskilt i kontrast till " seventh son of the seventh son". Låtmaterialet är en aning segt och platt, inte mycket som sticker ut sas. " Bring me your daughter.." är dessutom ett spår jag anser vara ett utav Maidens lågvattenmärke, bättre än såhär kan dom

Dom spår jag gillar bäst på denna skiva är dom spår som aldrig ens spelas live och som är okända låtar av Maiden. Kan detta ha haft att göra med att detta är första plattan med Janick Gers?