Svenskarnas parti tråden, allt om SvP

Du är fullständigt ute och cyklar. För det första har jag aldrig tagit upp Keynes utan jag har genomgående diskuterat penningsystemet och det var därför jag efterfrågade din redogörelse om kvantitetsteorin. Förövrigt har du föga aning om vilken kunskapsnivå anonyma debattörer på Flashback har. Men jag kan ju säga att du inte kommer särskilt långt med dina 30p. Kan du ens redogöra för hur en guldmyntfot fungerar? Kan du redogöra för de historiska växelkurssystem som funnits? Bretton-Woods?

Om du inte kommit längre än till Keynes och den gamla Phillipskurvan så kan jag förstå att du inte hänger med. NAIRU är inte ett koncept som särskilt många ekonomer tror på längre. Av den enkla anledningen att sambandet mellan arbetslöshet och inflation inte är stabilt över tiden utan påverkas av en mängd strukturella faktorer. I övrigt kan väl sägas om Keynes teorier att de fick ett skamfilat rykte i samband med stagflationsfenomenet under 1970-talet. Då har monetaristerna faktiskt haft betydligt mer intressant att komma med.

Det visade sig att du var exakt den tomma skramlande tunna jag trodde att du var. Gå nu och snyt näsan, snorvalp, och låt de vuxna diskutera.

Du får rätta mig men har jag förstått saken rätt, så används inte räntan för att styra penningmängden, utan inriktar sig i större utsträckning mot inflation. Det är inte räntan som är huvudorsaken till att penningmängden är svår att styra, utan den tekniska utvecklingen. I dagens samhälle, så färdas stora summor över gränserna och tiden med valutareglering är väldigt avlägsen.


Där är vi överens.

Hade detta varit den enda förklaringen, så hade sådana kunnat undvikas enbart genom justeringar av penningmängden. Det finns bättre förklaringar.


Det där är rent nonsens. Schacht styrde från 1934 till 1937 och då fanns inget Auschwitz. Däremot infördes ett prisstopp, för att bekämpa inflationen. Sedan vill jag påstå att det var inte Keynes han hade som förebild, som kom med sina teorier 1936 och då senare än Schacht, utan anledningen för de stora utgifterna var att Hitler ville rusta upp krigsmakten. Efter att Schacht motsatte sig detta, så ersattes han av Herman Göring istället.

Frågan är hur relevant österikisk nationalekonomi är när produktiviteten ökar exponentiellt och folk ständigt förlorar jobbet pga effektiviseringar?

Det blir genast problematiskt när man skall börja ta hänsyn till mänsklig psykologi, all 'vetenskap' som involverar människor har idag blivit korrumperad av folk som vill driva utvecklingen åt något håll(ex Zionister).

Ja riksbanken reglerar räntan för att påverka pengamängden som i sin tur påverkar inflationen http://www.riksbank.se/Documents/Rapporter/PPR/2015/150212/rap_ppr_ruta1_150212_sve.pdf

Alltså Reporänta → pengamängd → inflation. Riksbanken bryr sig dock inte om den långsiktiga inflationen utan arbetar mer långsiktigt då det tar tid för reporäntan att ha effekt, på kort sikt innebär hög reporänta hög iflation pga att räntorna förstorar tillgångar och skulder. Problemet nu verkar inte direkt vara brist på pengar utan att företagen fattar att det hela är påväg att gå åt helvete och därför investerar de inte http://www.mises.se/2015/02/15/riksbanken-har-missforstatt-bankernas-problem/

Humes teorier från mitten av 1700-talet har knappast relevans idag (kvantitetsteorin). Förutsättningar sedan dess har ju ändrats radikalt. Därför är inte hans teorier värda ens en eftertanke idag. NAIRU är i högsta grad aktuellt då det påverkat både sossars och alliansens politik sedan den tredje vägen introducerades som ekonomisk politik, vilket bygger på Friedmans teorier. Det som ändrats även i Keynes konjunkturskurva är snarare att man har kortare cykler mellan hög och lågkonjunktur. Stockholmsekonomerna ändrade ju en del men en av döttrarna missade ju grovt i början på 90-talet om vi var i en hög eller lågkonjuktur (Anne Wibble). Den totala bristen hos de flesta nationella är ju tanken på tillväxt, så jag har viss förståelse av att du inte klarar mer än ekonomerna för tre hundra år sedan kom fram till. Du tycks ju även ha missat vad Nairu är, nämligen en cynisk kurva där arbetslöshet är inflationsdämpande. Tyvärr är ju oftast samma folk arbetslösa, därför kallar jag den cynisk. Räntan är ju numer inget staten kan ändra på, riksbanken är fristående. Den är alltså inte enbart ett mått på kostnaden för att låna pengar.
Dagens ekonomiska räntenivå är ju inte politiker och riksbank överens om. De som gynnas är de med stora lån, inte vanliga småsparare. Sitter du med en övervärderad villa eller lägenhet i våra större städer ja då är det bra. Har du låga lån så gynnas du inte, Japan har haft nollränta länge men inte sett tillväxt så det argumentet håller inte. Alltså att det skulle vara bra för tillväxten. Trots en lång period med låg ränta har ju inte bostadsbyggande kommit igång till önskvärd nivå.

De som gynnas är de besuttna. Judar är överrepresenterade bland de besuttna. Judar är överrepresenterade i centrealbamker. Det finns vissal ikheter med romer, fast på en helt annan nivå. Det finns en anledning till att judar vurmar för romer.

När ni diskuterar Judarnas makt inom banker etc. så är det bra med källor och namn etc. för motståndarsidan har ingen aning om vilka dessa Judar är eller vad dom heter eller vilket ämbete de innehar.

*överenssmiley*

Du får nog läsa på lite mer om kvantitetsteorin, plutten. För det första har den flera upphovsmakare från början och för det andra är den i allra högsta grad i bruk fortfarande. Det finns nog inga ekonomer som ifrågasätter sambandet i kvantitetsteorin på lång sikt. Det enda som skiljer är uppfattningen om vilka variabler som driver penningmängden. Inte ens din käre Keynes ifrågasatte alltså riktigheten i kvantitetsteorin.

Är Milton Friedman bekant?

"Friedman described the empirical regularity of substantial changes in the quantity of money and in the level of prices as perhaps the most-evidenced economic phenomenon on record.[24] Empirical studies have found relations consistent with the models above and with causation running from money to prices.[citation needed] The short-run relation of a change in the money supply in the past has been relatively more associated with a change in real output"

http://en.m.wikipedia.org/wiki/Quantity_theory_of_money

Det är väl ganska uppenbart att det enda du kan är Keynes för monetarism och penningteorier tycks du inte känna till alls. Något motsatsförhållande mellan monetarism och ekonomisk tillväxt finns heller inte. Var du nu har fått den korkade iden ifrån.

NAIRU har med rätta kritiserats hårt under lång och det existerar inget samband på lång sikt mellan arbetslöshet och inflation.

"While there is a short run tradeoff between unemployment and inflation, it has not been observed in the long run.[1] In 1968, Milton Friedman asserted that the Phillips Curve was only applicable in the short-run and that in the long-run, inflationary policies will not decrease unemployment.[2] Friedman then correctly predicted that, in the upcoming years after 1968, both inflation and unemployment would increase.[2] The long-run Phillips Curve is now seen as a vertical line at the natural rate of unemployment, where the rate of inflation has no effect on unemployment.[3] Accordingly, the Phillips curve is now seen as too simplistic, with the unemployment rate supplanted by more accurate predictors of inflation based on velocity of moneysupply measures such as the MZM ("money zero maturity") velocity,[4] which is affected by unemployment in the short but not the long term."

http://en.m.wikipedia.org/wiki/Phillips_curve

Så jag kan bara återigen konstatera att det penningsamband jag utgår ifrån stämmer empiriskt medan din Phillipskurva inte gör det.

Ja, centralbankerna har ju ett inflationsmål i regel och räntan är huvudvapnet. Men det är ändå penningmängden de avser att påverka med räntan. Svårigheten i det är ju påtaglig med nuvarande situation i västvärlden. Innan Euron lanserades så använde tyska Bundesbank förövrigt ett uttryckligt mål för M3, inte för inflation. Eftersom räntespelet är en sådan viktig faktor i valutaflödena så blir det till stor del ett cirkelbevis om man säger att det är svårare att styra penningmängden direkt.

Plutten? copy/paste betyder ju inte att man begriper. Det är uppenbart att du inte ens försöker hitta teorier jag hänvisar till. Försöka motbevisa en teori med en helt annan diskussionsfråga är ju bara idiotiskt. Därför kan jag inte ta dig på allvar. Dina googlekunskaper, dvs, obefintliga kunksaper om ekonomi är uppenbara. Lär dig åtminstonde googla på Nairu. Jag har aldrig påstått att jag förordar Keynes mer än någon annan, att du drar den slutsatsen visar bara hur okunnig du är. Att diskutera med en idiot är lönlöst så tack för mig i denna diskussion. Du ska få ett tips ändå, om du nu är nationalist eller bara ett troll, D. Ricardo, googla på honom. När du gjort det läs en bok av honom. Ingen idé med lösryckta citat från wikipedia, speciellt som du tycks oförmögen att hålla dig till ämnet.

Det enda uppenbara är att du inte kan medge att du har fel. Du är den som har haft invändningar mot penningteori i tråden och pinsamt nog för dig tycks du inte ens hört talas om den mest inflytelserike ekonomen de senaste 50 åren, nämligen Milton Friedman. Istället för att skämma ut dig ytterligare genom att bevisa din bristande läsförståelse också så rekommenderar jag att du läser på om Milton Friedman och monetarismen. Lägg ut din text om NAIRU till en professionell ekonom och han kommer att dra brett på smilbanden åt dig, din inbilske lille fjant. Vad av Ricardo vill du diskutera? Ricardiansk ekvivalens? Komparativa fördelar och frihandel? Säg bara till hur du vill få din lilla stjärt uppsmiskad.

Vad skulle skilja österriskisk nationalekonomi från den vedertagna? Att "produktiviteten ökar och folk ständigt förlorar jobbet pga effektiviseringar" är normaltillståndet och har varit så under alla tider. När jordbruket effektiviserades för tvåhundra år sedan förlorade många arbetet och sökte sig in till städerna. Dickens beskriver resultatet i sina böcker.


Så du menar att all beteendevetenskap som bedrivs idag är felaktig? Har du verkligen den överblicken och förmågan att förstå? Imponerande.


Jag tror att du har fel. Riksbanken reglerar räntan för att påverka inflationen. När Riksbanken vill påverka penningmängden köper de in statspapper. Du kan läsa om att de gör båda åtgärderna i rapporten.


Alltså fel. Reporänta påverkar inflation och investeringar. Statspapper påverkar penningmängd.


Så är det inte. Hög reporänta minskar viljan att låna pengar och att investera, vilket minskar inflationen.