Citat:
Ursprungligen postat av
anonym.hedonist
Skaffa ett uthärdligt arbete med god lön och spendera din fritid med sysslor du behagar.
Jag är av åsikten att det är desto bättre att helt enkelt upphäva behoven, snarare än att ämna fylla dem, när man väl insett deras tomma natur. Såväl arbete, formell utbildning och den västerländska livsstilen som helhet är således något som kan ersättas med att, säg, gå i kloster. Ett sinne som är vän med ledan och ser den som fridfull hyser stor visdom, anser jag. Och i förlängningen är ju, som alltid, en upphävning av existensen det mest acceptabla.
Citat:
Ursprungligen postat av
Redoxreaktion
Men vadå? Att leva som Schopenhauer själv är väl inte det sämsta? Han föraktade ju världen men inte mus, mat, vin, tobak, teater etc. Det är ju helt uppenbart. Sedan kunde han tyska, engelska, franska, italienska, spanska, latin och grekiska och att spela flöjt. Han hade stambord på Englischer Hof, där han var känd för att komma med snabba men bitska repliker. Han hade tre platser reserverade åt sig själv, och när någon klagade över det svarade han "Ich denke ja auch für drei!"

Han var en cool gubbe. Duger inte det?

Av att Schopenhauer var en cool gubbe följer det ju inte att man själv vill eller kan leva likadant. Fast jag har förstås både avnjutit en smula tobak och lärt mig lite spanska idag. Rentier är jag dock inte och att upprätthålla en rundgång man ser som utan värde genom ett vanligt arbete är direkt outhärdligt: det vet jag av erfarenhet.
I mitt fall är just nondualism det enda som är radikalt nog. T.o.m. världsförakt är annars som ett tunt skynke lagt över tillvaron, vilket lurar en till att tro att man själv inte är del av det man avskyr.