Citat:
Ursprungligen postat av
BrutusBeefcake
Såg precis klart Suicide Club av Sono, den var galet bra enligt mitt tycke. Nästan 5/5, sett två Sono-filmer nu och bägge är 4: or, så blir nog mer ganska snart.
Suicide Club är vansinnigt bra. En favoritfilm som kanske borde finnas på min TopTen över de bästa filmer som gjorts. Nästan allt i den filmen är riktigt bra; surrealismen i direkt kontrast med realismen i polisarbetet, det visuella arbetet, det gastkramande fantastiska soundtracket... Jag är inte överförtjust i Rolly/Genesis-karaktären eller att de tvingade Sono klippa ned filmen till 100 minuter vilket gör subploten om sjuksköterskorna ganska konstig men i övrigt är det en fantastisk film som varit en favorit hos mig väldigt länge.
Lägger in huvudlåten här; bara för att det räcker med att höra den igen för att återuppleva så många bra minnen man har med sig. Jag tvingade faktiskt arbetskollegor se på denna som kvällsfilm när jag resejobbade. Ingen aning om vilka som faktiskt gillade den då jag inte riktigt tror att den gemene industriarbetaren är van vid den här typen av film men den ende som hade sett asiatisk film förut gillade. Min rumskamrat sa att jag var "sjuk i huvudet". Han hade såklart rätt men det gör inte filmen sämre.
https://www.youtube.com/watch?v=UpfT9mkxHBQ
Sonos
Love Exposure är en film som fått blandad kritik på forumet och dess längd på 4 timmar gör den knappast lättsmält. Ändå älskade jag den. Delade upp den då det inte finns en chans att jag orkar se på något 4 timmar i sträck men träffade rätt i filmen då varje "episod" blev ett eget kapitel. Bara Sono klarar av att ett sådant projekt. När han träffar rätt så träffar han
verkligen rätt.
Han träffar inte alltid rätt i alla filmer men generellt tycker jag han håller en mycket hög klass. Synd att hans senaste film
Why Don't We Play In Hell? var så ljummen men så har jag väldigt svårt för komedier och nästan mer för asiatiska komedier än västeuropeiska.