Alice Teodorescu börjar på GP - Stort tumult

Jo, det är det. Hon är som jag påpekade tidigare liberal av det slag som förr i tiden kallades för radikal vänster. Jag hittar inget konservativt hos henne. Att stå för frihet i sociala frågor är knappast konservativt.

Har gått igenom lite mer av Alice Teodorescus texter nu för att få en någorlunda klar bild av vad hon står ideologiskt. Det finns en viss reservation här för att hon kanske håller tillbaka sina åsikter eftersom tidningarna inte accepterar vilka åsikter som helst. Men eftersom hennes blogg (i alla fall de senaste åren har inte gått hela vägen tillbaka till starten) i princip bara hänvisar till hennes offentliga framträdanden så får man utgå ifrån att det är dessa åsikter som är hennes egna.

Helhetsbilden är att AT är att hon egentligen inte sticker ut åt något speciellt håll. Om det inte vore för att det svenska medielandskapet vore så extremt likriktat just nu så skulle hennes texter sällan rendera i mer än en axelryckning. En stor del av anledningen till att det verkar vara knepigt att bestämma om hon är liberal eller konservativ är helt enkelt att hon duckar i alla de frågor där sådant kan avgöras. Har kollat bland annat på hennes syn på droger, aborter och försvarspolitik (där de kanske kanske viktigaste skiljelinjerna mellan konservativa och liberala går), och enbart i abortfrågan verkar hon ha en tydlig åsikt och det är att abort självklart ska vara lagligt (och implicit läser jag även in att det ska vara skattefinansierat). Hon är knappast konservativ utan det låter mest som ett tillmäle som hon får från socialister som kallar sig libarala men som inte vill erkänna att AT är mer liberala än de själva (läs Lisa Bjurwald).

Hon gör dock vissa liberalkonservativa antydningar, som i denna text där hon kortfattat och ganska generellt talar positivt om civilsamhället. Som i denna text där hon kritiserar socialismen. http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/aliceteodorescu/article19727971.ab


I invandringsdebatten tar hon den liberala linjen (dvs öppna gränser men att det förutsätter avregleringar). Hon talar dock bara om det i ganska generella termer och verkar aldrig riktigt ta strid för avskaffandet av välfärdsstaten eller några ordentliga avregleringar. Hon verkar dock mer vara inne på att vilja ta debatten med invandringskritikerna och att ta dem på allvar och låta dem göra sig hörda än att tillhöra gruppen som skriker rasist åt allt och alla som inte tycker som de själva.

Hon motsätter sig även sådant som kollektiv skuldbeläggning identifieringspolitik utifrån ras/kön etc och hon är emot kvotering. Att hon står hyfsat långt ifrån kulturmarxisterna är uppenbart. Hon talar sig även varm för meritokrati vilket får anses vara hyfsat liberalt/liberalkonservativt http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/kommissionen-ska-konskvoteras_3761448.svd men hon sticker egentligen aldrig ut åt det liberala/liberalkonservativa hållet. Hon kritiserar i viss mån att Sverige ska ha så extremt högt skattetryck utan att egentligen få valuta för pengarna men hon går inte speciellt långt i den kritiken. Enbart i det kulturmarxistiska svenska etablissemanget kan hennes åsikter klassas som extrema eller kontroversiella. Hennes åsikter är mer att betrakta som standardåsikter hos den vanliga svenska medelklassen.

De ideologiska liberalkonservativa sprängkraftfrågorna undviker hon mer eller mindre helt (åtminstone vad jag har kunnat hitta) . Hon skriver mycket om skolan men bara inom de accepterade mallarna. Det är viktigt med kunskap, bra lärare etc. I viss mån accepterar hon att det finns någon form av möjlighet att välja skola. Men hon undviker helt att ens röra frågan om skolpliktens vara eller icke vara. Hon skriver att även jämställdheten bör innefatta män, men då enbart väldigt vagt och utifrån någon sorts välfärdsperspektiv. Punkterna där staten de facto diskriminerar män rör hon inte ens. http://www.skanskan.se/article/20140214/OPINION/140219701/1061/-/varken-statisk-eller-svartvit- Jag har även sökt efter hennes åsikter kring narkotikalagstiftningen, både på hennes blogg och på google, men får i princip inte ens upp några träffar där (med reservation för att jag eftentuellt kan ha missat någon sökkombination).

Den mest ideologiskt intressanta texten jag kunde hitta från henne var denna. http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2547536-kronika-att-vara-barnmorska-ar-ingen-mansklig-rattighet som handlade om samvetsfrihet för barnmorskor. Där blir det relativt tydligt att hon har ganska mycket av det där etatistiska socialistiska tänkandet kvar i sig. Mellan raderna verkar det nästan vara en självklarhet för henne att staten ska få bestämma vilka människor som ska få utföra vissa jobb och hur dessa jobb ska bedrivas. Tanken att låta människor styra själva i skolan, vården etc utan att låta politiker detaljreglera villkoren uppifrån verkar inte ens ha slagit henne.

Utifrån vad jag har kunnat läsa så skulle jag klassa AT som socialliberal. Riktig socialliberal (inte socialistisk folkpartist). Hon tror på en viss mängd av frihet och merikrati men enbart inom ramen för den redan etablerade välfärdsstaten. Mitt helhetsintryck är att hon är relativt vettig för att tillhöra etablissemanget, men knappast någon ideologisk liberal/liberalkonservativ. Möjligtvis en ideologisk ickemarxist. På det stora hela en ganska ointressant person.

Alice är alltid intressant att läsa då det är ett minimalt sandkorn som skaver i skon för etablissemanget. Dock bör man vara medveten om att hennes kritik är riktigt ljummen och kanske inte så intressant då hon är liberal. Svenska liberaler är ofta ganska enfaldiga då de utgår ifrån ett barns perspektiv och tror att alla människor är enskilda satelliter som enbart flyger runt utan någon koppling till omgivningen, dåtid och framtid utan enbart nuet.

Alice kommer troligen driva Timbro-linjen att om vi bara avskaffar alla trösklar på arbetsmarknaden så kommer vidöppen gräns och fri rörlighet medföra att utopin mångkultur blir till ett paradis på jorden. Dock glömmer dessa Timbro-liberaler medvetet att även om det kostar 3kr/h att anställa personer från jordens alla hörn inte medföra att fler anställs av den enkla anledningen att de kulturella skillnaderna gör att det blir en belastning för organisationen. Ex att anställa en person för 3kr/h som sedan inte skakar hand med 50% av arbetsplatsen kommer inte öka organisationens effektivitet utan snarare öka ineffektiviteten då organisationen måste avsätta resurser till att domesticera 3kr-personen. Timbro-liberaler saknar helt enkelt antropologi.

Det är hon inte. Men i det vansinniga klimat som råder i den svenska media- och kulturvärlden räcker det med att då och då antyda att mångkulturen inte bara är en underbar skänk från ovan för att bli betraktad som mörkerman.

A T symboliserar på sätt och vis det torftiga svenska medieklimatet och är en utmärkt stereotyp för den ena falangens Timbroskolade globalistliberaler som synes skrämma livet ur den andra sidans post kulturmarxistiska åsiktspoliser.

Likformigheten - likt navelskådande tusenbröder simmar man runt i den kloak av åsiktskonformitet och snäva samsyn som präglar dagens medieklimat och den blir knappast utmanad av A T annat än att några kaviarsocialister på GP ledarredaktion anser sig undanträngda.

Den av medier, opinionsbildare och journalister självskapade och allt mer krympande
åsiktskorridoren är på väg att bli än trängre och radikalare och allt mer präglad av irrelevans och intellektuell ohederlighet.

Det är inte vad A T skriver, hur hon skriver eller ens hennes patetiska Timbroagenda som hon får betalt för att framhålla som är problemet, det är att de värderingarna i symbios de inbillade meningsmotståndarna på den andra sidan är det enda som erbjudes i form av ledarsidor och opinionsbildning i våra stora dagstidningar, etermedia och debatt.

Konservatismen, den i stora delar av Europa statsbärande kristdemokratin, frihetlig liberalism och nationatlistiskt anslag saknas i Svensk debatt.

En fullständig kapitulation av svensk borgerlighet och konsekvenserna skördar man nu - avsaknad av plattformar och obefintliga möjligheter att göra sin röst hörd i mediebruset.

Det är en inskränkt, torftig, farlig och osund värld som utgör svensk journalistik och de plattformar som de verkar från.

Vi får hoppas åsiktskorridoren breddas i spåren av tidningsdöden och sjunkande status, upplagor och räckvidd för MSM och att något nytt, mer hederligt, med mer mångfald (pun intended) och friare tankár kan växa fram i stället.

Skulle A T överraska och lyckas föra in nytt blod, nya perspektiv och någon form av breddning från timbromantrat med öppna gränser, identitetspolitik med genusanslag och tjatet om sänkta trösklar på arbetsmarknaden så skall man förstås välkomna det men vem kan uppriktigt tro på detta?

Tack för en utmärkt genomgång. Jag håller med, men tycker att det är ok att hon är socialliberal, och att hon är tillräckligt intressant i det svenska medieklimatet. Socialkonservativa och en del andra kan säkert bli bittert besvikna om de tror att hon är 'deras'.

Till din lista kan läggas positiva omdömen och förhoppningar kring Kristdemokraterna. Jag kan inte säga mer, KDS är ett så otroligt ointressant parti, men av någon anledning har hon intresserat sig för deras väl och ve i flera år.

Så till detta med civilsamhället och artikeln du länkar till. Med socialismkritik som "Därför måste de små enheterna, familjen och civilsamhället, metodiskt brytas ner. Den blinda lojaliteten måste riktas mot ett och samma mål, annars rämnar konstruktionen."

Detta är inte isolerat till konservativt tänkande. Den svenska vänstern återupptäckte civilsamhället under 1980-talet, och det var givetvis på tapeten från de liberala under den nyliberala vågen som samtidigt pågick. Det var också i detta klimat som de gröna trädde fram, med en mycket stark tillit till civilsamhället och 'den informella sektorn'. Stalinism stod inte särskilt högt i kurs på den tiden.

Det kanske är en petig och mindre poäng. Men Alice kritik av en socialistisk diktatur var alltså nästan socialliberalt allmängods, mitt i prick i värdegrunden, till för inte så länge sedan. Den kan bara reta de mest extrema postkoloniala, poststrukturalistiska m.fl postgalenskaparna på vissa kultursidor. Men deras tid är nästan över.

Tydligen är det "uppror" nu:

http://www.friatider.se/uppror-p-gp-efter-val-av-konservativ-ledarskribent

Peter Hjörne sätter ner foten i dagens GP:
http://www.gp.se/nyheter/ledare/ledarkronika/1.2604370-peter-hjorne-den-liberala-famnen-ar-vid

Hela vänsterkollektivet inom MSM verkar ha förklarat krig mot AT:

http://avpixlat.info/2015/01/18/mediedrev-mot-alice-teodorescu-som-politisk-redaktor-pa-gp/

Åsiktspolisernas panik tyder på att de har lika högt i tak som hos en religiös sekt.

Familjen Hjörne tog för länge sedan faan i båten i form av postmarxister och snällist-liberaler - nu får vi se om Alice kan ro den iland eller om skiten sjunker.

Men det stora problemet med GP finns inte på ledarsidorna. Det stora problemet finns på redaktionerna där skygglapparna på de anställda är så stora att de med automatik går med krökta ryggar - perfekta kroppsställningar för slicka varandra i ....

Mycket ska man uppleva.

Jag har precis läst en krönika på avpixlat som tar strid för en skribent med invandrarbakgrund som är för fri invandring. Och jag själv tyckte krönikan var bra så väl till innehåll som språk.

There is a first for everything. Men ovanstående kombination kändes som en högoddsare...

Tror att de på Avpixlat uppskattar A T för att hon inte hycklar. Hon säger som det är i mångt och mycket: hon vill ha fri invandring men hymlar inte om att det skulle innebära godnatt och adjö för välfärdsstaten - något hon också eftersträvar.

Vad Avpixlat och de flesta fritt tänkande individer är jävligt trötta på, är dessa idealister, som mot all logik och alla fakta fortsätter att hävda MENA-invandringens ekonomiska förträfflighet.

Själv följer jag inte Avpixlat regelbundet men vet att de genom åren haft ett flertal skribenter som själva har invandrarbakgrund. Förstår inte riktigt din förvåning.