Funderar vidare på Ramis till synes märkliga agerande under yndersökningstiden, citerar mig själv för sammangang:
Citat:
Ursprungligen postat av
Aspsusa
Detta är verkligen anmärkningsvärt, mot bakgrunden att det ju finns vittnen som talade om att Rami - veckor, månader
innan Yaras död - antytt att Amani var våldsam, både mot barnen och mot honom.
Tänker Rami taktiskt, och tror att han genom att ta på sig mer skuld (vid det här laget har han antagligen förstått att han genom garantställningen ändå blir dömd) kan försöka fria Amani eller åtminstone förkorta hennes straff?
Motiveringen till det skulle i så fall antagligen vara barnen - också på våra breddgrader är det en inte helt ovanlig syn att barn behöver sin mamma, också om hon är en störd person.
Citat:
Den 8 december beskrev mannen röster som uppmanade honom att döda andra samt små figurer som kommenterade hans förehavanden. Han ville få hjälp med rösterna men kunde inte beskriva dem närmre. Hans berättelser var otydliga. Han fick behålla antidepressiv medicinering.
Det här låter väldigt mycket som om Rami av medpatienter fått tipset att det i hans läge är bra med litet röster och hallucinationer.
Rami går alltså från att ha beskrivit sig själv som tämligen omedveten (men privat en smula bekymrad) över Amanis våldsamma humör, till att beskriva sig själv som våldsam, krigsskadad och lidande av hallucinationer. Och Amani som absolut inte våldsbenägen.
Jag funderade först över om denna omsvängning är taktisk. Det kan vara en del av det hela; oberoende av vad Ramis egentliga juridiska utbildning är, så torde han under utredningens gång ha läst en synopsis av fallet med den brända bebisen. Han vet alltså att han blir dömd till ansvar hur som helst, ingen väg ut ur det.
Men i och med att han fortfarande inte erkänner någon som helst misshandel av Yara, så börjar man fundera på varför han drar på med PTS-symptom, röster och annat. Hoppas han på att tillräckliga psykiska men skall häva hans garantställning?
Eller finns här en annan, mer personlig, bevekelsegrund?
Allt vi hört om hur Rami är/var innan tragedin pekar på en person som är trevlig att ha att göra med men som brister och inte är att lita på när det verkligen gäller.
Försöker Rami, helt bortsett från den juridiska processen, anföra bräcklig psykisk hälsa som ett skydd mot sin systers vrede?
För att inte tala om som ett skydd mot ett självförakt, som måste vara massivt.
Det har i tråden talats om Amanis utsatta situation skiljd från storfamiljen. Men man kan antagligen tänka sig att detta drabbat också Rami. Sett utifrån hur deras personligheter framträtt så är det snarare veka Rami än narcissistiska Amani som skulle lida mer av att inte ha stöd av att ha föräldrar, mostrar, fastrar, onklar, kusiner m.m. att stöda sig emot i det dagliga livet.
