Varför tror man på gud?

"SKA"? Det beror väl på hur dessas kristendom är.

Retorik.


Och när är det?

Stort tack för de vänliga orden!

Det blev i alla fall en del whiskey och champagne igår kväll.

Hoppas att du hade ett gott nytt år igår kväll. God fortsättning på det nya året du också!

Är du homosexuell också?
Det förutsätter ju en omväg till Gud i ens sökande.

Exemplet med kommunisternas illdåd eller nazisternas illdåd är ett alldeles utmärkt exempel som understödjer min tes att empati och medkänsla är en överlägsen grund för etik och moral i att skapa ett mänskligare och trivsammare samhälle för gemene man, i jämförelse med att låta en ideologi överrida sin empati och medkänsla.

Och exemplet med kommunisternas illdåd och att de rättfärdigar detta med en ideologiskt grundad moral falsifiserar inte följande teser som jag argumenterat för (se mera detaljer i https://www.flashback.org/sp51683194 ):

1. Den moraliska normen att maximera välbefinnandet hos tänkande och kännande varelser kan användas för ”objektiva” moraliska värderingar. T.ex. är nazisternas och kommunisternas illdåd ”objektivt” omoraliskt enligt detta axiom. Det är också kristnas historiska bålbränning av t.ex. kättare och homosexuella. Det är också en hypotetisk gud som har som straff att tortera individer i all oändlighet, eller som dränker en hel mänsklighet eller mördar barn i Egypten, som t.ex. bibeln påstår.

Detta är inte ett axiom som behöver diskuteras fram, den är någonting som kan accepteras på grundval av empati och medkänsla. Det behövs inget filosofiskt resonemang för att rättfärdiga detta axiom. Och gud behövs inte i ekvationen för att argumentera för detta axiom. Däremot behövs det ett filosofiskt resonemang att diskutera fram varför en hypotetisk gud ska utgöra grunden för etik och moral, eftersom detta är inte alls självklart.

2. Etik och moral grundat i empati och medkänsla är överlägsen lydnadsmoral (t.ex. lydnad av en gud) i att skapa ett mänskligare samhälle som människor i allmänhet trivs i och som utvecklas mot att maximera varje individuell människas välbefinnande så långt som det är möjligt. Baserar man sin etik och moral på det metafysiska antagandet att en hypotetisk gud utgör grunden för moral, är det inte nödvändigtvis så att det leder till trivsammare och mänskligare samhälle, eftersom det är inte självklart att detta är en hypotetisk guds primära mål.

3. Etik och moral grundat i en gudstro blir i praktiken mera godtycklig, eftersom det beror på en tolkning av en hypotetisk guds vilja vars existens vi inte vet någonting om och än mindre vad denne gudoms etiska och moraliska normer är. Religiösa individer som begår illdåd, t.ex. torterar ihjäl människor som dyrkar andra gudar, kan finna stöd för detta i bibeln om de väljer att betona de mera fanatiska delarna av bibeln. Däremot blir inte en etik och moral grundat i empati och medkänsla lika godtycklig, och man grundat på empati och medkänsla accpeterar den moraliska normen att maximera välbefinnandet hos tänkande och kännande varelser, kan normen användas för ”objektiva” moraliska värderingar.

Kristendom tycker ingenting om äktenskap och homosexualitet, eftersom kristendom är en samling ideologier och inte en person. Och synen på homosexualitet varierar bland kristna, det beror på vilken kristen ideologi. T.ex. mina kompisar jag berättade om i ett tidigare inlägg är kristna humanister, de har en liberal syn på bibeln (d.v.s. anser inte att bibeln är en bok av gud utan en bok om hur människor tolkar gud) och baserat på humanism accepterar de homosexualitet bland samtyckande vuxna. Och hur de rationaliserar humanism med hjälp av sin kristna tro, se mitt tidigare inlägg i https://www.flashback.org/sp51683194.

Om någon ska leva i celibat eller inte ska vara upp till individen, och inte krav uppsatt av samhället. Om en religiös tro kräver celibat för en grupp människor mot deras vilja, äventyrar det den individuella människans välbefinnande. Homosexualitet mellan samtyckande vuxna individer skadar inte någon individuell människa eller samhället i stort, och därför är det omoraliskt av samhället att kräva celibat för homosexuella individer ur ett empatiskt och medkännande perspektiv (och dessutom "objektivt" omoraliskt enligt normen att maximera individuela tänkande och kännande varelsers välbefinnande, se www.flashback.org/sp51693916).

Tänk dig själv om du hypotetiskt levde i ett samhälle där homosexualitet var normen, och man påstod att gud krävde av heterosexuella måste leva i celibat för att bahaga gud. Och dessutom har man infört lagar som diskriminerar och kriminaliserar heterosexualitet. Skulle du vilja leva i ett sådant samhälle? Skulle du trivas i ett sådant samhälle? Eller skulle du hålla med om att heterosexuella individers välbefinnande skulle minska, och istället skapa ett lidande? Skulle du hålla med om att ett sådant samhälle skulle vara en regress på indivudella människors välbefinnande? Nåväl, det är tyvärr vad homosexuella upplever idag i vissa samhällen. Därför är diskriminering av homosexuella omoraliskt.

Synen på homosexualitet mellan samtyckande vuxna är ett bra exempel på skillnaden mellan en humanistisk etik och moral (som bygger på empati och medkänsla, där individuella människors välbefinnande är högsta prioritet), och en lydnadsmoral där man låter en tolkning av t.ex. en religiös text gå före individuella människors välbefinnande.

Den gyllene regeln (d.v.s. att behandla andra såsom du själv vill bli behandlad), som t.ex. evangelierna påstår att Jesus uttalat, är en god grovhuggen tumregel, eftersom den vädjar till empati och medkänsla. Men regeln är inte perfekt, eftersom den förutsätter att alla människor i princip har samma behov för att om den ska med nödvändighet genera ett mänskligare och trivsammare samhälle. För att den ska fungera mera perfekt, skulle den behövas kompletteras med ett tankeexperiment som sätter den i en humanistisk kontext.

Och tankeexperimentet lyder som följande:

Tänk dig att du ska designa ett samhälle från grunden, men du vet inte vilken typ av individ du kommer att bli i detta samhälle. Försök vislualisera följande: T.ex. kommer du att ha en heterosexuell läggning? Eller kommer du att ha en homosexuell läggning? Kommer du att växa upp bland rika föräldrar? Eller kommer du att födas av föräldrar som bor på gatan? Kommer du att vara frisk genom livet? Eller kommer du att när du är 20 år gammal drabbas av en sjukdom eller olycka som gör att du inte kan arbeta mera i livet? Kommer du att födas med vit hudfärg? Eller kommer du att födas med mörj hudfärg? Kommer du att vara uppvuxen i en muslimsk familj? Kommer du att födas som man? Eller kvinna? Etc...

Hur skulle du designa ett samhälle utifrån den gyllene regeln, när du tar hänsyn till människors olika behov? Detta är ett annat sätt att beskriva vad humanism handlar om.

En vägg av text betyder ju inte att men nödvändigtvis har rätt.

Fantastiskt flyt du har just nu i ditt filosoferande resonemang qbit. Jag anser det du säger är absolut rimligt och förmodligen även värt att verkligen försöka införliva i mänsklighetens samhällen på riktigt.

Tidigare i historien har endast ett fåtal filosofer och lagstiftare lyckats med något liknande. Det krävs att fler hjälper till att trycka bort osunda regler och lagar sett i ett perspektiv som är allomfattande likt du beskriver, och införa regler och lagar som på samma sätt är allomfattande utifrån ett bredare perspektiv som från sin egen konstruktion automatiskt tar bort individens och lagstiftarens personliga önskningar ur ekvationen och ser till alla tänkande och kännande väsens rätt till sunda lagar och regler. Empati, medkänsla och sunt förnuft sett från ett utomstående tredje och oberoende perspektiv.

Du vill alltså vara laglig med din driift?

I dess yttersta utsträckning så är detta precis vad jag menar. Även om det kan innebära problem för andra väsen och då måste balanseras på ett sätt som fortfarande innefattar empati, medkänsla och sunt förnuft för merparten av det domän som detta appliceras på.

Exempelvis kan driften att mörda andra och känna njutning av detta uppfattas vara utanför det empati, medkänsla och det sunda förnuftet för merparten av de levande väsen som innefattas.

Jämför du med homosexualitet så är det ju något som hamnar innanför empati, medkänsla och det sunda förnuftet. Men blotta tanken på att denna drift förekommer och utövas kan orsaka brott mot medkänsla och "sunt förnuft" hos vissa av de väsen som dessa lagar och regler innefattar. Här måste vi ha en balans som är logisk och rimlig utifrån vad som är fysiskt möjligt. Bara för att en person retar sig på de homosexuellas drifter och utövande av detta behöver ju inte medföra att denne har rätt och därmed får igenom sin vilja fullt ut.

Nej, men jag har en mycket stor respekt för homosexuellas demokratiska rättigheter.


Ett sökande efter 'gud' som jag inte deltar i.

Såå svår är qbits (jag förmodar det var h*n du refererar till i ditt ofullständigt adresserade inlägg) text inte, att du inte kan relatera rationellt till den.