Citat:
Ursprungligen postat av
fasligt
En sak jag funderar över är varför mamma M har en så annorlunda bild av Yara än vad de andra som kände henne har. Pappa M säger som svar på frågan om Yara var ett livligt barn att hon var det: "Mycket, ja. Väldigt mycket. Mycket, mycket inte bara lite." Det är rätt så stor emfas i denna beskrivning. Hyperaktiv tänker jag. Pappa M säger också att Yara var en mycket bortskämd flicka som aldrig behövde hjälpa till med något hemma.
Lärarna säger att hon i början var livlig, pigg och glad. En av klasskamraterna säger att hon inte springer lika fort som Yara. Rami och Amani säger att hon är "busig" och inte lyssnar. Att hon ljuger och hittar på. Vissa av lärarna säger också att hon ljuger mycket. Att hon åtminstone i början lekte och sprang som andra barn. Dessutom kan man anta att hon var en rätt så förslagen snattare. Hon försökte ofta ge bort saker till sina kamrater, dessa saker var alltid i originalförpackning. Pengar var det aldrig någon som såg att hon hade. Någon skolpersonal sa att Yara dessutom ofta tog saker från skolgården, bland annat sparkcykeln hon ska ha kört omkull med.
Mamma M är skeptisk till den bilden av dottern, hon menar att Yara var "snäll". Med det tänker jag att hon menar typ lugn, lydig, foglig. Mamma M tror inte på utsagor om att Yara var "busig i skolan. Att hon hoppar för mycket, lyssnar inte." Mamma M säger att "jag känner väldigt min dotter".
Det där sista ställer jag mig mycket tveksam till. Det skevar för mycket och Yara var när allt kommer omkring en dotter mamma M kunde avvara. Vild och bortskämd enligt pappa M, snäll och stillsam enligt mamma M. Pratar de om samma unge? Har det att göra med att i hemmet var det mamma M som stod för fostran och disciplinering och pappa M sket fullständigt i ungarna?
Jag tror mycket på den sista meningen du skrev. Barn kan vara som natt och dag beroende på vilken förälder/förskolepersonal de är med. Jag har arbetat med små barn sedan 1994, och har två döttrar, 8 och 3 år gamla. P.g.a att min man pendlar långt i arbetet så är det jag som är mest med dem och speciellt den yngsta men även den äldsta lyssnar mer på mig, och är i perioder även "gosigare" med mig, fast de älskar sin pappa. Det kan även vara tvärtom, har jag sett i jobbet, och ibland funkar bara mormor t.ex.
Jag tror att Yara var en mammig liten tjej. Och jag tror att Yaras mamma var lika tight med sin äldsta duktiga fina tjej, som jag är med min äldsta duktiga tjej. Det kortet som mamman har på sin Facebook-profil visar en Yara som man inte ser på andra bilder, som ser avslappnad och nöjd ut och mosar upp sin kind mot mammans ansikte, det ser knappt ut som hon om man jämför med de andra bilderna.
Mamman sade ju uttryckligen att hon först vägrat att gå med på att låta Yara resa, och antagligen är det därför hon fick utbrott när hon såg märken på Yara, bråkade med sin bror, bad honom att inte låta Yara leka ute med äldre flickor et.c.
Förmodligen, eller uppenbarligen stod Yara närmre sin mamma än någon annan här i världen, det var henne hon nämnde hela tiden att hon saknade. Det förklarar nog varför Yaras mamma såg henne som så lugn. Mina barn accelererar också när pappa kommer hem.