Citat:
Ursprungligen postat av
Asylbaronen
Han är fri. Och med tiden kommer han bli mer och mer anonym. Och folk kommer bry sig mindre och mindre. Förutom möjligen några rättshaverister i den här tråden. Det är ett milt pris för att slippa tillbringa massa år i fängelse.
Jag tror faktiskt han hade kunnat tjäna något på att erkänna. Det säger jag inte bara för att jag tar parti emot honom, för det finns det 100-tals kriminalfall där jag gör men inte försöker pådyvla någon friad ett erkännande, utan för att jag tror hans liv hade kunnat bli en aning bättre efter avtjänat straff. Vad lever han för liv idag egentligen? Utan arbete och utan kvinna? Avskydd av allmänheten? Om han hade fått ett 10+årigt straff hade han kunnat gå in i depå, kanske läsa någon smärre utbildning, byta namn, omvärdera livet och förhoppningsvis flytta långt bort för att kunna starta om igen. Som det var nu kom han liksom '
out of the frying pan and into the fire'. Känslan från allmänheten (och främst Lindas anhöriga) tror jag är ungefär:
den här odågan drog hela svenska folket vid näbben med den mest uppenbara lögnen någonsin, och kom undan med det (minus griftedomen). Mats Alm är ofta på tapeten i indiciemålstrådar här på forat som ett sorts avskräckande exempel. Allmänheten hade nog kunnat vara lite mer förlåtande/förstående mot honom om han sagt lite mer av sanningen. Tror jag.
Den här tråden är hutlösa 3352 sidor lång och hjälper till att hålla minnet efter Linda vid liv och samtidigt stjälpa Mats lite. Om han hade erkänt direkt - det alla (utom
Lagro) har lyckats lista ut, hade den här tråden ens haft en fjärdedel så många inlägg då? Sannolikt inte.
Citat:
Ursprungligen postat av
Asylbaronen
Ursäkta men nu tramsar du faktiskt! En dömd mördare (oavsett om det rubricerats som dråp eller vållande) är stämplad för livet. Och jag undrar om du kan ge något exempel på när en sådan person "fått en andra chans" av sin omgivning?
Nu känner väl inte jag någon frigiven mördare direkt, men det bror väl på vad som menas med 'omgivning'. Nathalie Rönnqvists föräldrar förlät ju sin dotters mördare, om det var någon direkt hjälp för honom vet jag inte. De närmaste vännerna lär väl inte säga upp bekantskapen med någon morddömd, tror jag? Familjen brukar ju stötta en oavsett vad man gjort. En sån som 'Little Richard' (trippelmord) har ju fått anställning som skribent för att blogga om livet på anstalt etc. Grovt kriminella får ju även mycket beundrarpost av kvinnor. Jag vet dock inte om Mats Alm är just den typen som drar in mycket brev? Eventuellt hade han kunnat få någon praktikplats eller något via någon organisation som hjälper ex-cons, jag tror den chansen hade varit större än att han skulle få en anställning idag på egen hand.
Media brukar ju mest skriva om 'sambomördare' som fått livstid, så där hade han inte haft så mycket att frukta tror jag. Fall som är gamla brukar ju trilla bort från medvetandet eftersom det ideligen sker nya våldsdåd.
Det stora gisslet är ju arbetsgivare, det är ju föga imponerade med en morddom på sitt CV när man söker arbete. Mats Alms ansikte är ju ingen någon glömmer i första taget, tack var att han själv frivilligt gick ut i 'Efterlyst'. Jag tror inte det hade varit extremt mycket värre med 'mord' jämfört med 'griftefrid', för honom på det sättet. Ett erkännande hade nog varit att rekommendera för honom, så hade han kunnat bli anonym snabbare. Men men...