Citat:
Ursprungligen postat av
fridaynightout
Har endast besökt Kiev och Moskva.
Avseende Kiev kan det sägas att situationen är helt lugn. Som besökare känner man inte av konflikten i östra Ukraina...eller, ja, man ser den åtminstone inte. Folk jobbar på som vanligt och ägnar sig åt sina vardagssysslor. Den inhemska valutan har tagit mycket stryk, vilket i sig gett avtryck på affärerna och den ekonomiska planeringen. För låginkomsttagare är det mycket tufft, då basvaror och medicin blivit dyrare. Några "nazister"/Högra Sektorn eller dylikt har jag inte sett. Visserligen kunde man få syn på män i kamouflagekläder då och då (vet inte om det var reguljära armén eller frivilliga bataljoner). Jag kände dock aldrig av någon säkerhetsrisk eller otrygghet. Jag skulle inte säga att detta besök var avsevärt annorlunda från mina tidigare besök i Kiev.
En stor skillnad kan man dock notera i interaktionen mellan människor. Ukraina har blivit ett starkare land, ukrainare har blivit en enad nation. Konflikten i östra Ukraina har tveklöst förenat människorna. Jag ser mycket positivt på framtiden för detta land och jag är säker på att Ukraina aldrig kommer ta ett steg bakåt. Många är pessimistiska över den post-revolutionära utvecklingen, mer och kraftigare reformer efterfrågas. Befintligheten av gamla korrupta system irriterar. Andra är försiktigt optimistiska och tror att utvecklingen går i rätt riktning; allt tar sin tid och den ryska invasionen gör det knappast snabbare. Det gemensamma är dock att samtliga ser den europeiska riktningen som den enda vägen. Jag har svårt att se vad som skulle kunna ändra denna politiska kurs. (Tyvärr har landet en bedrövlig ekonomisk situation, militär konflikt med Ryssland, samt omfattande korruption... så ja, helt lätt blir det inte, men jag talar nu om folkviljan och den politiska riktningen, snarare än praktiska förutsättningar).
Beträffande själva kriget så är det givetvis något som människorna tänker på dagligen, följer nyheter. Många donerar pengar till militären eller hjälper till på andra sätt. I överlag fortsätter dock folk leva sina liv som vanligt. Männen är beredda på att bli inkallade och göra sin plikt för landet.
Vad som dessutom är intressant är avsaknaden av "rysshatet". Jag har inte kunnat notera något hat mot ryssar som folkgrupp, trots att landet just nu befinner sig i krig med Ryssland. Det finns en stark avsky mot det ryska/sovjetiska systemet och de värderingar som präglar det. Däremot är det ingen som har uttryckt sig hatiskt mot ryssar i sig. Avskyn är stark mot den ryska propagandan och Putin. Många tycker snarare "synd" om ryssarna och hoppas att de en dag kan utföra egen Majdan och utrota systemet. Många har sagt upp vänskapen med vänner i Ryssland till följd av meningsmotsättningar och vissa har t.o.m. brutit kontakt med sina släktingar.
Ja, juste.. Sverige är ett land som uppskattas nere i Ukraina. De är mycket väl medvetna om vem Carl Bildt är och svenskt engagemang för Ukraina i övrigt. Kopplingar till Poltava är mer populära än förr.
Vad gäller Moskva så var det en kort visit med givande diskussioner. Det mediala klimatet i landet är bedrövligt och informationsfriheten obefintlig. Statlig propaganda genomsyrar hela samhället. Detta vet ni redan om, varför jag utelämnar det här. Bland de människor jag träffat så har åsikterna varierat. (Kan påpeka att det rör sig om välutbildade människor med internationella kontakter, varför åsiktsfördelningen "på stan" lär vara mycket dystrare.) Vissa har uttryckt fullständig avsky för den ryska politiken och beklagat sig över att Ryssland är på väg tillbaka till Sovjet. Folk vill ha "business as usual", och den senaste händelseutvecklingen är dålig för ekonomin, affärerna, och samhället i stort. De flesta har dock varit mer försiktiga och försökt att rationalisera Putins handlande. Även om de ansett att Rysslands agerande är fel, så har de uttryckt "förståelse" för Putins handlande. Några argument om "nazister" har jag inte hört. Däremot har rationaliseringar gått ut på "USA:s intressen/NATO", varför Ryssland måste försvara sin intressesfär. Att Ryssland är inblandat är det ingen som har förnekat, däremot är man försiktig med att göra Ryssland till boven. "USA har ett finger i spelet, allt är inte svart eller vitt, vi kan aldrig veta hur det egentligen är etc".
Sammanfattningsvis upplever jag det som att ingen vill ha ett krig med Ukraina, däremot har den ryska propagandan gett människor diverse rationaliseringar. Hur starkt man väljer att anta dessa rationaliseringar varierar. De "mest extrema" människor jag har kontakt med i Ryssland skulle jag beskriva som Putin-light. Ja, överlag kan nog sägas att jag sett mer pro-Putin åsikter i denna tråd än vad jag upplevt via kontakt med mina ryska bekanta i Ryssland. Det är dock människor med internationell erfarenhet, varför de knappast utgör ett representativt urval. Situationen "på stan" lär vara mycket dyster. Propagandan är effektiv och Putin är fortfarande frälsaren.
Tack för ditt intressanta svar!
Jag kan förstå Ukrainarnas känslor. Det verkar ju som om man faktiskt vill skynda på reformerna, trots att det kommer att bli mycket svårt, inte minst för de fattiga.
Bra också att det inte finns något utbrett hat emot ryssar i landet. Jag skulle tro att de flesta ukrainare har en mer lugn inställning än vad jag har, trots att jag hela tiden påminner mig själv om att det är inte det ryska folket, i allmänhet, som jag vänder mig emot. Men ukrainarna, (förutom de som har oturen att befinna sig i terroristkontrollerade områden), slipper ju lästa de högst fabulösa pro-Putler inlägg som finns i flashback trådarna om Ukraina och Ryssland.
Vad gäller Ryssland så förstår jag att den massiva statliga fascistiska propagandan måste, till viss del även påverka välutbildade människor. Det kan inte vara lätt för det ryska folket att erkänna för sig själv att man faktiskt är en del av ett fascistiskt samhälle, (även om vissa ryssar, beundransvärt, erkänner det).
