Anglicismhatartråden (sammanfogad tråd)

Som man säger: Det finns grader i Helvetet. Ordet »random« tillför vårt språk något nytt. Det är kort och fritt från uttalsmässiga problem som mail. Svenska »slumpmässigt« är inte ett perfekt begrepp för det som kanske snarare är slumpigt rätt och slätt. Ledet -mässig brukar innebära relaterad till det led som föregår. Slumpen är random, inte slumpmässig. Ordet »slumpigt« är alltför nära sunkigt och sumpigt med negativ laddning.

Vi har termen »slumptal« och det är inte slumpmässiga tal utan “random numbers”. Dessutom har ledet -mässig fått en negativ värdeladdning via engelskans “messy” ~ kladdig etc.

En krydda är frågan om hur lånordet »random« ska böjas och betonas i svenskt neutrum och i plural. Engelskans absurda intresse för sunkiga underlivsmässiga begrepp, det är inget som berikar svenska språket.

Hur ska man uttala det då, på svenska?

Att det är "perfekt" handlar ju snarare om att du bestämmer dig för att det kan vara så. Det är dock helt riktigt att ordet på engelska omfattar, åtminstone, två betydelser: slumpartat och godtyckligt. För egen del tycker jag att det är bättre att använda mer distinkta begrepp: aleatoriskt och arbiträrt.

Det första är alltför distinkt för många random-tillämpningar, exempelvis lotteri och simulering. Den klassiska tärningen (alea) är en kub, vilket begränsar utfallet till 6 olika distinkta fall. Grunden i kontinuerlig slumpning är random decimaltal mellan 0 och 1.

Ett arbiträrt val kan ha mängder av bevekelsegrunder i bakgrunden. Det indikeras av spännvidden mellan de svenska begreppen gottfinnande / godtycke / godtyckligt val. Lokaliseringen av kommande OS tycks arbiträr, för att säga det snällt. Det kan vara intressant att studera synonymer till engelska “arbitrary” (adjektiv).
http://www.thesaurus.com/browse/arbitrary

Du läste spoilern?

Ja, men för att få tillfälle till referensen alea iacta est låtsades jag glömma att klicka på spoilern. Oklart hur ögonen på tärningen var fördelade där vid Rubicon-passagen år 49 fvt.

I miljöer där man har engelska funktionskoder fungerar det bäst att behålla de engelska koderna och nyckelorden. Svenska bruksanvisningen till min kamera anger att i exponeringsläge A på kameran så är Bländaren låst. Förvirrande! Varför har kameran A när det gäller B? Förklaringen är Aperture och apertur är ett svenskt ord, så det borde Nikon ha nämnt.

I denna enkla editor (redigerare) för FB-inlägg står B för boldad/båldad och I för italiserad.

Så, när man skriver om Spoiler-funktionen här på FB så är originalet bäst. Annars kunde man tala om Lönntext med anslutning till lönnfack. Eller bara Eller bara Lönn, och så kan man speja i lönn när man öppnar en Spoiler.

Kanske i detta fall då funktionen har det namnet. Annars vore möjligen "brasklapp" ett bra alternativ.

Vi använder ibland FB-funktionen Spoiler för att göra långa citat mindre utrymmeskrävande.

I svenskan har vi verbet »spoliera« från latin spoliare ‘klä av; plundra’.

Den tekniska anordningen “spoiler” (engelska) konstrurerades ursprungligen för att spoliera den laminära strömningen under flygplansvingen vid landning. På bilar är spoilerns benämning motsägelsefull, för på en bil ska spoilern minska energiförbrukande turbulens under bilen. Spoilern spolierar turbulensen. Att spoliera entropins framfart är det möjligas konst.

Hörde på TV någon säga att man får "valuta för pengarna" från engelska "value for money". ;-)

Det har ju funnits väldigt länge, men är absolut en parallell till "ont krut förgås inte så lätt".

Ordet valuta = värde är belagt år 1733 säger NE. Valuta för betalningsmedel är obetydligt äldre. NE:

valuta ...
HIST.: sedan 1705; av ita. valuta 'pris; värde'; till lat. valere 'vara värd'; jfr evaluera, valör

...
[exempel] ta för dig av smörgåsbordet så att du får valuta för pengarna;
de som gjorde sig mödan att ta sig upp på bergstoppen fick verkligen valuta

Så nej, det är ingen folketymologi utan rent latin.

Men samtidigt är det ju så att valuta på svenska motsvaras av currency på engelska.