Ord och uttryck som du stör dig på [Sammanfogad tråd]

Skitviktig har funnits åtminstone sedan 1913 i betydelsen "uppblåst och högfärdig på ett löjligt sätt". Skitförnäm (1935) och fisförnäm (1954) har varit andra möjligheter om man velat blanda in bakdelen i sammanhanget.

Javisst (jag satte ingen bakre gräns), men det har inte varit lika frekvent efter den tidsangivelse jag gav. Ord/uttryck kan ju komma och gå sett ur användningsgrad. Ett exempel på det är det förstärkande förledet "skit-" som var väldigt frekvent under slutet av 60-talet och början av 70-talet. Det försvann sedan och ersattes av "sten-" (stenkul, stenbra med flera). För några år sedan (kan vara 10 år) återkom det med förnyad kraft. Det är som med klädmodet.

Det är möjligt att våra erfarenheter skiljer sig åt, eftersom jag tror jag mer har stött på skitviktig och fisförnäm än småviktig.

Det kan vara så. Fisförnäm har jag naturligtvis stött på, men min upplevelse är att det oftare avsåg kvinnor och inte sällan kopplad till ingifte eller arvsbetingad ställning. Med andra ord förnäm utan att själv ha åstadkommit något för att uppnå den ställningen. Skitviktig kopplar jag mer ihop med att det var skitviktigt i ordets förstärkande [inte ironiserande] bemärkelse.

Edit: Jag ser nu att jag läste fel i ditt förra svar. Jag uppfattade det som att "småviktig" funnits sedan 1913. Det var ju "skitnödig" som diskussionen ursprungligen avsåg.

Visst var det så, och jag kompletterade det du skrivit om "småviktig" som tidigare sätt att uttrycka samma sak med att det funnits bakdelsreferenser i sammanhanget redan tidigare. Det var allt.

Ok, hmm...det blev lite rörigt.

Hur som helst är det, enligt mitt synsätt, en viss skillnad mellan "skitviktig" och "skitnödig". Det förra är en förstärkning av viktig (som uppenbarligen kan leda åt två olika håll, verkligen viktig och påklistrat viktig) medan det senare är ett alluderande på ett tillstånd där man kan sägas vara "tillgjord".

Jag kan inte låta bli att störa mig på uttrycket "sjukt". Här är ett exempel på varför:

http://www.aftonbladet.se/sportbladet/simning/article19899628.ab


Antingen är det ett idiotiskt eller så är det ett genialiskt sätt att uttrycka sig.

Särskilt makabert blir sammanhanget »sjukt härligt att vara frisk igen«. Det verkar vara en sorts besvärjelse. Nu när både Djävulen och Incest blivit utslitna så står Cancer och Ebola i tur, om än via eufemismen »sjukt«.

Den goda nyheten är att norskan drabbats av samma sjuka. Den 20-åriga vinnaren Agnete Johnsen i TV-serien «Skal vi danse» utbrister:

– Det er bare helt sykt. Jeg vil bare takke alle som har stemt på oss, og takke Egor for en super opplevelse, sa 20-åringen etter seieren var et faktum.

I Norge var de långt före med detta bruk. Jag kommer ihåg att det var ganska vanligt att använda "sinnessjukt" för ett antal år sedan. Det [sinnsyk] användes även i Norge och det kan ha blivit en kortform att använda "sjuk".

"Sinnessjuk" anspelar ju på de vedertagna "vansinnigt", "galet" med flera medan "sjukt" ju innebär så mycket mer.

TV-kockarna, särskilt dom som terroriserar oskyldiga i TV4, använder en gång och det är jämt begrepp som "det är jätteviktigt här att…", "det är mycket viktigt att", "glöm inte att det är viktigt att du".

För att inte tala om hur kockuslingarna ständigt och jämt pratar om "härliga smaker" och "härliga dofter" när dom ska beskriva de oftast rätt mediokra blandningarna dom presterar.

Jag stör mig lite på användandet av förkortningar som används i tid och otid. Hatobjektet nummer ett är:

t.ex.

För mig förfular förkortningar det skrivna språket. Ett alternativ för er gymnasieungdomar är att använda ordet exempelvis.

Att kunna klä sina tankar i språklig skrud kräver en verbal rikedom.

Stör mig på folk som säger att man ska backa bakåt.
Det går ju liksom inte att backa framåt...
Det räcker att säga att man ska backa eller köra bakåt.
Man ska inte kombinera det.