SPRÅKAKUTEN: Korta frågor - korta svar!

Tänkte att ja behövde de för översättningen till ett recept som funkar både med öppen kastrull och sluten kastrull.

Då är det så här.

Öppen kastrull

Sluten kastrullmetod

Mikrovågsmetod

Går det att skriva det på det sättet? Utan "en" efter metod.

Som rubriker fungerar alla, men det finns varianter.

Den första kan vara »Öppen kastrullmetod« om du vill ha likformighet
på rubtikerna. Alternativt:

Kastrull utan lock / Kastrull med lock / Mikrovågsmetoden

Tackar så mycket.

En sista fråga, om man nu ska översätta

Wheat with higher average grain length?

Jag får inte till det, Vete med högre genomsnittlig kornlängd? Eller

Vete med större genomsnittlig längd på kornen.

Vete med längre och slankare korn. — fritt tolkat, om kvoten längd/bredd är större

Svårt att förstå konceptet "fortsätt i den tråden om du önskar"?

Om du har något att säga om det hela får du gärna förklara skillnaden mellan "ta i beaktande" och "ta i beaktning".

Hur skulle man översätta till engelska uttrycket: "Det var klös i den personen.." Jag skrev "scratch " och de andra personerna i forumet tolkar det som något negativt.

Det krävs ett sammanhang för att tolka det svenska uttrycket »klös«. En lustig tillfällighet är att engelska “claws” är så ljudlikt »klös«. I något sammanhang kanske det fungerar:

– That person does have claws. — närmast en varning

Ett allmänt engelskt uttryck för vass är “keen” men det har stor spännvidd från vass till pigg och företagsam.

– That person is really keen. — great; wonderful; marvelous

I det aktuella fallet skriver man förstås “she” / “he”. Vid sökning dominerar "keen on something". Översättning av idiom är en svår konst. Sammanhang och stilnivå …

När vi nu talar om reformer, arkaiska uttryck och ecklesiastikministrar i andra trådar. Jag fick idag ett paket med böcker. Däribland fanns en, tryckt 1906, som är skriven med gammal stavning (af, hvilka m.m.) och några från 1907 som är skrivna med med modern stavning. Gick det så hux flux att genomföra den reformen?

Det fattades ett beslut som sedan följdes. Konstigare än så är det inte. Naturligtvis krävde det ett förarbete. Du kan ju jämföra med dagens myndigheter som strävar efter att skriva lättläst. De går igenom skriven text på hemsidor och i broschyrer för att sedan uppdatera med ett enklare språk. Det finns ju likaledes nyöversättningar av både Bibeln och psalmboken som ersätter äldre ord och formuleringar med tidsenliga motsvarigheter.

Det är nog en tillfällighet att reformen verkar hux flux bedömt på det materialet 1906-1907. Initiativet kom 1903 och progressiva författare låg säkert i startgroparna.

För en gångs skull är den svenska Wikipedia-artikeln mer omfattande än den på engelska:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Stavningsreformen_1906 — engelska saknas

En poäng är att stavningsreformen 1906 genomfördes mitt under utgivningen av SAOB. Om man saxar sig fram kan man nog hitta skarven mellan B och D.
g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/23/248.html#BEHÖFVA — 1902

Det var inte utan poänger när ministären Staaf tog greppet om stafningen och ansvarig minister hette Fridtjuv (Berg). Det fanns personer som upprördes av saken.

Avvecklingen av verbens pluralformer gjordes först på sent 1940-tal och då relativt mjukt.

Stavningsformen 1906 bäddade för problemen med ett rädt rådjur som diskuterats en hel del när på FB Forum Språk.

Strindbergs brev på Språkbanken Korp ligger än i dag med gammelstavning:
http://spraakbanken.gu.se/korp/#?cqp=[]&corpus=strindbergbrev&search=word|behöfva&page =0

När min farbror, som tidigare var officer, sagt något felaktigt och sedan rättat sig så brukar han säga "fel", för att sedan säga vad han egentligen menade, och på GMU (militärtjänst) gjorde befälen samma sak. Är detta en militärisk sak, att säga "Fel", eller ett vanligt uttryck som många använder?

Exempel: "Kartongen ska vara i köket... Fel, lägg kartongen där borta!"

Ja, det är min uppfattning att det var stilbildande inom den militära utbildningen.