etymologisk fråga

Jag slog upp ordet "moral" i Norstedts etymologiska ordbok. Ordet verkar ytterst komma från latin och i slutet på härledningen så står det: genitiv mo´ris, 'sed; uppfattning om rätt och orätt'.

Genitiv är ju ett ägande. Menar de att "moralen" äger något. T.ex

"Moralens utveckling i samhället ...."

eller något i den stilen.

Har inte tillgång till just den etymologiska ordboken men klippet är nog olyckligt avkortat.

En gissning vad gäller kedjan:

... av latin moralis ... till mos vars genitiv är moris och förklarar hur r:et kom in ...

Ref: http://runeberg.org/svetym/0572.html

Andra källor:
http://ordnet.dk/ods/ordbog?query=moral
http://www.etymonline.com/index.php?term=moral
g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/156/251.html#MORAL — SAOB

De menar att den form som "moralis" är härlett från ursprungligen var genitiv i latin. Detta har naturligtvis inga konsekvenser för vad ordet numera betyder eller hur det används i svenska eller något annat språk.

Det är bara ren information. Ungefär som om det hade stått att svenskans "kex" ursprungligen kommer från en engelsk pluralform ("cakes").

Edit: Såg inte egon2bs svar.

Detta är mycket vanligt och gäller inte bara moral. Som komplement till det som har sagts kan man säga att latinet har olika kasus: nominativ, genitiv, dativ, ackusativ och ablativ. Nominativ är grundformen. Saken är den att stammen ofta växlar om man böjer ordet. Det vanligaste är att latinska lånord kommer från den böjda stammen, vilket förklarar den systematiska avvikelsen mellan de moderna språkens lånord och den grundform det latinska ordet har om man slår upp det i en ordbok.

Rex (kung), böjning regis – jfr regent
Lex (lag), böjning legis – jfr legal
Mors (död), böjning mortis – jfr mortalitet
Os (mun), böjning oris – jfr oral
Nix (snö), böjning nivis – jfr nival (finns väl inte på svenska men på andra språk)
Nox (natt), böjning noctis – jfr nocturne

Det har av någon anledning blivit en konvention att alltid ange just genitivformen, förmodligen för att den brukar anges först efter grundformen i de traditionella skolgrammatiktabellerna. Men man skulle lika gärna kunna ange ackusativ eller bara stammen (mor-) men det kanske ger ett ofullständigt intryck.

Ifall man verkligen vill förklara varför det finns ett [r] där så kan man säga att det är en rhotacism. I den böjda formen hamnade [s]:et mellan två vokaler, vilket gjorde att det blev [z] som sedan blev ett surrande [r] och till slut ett [r].

Mönstret syns i produktnamnet Nivea, den klassiska snövita hudkrämen från Hamburg.

Hela härledningsartikeln lyder:

Moral.
av franska morale med samma betydelse; till latin mora´lis 'som har med sederna att göra', till mo´s, genitiv mo´ris 'sed'; uppfattning om rätt och orätt'.


Så detta betyder alltså att mo´ris står i genitiv. Och tydligen ger man härledningar i genitiv ibland?

De såg nog genitivformen som relevant eftersom den har ett r, hvilket alla nämnda ord utom formen mo´s också har. Har du jämfört med andra uppslag?

Man ger rimligtvis den förklaring som behövs för att förstå. Eftersom nominativ singular är mos är det inte uppenbart för en ej latinkunnig person varför moral har ett r i sig.