Citat:
Det här tycker jag är en mycket avvägd och sansad analys över presstödet.
http://www.som.gu.se/digitalAssets/1375/1375059_435-446-wadbring--presst--det.pdf
Jag har följt denna tråd noga men inte postat särskilt mycket då det finns andra medlemmar som tillför allt jag finner väsentligt och jag gläds med er andra över medihusens avtagande inflytande på vårt samhälle. Men en viktig fråga som jag vill ta upp är hur vi skall få public service ner på knä. En majoritet av medborgarna vill inte, vågar inte eller känner inte till villkoren för tv-licens och hur man undviker den och betalar därför denna avgift och som belöning erhåller vänsterextremistisk propaganda.
Hur skall vi arbeta för att ändra lagstiftningen så att tv-licensen försvinner, alternativt förmedlar en större bredd av åsikter och värderingar?
http://www.som.gu.se/digitalAssets/1375/1375059_435-446-wadbring--presst--det.pdf
Jag har följt denna tråd noga men inte postat särskilt mycket då det finns andra medlemmar som tillför allt jag finner väsentligt och jag gläds med er andra över medihusens avtagande inflytande på vårt samhälle. Men en viktig fråga som jag vill ta upp är hur vi skall få public service ner på knä. En majoritet av medborgarna vill inte, vågar inte eller känner inte till villkoren för tv-licens och hur man undviker den och betalar därför denna avgift och som belöning erhåller vänsterextremistisk propaganda.
Hur skall vi arbeta för att ändra lagstiftningen så att tv-licensen försvinner, alternativt förmedlar en större bredd av åsikter och värderingar?
Public service i dess nuvarande form sitter inte alls så säkert som man kanske kan tro. Licenssystemet kommer bara att kunna upprätthållas så länge människor köper tv-apparater. Även om tv som medium även det kommer gå samma väg som tidningarna så kommer fortfarande en stor del av befolkningen att se en fördel i att köpa själva prylen. Detta då den ger större bildskärm än vanliga datorer och då den är ett ganska socialt medium att samla familjen/vännerna kring.
På sikt lär dock även denna pryl fasas ut, lite på samma sätt som att unga människor numera sällan köper fasta telefoner (för egen del skulle jag aldrig komma på tanken att köpa tv) och det känns som att steget inte är jättestort tills dess att datorerna mer eller mindre kommer att ersätta tv helt, vi ser ju hur priserna hela tiden går ner och skärmstorleken bör inte vara ett oöverkomligt problem. När detta händer är licenssystemet i dess nuvarande form dödsdömt.
Public service räddning lär dock ligga i att politikerna inte kommer att låta sin propagandaapparat dö hur som helst och kommer sannolikt att ändra på lagstiftningen för att rädda dem. De har då ett par olika alternativ att göra detta på. Antingen att gör att nytt försök att tvinga alla människor med datorer (läs mobiltelefoner) att betala licens. Detta lär bli svårt eftersom högsta domstolen nyligen slog fast att man inte får tolka lagen på det sättet, så i så fall behöver lagen skrivas om i grunden. Jag tror inte att detta kommer ske, dels eftersom lagen redan från början är föråldrad och eftersom det främst är vänsterblocket som är intresserade av en sådan lagändring, och de lär få svårt att motivera för sina väljare att de vill införa en lag som slår extra hårt mot fattiga och ensamstående människor.
Ett annat alternativ skulle kunna vara att lägga på en dold kostnad för alla som köper mobil / bredbandsabonnemang eller motsvarande (eller exempelvis att licensbelägga alla bostäder med bredbandsuttag och sedan tvinga alla lägenheter att ha detta), men även detta skulle bli svårt att driva igenom eftersom de knappast skulle lyckas dölja den kostnaden och att det av samma skäl som ovan skulle bli impopulärt att straffa fattiga och ensamstående på ett så explicit sätt.
Det som återstår blir då att lägga det på skatten som en ytterligare utgiftspost under kulturdepartementet (vilket jag tror kommer hända), vilket innebär en nagel i ögat på public service. De kommer då inte längre kunna låtsas att de är oberoende utan tvingas erkänna öppet att de är statens och politikernas megafon istället för dess granskare. Dessutom lär det bli svårt för politikerna att motivera för folket varför de både ska skattefinansiera både public service och presstöd till de ordinarie tidningarna. Public service lär även förlora mycket av sin särställning när detta sker. De blir bara en utgiftspost i mängden i skattebudgeten (om än ovanligt stor).
