Mina erfarenheter av Gang Stalking i Sverige

Du kanske läser av nyfikenhet men varför kommunicerar du?

För att få svar på frågor, och för att jag gillar att diskutera och tjafsa lite grann. Hur ska man kunna utvecklas som människa utan att kommunicera?

Till SnakePlisssken:

Jag vet inte hur man delar upp ett inlägg med olika citat i samma inlägg, så jag får svara med en sammanhängande text.

Jag har lite svårt att förstå mig på dig? Du kanske uppriktigt var tacksam för mitt tidigare svar och du kanske uppriktigt menade att du hoppades att min livssituation skulle förbättras. I så fall ber jag om ursäkt om jag anklagade dig för annat.

Jag har inga önskningar om att medvetet manipulera någon. Men jag inser samtidigt att vissa ord, uttryck eller annat som jag skriver kanske får ett manipulativt resultat i alla fall. Men det är aldrig min mening. Att kommunicera via nätet kan vara förrädiskt ibland, och vi är alla skadade av det sjukliga samhälle som vi lever i.

Jag har givetvis flera dåliga sidor, jag gör fel och missuppfattar, så jag försöker inte framstå som ett helgon eller nåt. Men jag ställer mig bara inte bakom vissa tvivelaktiga beteenden som jag ändå märker existerar här i tråden och även i stort sett lite överallt på FB. Borde inte vi människor veta bättre än att verbalt trakassera andra? Jag skulle bara önska att vi kunde sluta med det. Du har ju faktiskt mobbat mig rent verbalt här i tråden vid några tillfällen, eller förnekar du det?

Du har ju inte levt mitt liv, så är det, och du kan därför inte ha någon aning om vad jag har genomlevt (utöver det som jag har berättat om här och som du ändå kallar för påhitt och inbillning) och du kan därför inte sitta där bakom skärmen och ställa en definitv diagnos på mig. Samma sak gäller omvänt för mig: Jag vet inte vem du är eller vad du har genomlevt, så jag kan inte sitta här bakom min skärm och hävda att jag med säkerhet vet att du har några andra dolda motiv. Jag inser det i skrivande stund.

Jag säger att jag respekterar dig för din åsikt om GS; att du inte tror på att det existerar. Jag säger att du har rätt att tycka så. Men kan du säga samma sak till mig: att du respekterar min åsikt och min tro om detta utan att du måste flika in förlöjligande kommentarer?

Du kan spekulera om mig och om innehållet i mina inlägg, men jag tycker inte att du har rätten att ta på dig rollen som någon slags självutnämd psykolog. Om du kan spekulera om mig, så kanske jag för ett ögonblick kan spekulera lite om dig ...

Så därför undrar jag lite varför du har valt den avatar som du har, och jag undrar över ditt nick?

Ormen symboliserar för mig någon som hugger i hälen, slingrar sig och har en giftig tunga. Dessutom har du tre stycken 'sss' i namnet vilket med lite fantasi (eller paranoia) skulle kunna kopplas samman med ormens väsande ljud. Jokern är en symbol för en riktig skurk i vissa fiktiva berättelser, i alla fall enligt vad jag har läst om det. Vill du bli förknippad med dessa egenskaper, eller varför väljer du denna symbolik i din framställning här på FB? Du kanske kan förstå att det kan verka lite förvirrande när man ska försöka förstå om du har några andra syften än de som du hävdar att du har eller inte har ...?

Du får gärna spekulera om mig, du får skälla och gnälla också. Jag respekterar dig och dina åsikter, men som utomstående är det näst intill omöjligt att inte se din sjukdom. Du skriver ju själv om hur din familj/dina nära har reagerat på dina påståenden. Jag reagerar precis på samma sätt och det gör nog åtminstonde 99% av jordens befolkning.. Jag förstår att du lider, förstår vad du tror dig uppleva men inser att du inbillar dig. Tyvärr finns det nog ingenting jag kan skriva för att få dig att inse det som är så uppenbart för oss andra, men jag hoppas det vänder en dag och att du då kan se saken från min sida och se hur tokigt du snurrat in dig i dina egna tankar. Tills dess ska jag lämna dig ifred om du så önskar, annars kan du bara svara mig här eller skicka PM.

Du är nästan lite komisk i din iver att "hjälpa" Rosalotus att förstå att du förstår hennes liv bättre än hon själv. Det kanske är du som har en egenskap som gör att du inte upplever samma som "oss andra"? Jag skulle inte kalla denna egenskap för en "sjukdom" men jag tror definitivt att det är en starkt överdriven anpasslighet i syfte att smälta in. Och varför skulle denna anpasslighet vara sannare eller friskare?

Att du sprider diagnoser omkring dig är ett säkert tecken på din åkomma/egenskap.

Du kanske har rätt, det betyder i sånt fall att cirka 99% av jordens befolkning har någon sjukdom som gör att vi inte inser hur rätt den kvarstående procenten med paranoida sjukdomar har. Det vore ju väldigt trist om det är så, eller hur? Frågan är ju bara vilka som blir kvar till att stalka er i sånt fall?

Det är ingen "sjukdom" utan en strategi som en stor majoritet mer eller mindre medvetet väljer i livet. De som väljer en mindre försiktig strategi straffas för detta av dom som vill ha kontroll (du vet kungar, CIA, lokala pampar,...).

Du inser väl att du mobbar oss med dina nedlåtande diagnoser?

Trist om ni tycker att jag mobbas, men för mig är det inte mer mobbning att påstå att ni är paranoida än att påstå att ett snorigt barn har en förkylning. Det är nog tyvärr helt enkelt er sjukdom som gör att ni känner er mobbade.

Om du vore mer förnuftig så insåg du att vi, som du anser är som sjuka barn, förstår att du har en försvarsattityd gentemot vad du läser i tråden.

Ok. Hoppas jag blir det då.. Men kommer det att ändra ert beteende eller de påstådda stalkarnas beteende? Hur ska ni komma vidare, eller vill ni hållas här i tråden där ni kan trigga varandra djupare in i era vanföreställningar?

Du får gärna spekulera om mig, du får skälla och gnälla också. Jag respekterar dig och dina åsikter, men som utomstående är det näst intill omöjligt att inte se din sjukdom. Du skriver ju själv om hur din familj/dina nära har reagerat på dina påståenden. Jag reagerar precis på samma sätt och det gör nog åtminstonde 99% av jordens befolkning.. Jag förstår att du lider, förstår vad du tror dig uppleva men inser att du inbillar dig. Tyvärr finns det nog ingenting jag kan skriva för att få dig att inse det som är så uppenbart för oss andra, men jag hoppas det vänder en dag och att du då kan se saken från min sida och se hur tokigt du snurrat in dig i dina egna tankar. Tills dess ska jag lämna dig ifred om du så önskar, annars kan du bara svara mig här eller skicka PM.