IMF varnar: låga räntor leder till spekulation, inte investeringar

Håller i princip med om det. Särskilt viktigt är det att se till att det inte bara är bankerna som får del av stimulansåtgärderna, vilket ju varit fallet de senaste fem åren.

Kanske skulle centralbankerna låna ut pengar direkt till företag som behöver investeringar? Bankerna klarar ju uppenbarligen inte av den biten (se mitt nästa inlägg).

Investeringarna har uteblivit därför att bankerna kan tjäna mer på att spekulera än på att låna ut till företagens investeringar så länge räntorna är artificiellt låga. Det var en bra artikel om detta igår på Zero Hedge:

All That Is Broken With The US Financial System In One Chart

http://www.zerohedge.com/news/2014-10-14/all-broken-us-financial-system-one-chart

Grafen visar JPM:s inlåning och utlåning sedan början på 2008. Observera att utlåningen nu är lägre än innan krisen, trots att inlåningen fördubblats. QE + ZIRP har alltså inte gjort ett barr för att öka de produktiva investeringarna.

Varför lånar JPM inte ut de pengar de får in? Svaret är att det är olönsamt att ägna sig åt traditionell bankverksamhet med ZIRP. Marginalerna blir för små. Då är det mycket bättre att låna räntefritt från centralbankerna och sedan spekulera på börsen och i olika esoteriska derivat.

Bankernas uppgift är ju att tjäna pengar, inte att rädda världsekonomin. Och med QE + ZIRP står dessa två mål i konflikt med varandra, vilket politikerna tyvärr inte fattat än.

Av de tusentals miljarder som pumpats in i bankväsendet har alltså det mesta gått till spekulation, inte produktiva investeringar. Den dagen spekulationsbubblan spricker är dessa pengar borta.

EDIT: Att döma av det fortsatta kraftiga börsfallet i USA just nu kanske den dagen snart är här.

Den finlandssvenske affärsmannen Björn Wahlroos berörde detta problem i sitt sommarprat i somras. Det finns hur mycket pengar som helst att låna, men företagen är inte intresserade på grund av att de inte har någon framtidstro. Företagen kan alltså i princip få tillgång till hur mycket gratis pengar de vill, men de avstår eftersom de inte anser att de kan tjäna pengar på sina investeringar. Det spelar ingen roll hur låg räntan är, företagen vill inte ha pengarna ändå. Det finns ingen framtid för traditionellt företagande längre. Vill man tjäna pengar i dag ska man skapa finansiella instrument ur tomma intet och sedan diktera hur mycket de är värda.

Pengarna måste ju dock ta vägen någonstans, och nu hamnar de i stället hos bolånetorskarna som lånar och budar med båda händerna i en allt intensivare takt. Det som går upp måste emellertid alltid gå ner, så festen är snart slut för den här gången. Då har vi inte längre någonting som håller uppe ekonomin i Sverige.

Stön.
Nu har du fått en fråga tidigare. Du skulle väl kunna grunna på den i stället för att sprida konspiratoriska flummerier.

1) Det är Fed som lånar av banksystemet. Inte tvärtom. QE innebär att FED lånar av banksystemet och köper värdepapper. FEDs lån manifesterar sig som excess reserves. Och excess reserves dyker upp som en tillgång i bankernas balansräkning.
(Man kan inte tro på allt som div flummare skriver på flummiga bloggar od. Inte heller det som skrivs av förvirrade murvlar i blaskor som DN och Svd. Dom har tyvärr ingen koll.

2) Visst kan man läsa ZH. Men man kan inte tro deras allt som oftast förvirrade tolkningar av diagram. Deras primära målgrupp verkar vara goldbugs och penningsystemhaverister som tror att USD ska försvinna i hyperinflation.

3) Låt oss då ta tokerierna med JPM. Här är JPMs balansräkning:
http://www.marketwatch.com/investing/stock/jpm/financials/balance-sheet

Tittar vi på 2013 (vilket ger en hygglig indikation) är deposits 1.29T. Dvs inlåning från allmänheten.
Tittar vi sedan på tillgångssidan ser vi följande:
* Utlåning 709B
* Värdepapper 374B (Dvs som handlas. Se nedan)
* Övriga investeringar 328 (Detta skulle vi lite grovt kunna matcha mot övriga skulder och ignorera)
* Lån till FED 248B
* Övriga värdepapper 217B
* Bostadsobligationer 197B (Dvs utlåning till bostäder via obligationer)
* Federala och statliga Obligationer 50B
* Cash 40B

Dvs slår vi ihop cash+Utlåning+Bostadsobligationer+Reserves hos FED+"statsobligationer" så matchar vi inlåningen på 1.29T. Dvs utlåning i olika former.

Det du skriver skulle ha inneburit att JPM lånar in massor som dom får betala ränta för, och lånar ut lite som de får in ränta på. Dvs lite åt hållet att maximera ränteutgifter och minimera ränteinkomster.

Övriga poster förklaras av att JPM för en av de få som hade en egen tradingverksamhet, och sedan åkte på att köpa Bear Sterns. Dvs en broker dealer. Dvs en tradingverksamhet. Den har både tillgångar och skulder. Man ska inte blanda ihop den med bankverksamheten.

Detta är inget svårt eller konstigt. Men visst är det lite anmärkningsvärt att tomtarna på ZH inte har det klart för sig. Eller har dom det och levererar bedrägerier till läsarna?

FED tvättade bankernas smutsiga byk genom att låna av bankerna och sedan köpa bankernas icke-likvida "värdepapper" från de vilda åren innan krisen för de lånade pengarna. Därigenom fick bankerna fordringar på FED som de kan använda som säkerhet i fortsatta spekulationer. Detta till skillnad från de "värdepapper" som FED köpte, och som ingen sansad motpart skulle acceptera som säkerhet.


Nu skrev jag utlåning till produktiva investeringar. Alltså lån till företag som bygger ut eller förbättrar sin produktion. Det är ju det som ekonomin behöver.

Bostadsobligationer hjälper bara till att pumpa bolånebubblan genom house flipping (något som försvann efter krisen 2008 men nu tagit fart igen). Att samma kåk köps och säljs gång på gång till allt högre priser genererar inga nya jobb, utom möjligen för mäklarna och bankerna.

Sedan tycker jag att du avfärdar "övriga investeringar" lite väl lättvindigt. Lägger man ihop dessa med "värdepapper", "övriga värdepapper" och bostadsobligationer kommer man upp i den svindlande summan av 1116 miljarder dollar, alltså betydligt mer än den direkta utlåningen. Det som möjligen bidrar till produktiva investeringar av detta är företagsobligationer, men dessa torde utgöra en mindre del av beloppet. Spekulativt innehav av aktier och derivat leder inte till ökad produktion.


Det intressanta är ju hur JPM genererar sin vinst. Hur mycket kommer från direkt utlåning och räntebärande papper, och hur mycket från tradingverksamheten och spekulativa placeringar? Vilken av dessa verksamheter är mest lönsam för banken?


Nej, man borde inte det. Men tyvärr är det ju fritt fram att göra det efter det att de sista resterna av Glass–Steagall monterades ner för 15 år sedan (efter hårt och envist arbete från bankernas lobbyister).

En oklok eftergift till bankerna som bidragit till dagens situation.

Det har du förstås rätt i. Även här har vi dock en ond cirkel, som ytterst beror på de låga räntorna. Företagen vill inte investera i egen produktion därför att det är mer lönsamt att placera i papper som ökar i värde på grund av de låga räntorna. Detta leder sedan till att man sänker räntorna ännu mer i ett lönlöst försök att få företagen att investera i egen produktion.

Om man i stället höjde räntorna skulle det förvisso bli dyrare att låna till produktiva investeringar. Men eftersom andra placeringar skulle minska i värde så skulle det vara en mer attraktiv placering än idag. Dessutom skulle den ökade inflationen efter en räntehöjning hjälpa till att skriva av företagens skulder mycket snabbare än idag.


Om inte Riksbanken gör som FED och köper upp alla bostadsobligationer och andra skräppapper som bankerna producerat.

Bl a den österrikiska ekonomin postulerar att ju lägre räntor, desto större och onödigare risker tar företagen. Om räntan i stället vore hög skulle företagen tvingas att tänka till en gång extra innan man springer till banken för att låna till en investering. Detta postulat verkar ju så självklart och förnuftigt att det inte är konstigt att kvartalskapitalisterna och politikerna verkar sky det som pesten.

Bankerna går fria, men bolånetorsken hamnar i råttfällan. Om man inte klämmer till med 100 % ränteavdrag och skriver in nollräntan i grundlagen förstås. Då kan bolånetorskarna fortsätta låna bankernas härskna pengar tills lånens återbetalningstid spänner över tidsrymder långa som bibliska epoker. Kapitalet åt kapitalisterna, åt understödstagarna understödet...* Lite österrikisk disciplin skulle nog inte skada bolåne-hipstern på Söder heller.

*Blå Tåget, Staten och kapitalet

Bankernas??
Om du refererar till den sk finanskrisen så handlade den om att icke-banker köpte upp bostadslån från icke-banker som lånat ut av sina egna pengar till bostadsköpare och värdepapperiserade de och sålde till icke-banker. Kan du gå igenom transaktionerna och visa på bankernas inblandning och eventuella skuld?
Jag skriver ju att du inte kan tro på noll-kollarna på bloggar och dagstidningar.

Gosh. Hos vem kan en bank använda en fordran på FED för att låna och spekulera.

Vad lånet används till är det väl ändå låntagarna som avgör. Det långivaren/banken har synpunkter på är säkerhet, risk och återbetalningsförmåga.

Bostadsobligationer är ett sätt (i USA) för en bank att låna ut till bostadsköp. (Vilket till en del är bostadsbyggande).

Folk är mer rörliga i USA. Flyttar mer. Så har det varit länge. Ska dom inte få göra det menar du?

Nej. Jag matchade inlåningen av allmänheten mot utlåning. Visade hur fel du och ZH hade där.
Sedan har JPM andra tillgångar och skulder. Men det har inte med inlåning av allmänheten att göra.

Hur olika delar bidrar till vinst är säker intressant i något sammanhang. Men nu handlade det om vad dom använde inlåningen till.

Med hålla isär avsåg jag i diskussionen. Visst kan man tänka sig att överheten skall gå in och styra i den frågan. Men då vill det väl till att man har ett tungt skäl för det.
Om du menar att borttagande av Glass–Steagall har bidragit till dagens situation så får du gärna förklara hur du kommit fram till det.

1. Ja
2. 100% Detta är samma sak som ledde oss in i krisen 2008 men nu är skulderna större och räntevapnet är borta då vi redan har i princip 0 ränta.
3. Det räcker inte men det är ett steg i rätt riktning.
4. Ja, Höj räntorna! Det är dags att bita i det sura äpplet och ta konsekvenserna istället för att skjuta fram det ytterliggare och göra problemet ännu större som vi gjorde 2008.
Att ha ett normalläge med 0 ränta som vi har nu är inte bra, Det kan skapa stor instabilitet då det blir svårt att rädda sig ur kommande kriser när räntevapnet redan är utspelat.

1) Varje gång jag läser den här rubriken tänker jag "godag yxskaft!". Det är inte något som bara råkade hända, inte ett oförutsett resultat ingen kunde veta - det är tvärt om det rimliga utfallet. Vi får ett empiriskt bevis ingen borde behövt.

2) Huruvida den blir "global" är svårt att säga. Västvärlds-global kanske? Eller någon annan stor del. Det är ju inte nödvändigtvis så att hela jordklotet kommer lida.

3) Ingen försöker nog undvika en kris vid det här laget även om det lätt kan formuleras så officiellt. Att strypa spiralen kan snarare utlösa en kris snabbare, men poängen är som sagt knappast att undvika kriser utan dess omfattning.

4) Med tanke på att räntan är typ 0, ja självklart. Den speglar inte på något vis tidspreferensen, dvs det är artificiell idiot-hittepå.

Jo, men det som är självklart och förnuftigt är inte alltid politiskt opportunt.


Fast ändrade inte alliansregeringen lagen så att risken delvis vältrades över på skattebetalarna? Något om att bankerna inte får säga upp lån om priserna faller på grund av "yttre faktorer", dvs. marknadskaos. En slags omvänd force majeure-klausul alltså, där bankerna och därför i slutändan staten tvingas ta smällen för att folk spekulerat i lägenheter och kåkar.

Fast det där är ju en helt felaktig beskrivning. Bankerna var i högsta grad pådrivande i värdepapperiseringen och utprånglandet av alltmer fantasifulla derivat. Det var ju det som Bear Stearns och Lehman Brothers sysslade med innan de gick omkull. Och även längre ner i kedjan spelade banker en avgörande roll. Countrywide bildade t.ex. en egen bank, IndyMac, för att förmedla skräplån.

Förstår inte varför du tar bankerna i försvar. Att det var bankernas kortsiktiga profitjakt och hejdlösa spekulationer som låg bakom bankkrisen är ju inte någon nyhet precis.


Det är ju precis det som är problemet, och som IMF nu varnar för.

ZIRP blåser upp bubblor som gör att det är lönsammare att låna för att spekulera i papper än att investera i produktion.


Fast house flipping handlar inte om det, utan om ren spekulation, och nu har det tagit fart igen.


JPM har inga vattentäta skott mellan inlåning från allmänheten och andra aktiviteter. En gång i tiden fanns det sådana i form av Glass–Steagall, men den lagstiftningen monterades som sagt ner.


Genom att ta bort de vattentäta skotten mellan affärsbanker och investeringsbanker möjliggjorde man den spekulationsvåg som utlöste bakkrisen.

De som försvarar avskaffandet av Glass–Steagall brukar ofta säga att lagen inte längre efterlevdes, och kunde kringgås på olika sätt. Men det är ju ett uselt argument. Om en lag som har ett gott syfte har hål får man väl i stället täppa igen hålen och se till att lagen efterlevs, om så behövs genom tuffare tillsyn.