IMF varnar: låga räntor leder till spekulation, inte investeringar

De extremt låga räntor vi haft de senaste åren har ju införts för att försöka blåsa liv i ekonomin efter bankkrisen 2008. Enligt IMF har dock de låga räntorna i stället lett till en ny spekulationsbubbla, som på sikt hotar världsekonomin:

IMF warns period of ultra-low interest rates poses fresh financial crisis threat

Almost zero borrowing costs has encouraged speculation rather than hoped-for pick up in investment, says Fund

http://www.theguardian.com/business/2014/oct/08/imf-low-interest-rates-financial-crisis-threat-speculation

A prolonged period of ultra-low interest rates poses the threat of a fresh financial crisis by encouraging excessive risk taking on global markets, the International Monetary Fund has said.

The Washington-based IMF said that more than half a decade in which official borrowing costs have been close to zero had encouraged speculation rather than the hoped-for pick up in investment.

Spekulationen och kreditbubblan kan om inget görs hota världsekonomin:

“If left unaddressed, these risks could compromise global financial stability.”

För att minska spekulationen förordar IMF dels högre kapitalkrav på bankerna, dels regler som försvårar bankernas möjligheter att ge bostadslån:

These include tougher supervision of banks, requirements on them to hold more capital, and curbs on lending to specific sectors such as housing.

Frågor att diskutera:

1. Har IMF rätt? Har de superlåga räntorna lett till en spekulativ lånebubbla i stället för investeringar och ekonomisk återhämtning?

2. Hur stor är risken att lånebubblan leder till en ny global kris, som IMF varnar för?

3. Räcker de åtgärder som IMF föreslår, dvs. högre kapitalkrav på bankerna och reglering av bolånemarknaderna, för att undvika en kris?

4. Bör vi höja räntorna i stället för att få slut på spekulationsvågen och återigen stimulera sparande och investeringar?

1 Ja
2 Den risken är 100% dvs vi har redan haft den krisen se'n 2008. Inget fundamentalt har ändrats.
3 Nej
4 Att höja räntorna skulle slutgiltigt knäcka ryggraden på världsekonomin. Eftersom vi varken hjälps av ännu lägre räntor/negativa/ räntor eller av höjda räntor inser den normalbegåvade att det är kört.

Men vet vi det? Ingen har ju hittills prövat att i stället höja räntan för att få fart på ekonomin. Det enda vi vet är att räntesänkningarna inte fungerat.

Ett problem med räntesänkningarna är ju att de leder till deflation, eftersom KPI påverkas av att man sänker räntan. Nu kan man iofs diskutera vad som är hönan och ägget, men kanske kan man beskriva det som en ond cirkel. En ond cirkel som vi skulle kunna ta oss ur om vi höjer räntan och därmed sparkar igång inflationen.

Det finns ett skäl till fallande räntor. Och det är fallande lönsamhet och konkurser och arbetslöshet.
Genom att sänka räntan försöker man åstadkomma bättre relativ lönsamhet mot "riskfri" avkastning, lätta viss räntebörda, men framförallt öka på efterfrågan genom att folk skuldsätter sig och konsumerar.

En del kommer dock att se med tvekan på näringslivet och köpa andra tillgångar i stället. Och så kallar man det tillgångsbubbla.

En sak som dock missas här skulle jag säga är att alla andra också sänkt räntan. T ex Svenskt näringsliv har inte räntefördelar gentemot konkurrenterna. Svenskt näringslivs konkurrenstaft behöver stärkas. Och det blir inte starkare av att t ex byggnads utpressar till sig 3% reallöneökning.

Det behövs lagändringar som kan göra näringslivet mer konkurrenskraftigt. (Och man måste "tillåta" riskkapitalbolag i Sverige så vi kan få fram nya företag som kan växa till sig). Då kan de som köper tillgångar investera i innovationer och teknikutveckling i stället.

Så länge man inte har en tilltro till konkurrenskraften så får vi nog ingen nämnvärd "fart" på näringslivet. Och "krisen" fortsätter.

Och jag ser inga direkta åtgärder för att stärka konkurrenskraften.

Den låga räntan och andra extraordinära åtgärder vi ser kan väl sägas indikera att vi är i en kris redan. Och global är den.

Visst kan den bli värre. Att införa amorteringskrav är att göra den värre

Tokiga politiska beslut kan göra den värre. Men bankerna har varit igenom en slags kris. Och detsamma gäller kreditratinginstituten. Jag tror inte att riskerna där är så stora. (Men jag tycker i sig att det är bra att öka kapitaltäckningskrav. Och kanske skulle man öka golven på riskvikterna).

Men tittar man i USA så ser jag inga direkta stor moln. HY defaultrate och spread brukar öka innan och i samband med kriser. Och innan dess ökar wages. Och nu ligger ökning av wages inte högt alls. Men en kris kan naturligtvis uppstå av andra orsaker som krig och konflikter.

Se ovan. Det är bra att de genomförs men det är inte där i huvudsak som problemen finns.

Hur tänkte du att du skulle "stimulera sparande och investeringar" med högre räntor. Den enes skuld är den andres sparande. Minskar du skuldmassan minskar du samtidigt sparande.

Och varför skulle man bli mer intresserad av att riskera sina tillgångar i näringsverksamhet om räntorna stiger och det blir en relativ nackdel att äga näringsliv. Det senare får en relativt sämre lönsamhet.

Låga räntor löser inte problemet. Men höga försvårar det.

Motfråga:
a) Vad skulle krävas för att ni skulle avstå konsumtion (dvs sänka er levnadsstandard) och ta besparingarna och köpa in er i de små företag som tar in kapital och marknadsför sig genom Aktiespararna?
Det är förenat med risk. De kan konka och ni förlorar allt.

b) Vad krävs för att något liknande Theranos ska starta/byggas upp i Sverige?

97 procent av alla pengar är från början framtrollade av bankerna, igenom att dom uppfinner dina pengar när du tar ett lån.

Sen ska dessa pengar betalas tillbaka med ränta! Det är omöjligt att betala tillbaka alla lån för att det inte finns tillräckligt mycket pengar för att betala all ränta.

Därför måste vi hela tiden låna mer och mer för att hålla ekonomin igång.

Vi förslavar bara oss själva mer och mer medan alla Rothschild zionister tar över världen :/

Du har rätt i att räntan borde vara högre. Men, det skulle man tänkt på för länge sedan, istället för att göra QE och ZIRP. När man nu *har* infört ZIRP och QE går det inte att byta strategi. Om det är ngt som skulle knäcka världsekonomin så är det stärkt USD och höjda räntor. 60% av alla lån är i USD.

Nästa steg blir sannolikt NIRP, dvs negativa räntor. Finns inte så mkt annat att göra. Dvs bestraffa sparande och belöna låntagande. Upponervända världen.

Finns också möjligheten att monetära systemet kollapsar. Går inte att utesluta. Vi är verkligen i en ond cirkel.

Fortsatt ZIRP eller NIRP kommer ju bara att leda till att de som vill spara - inte spekulera - kommer att köpa guld. Eller möjligen placera i amerikanska statsobligationer om man tror mer på dollarn.


Just därför måste man kanske våga tänka out of the box och inte bara köra på med en medicin - ZIRP och QE - som inte fungerar och på sikt tar livet av patienten.

För mycket keynsianer och alldeles för få som begriper abct, eller hayek.

Eller; nog egentligen inte ens har läst boken general theory för den delen.
Bara fått korta urklipp och fraktioner - vilker leder till stor likrikning - vilken generellt
är ohälsosamt inom lärande/forskning där man bör sträva efter att öka kunskapen.

Begripa ≠ hålla med om att det är det bästa sättet att göra någonting

Fast nu är det ju inte riktigt så att nationalekonomer världen över utbildas genom att ges korta urklipp ur en 80 år gammal bok, blir tillsagda att "såhär är det" och sen är det klart...

Sant.
Men en ökad förståelse för att abct finns och vad den påstår hade ej skadat makroekonomer.
T.ex. kritiken av makron som solow skrivit om, och det valda ickeförmedlandet av SMD kritiken
riktad mot extrapolationen av mikron. Jag tror vi båda anser att det är synd att nästan alla makroek idag är skolade i samma skola.

1. Räntorna har förstås drivit upp priset på olika tillgångar.

Hur menar du att investeringar I detta fall har uteblivit?

Det enda som kommer hjälpa världsekonomin på sikt är höjda räntor och samtidigt kraftigt höjd inflation i form av stimulanser åt hela sektorn och inte endast en del som det varit senaste åren.